Ryskt jättefartyg till Sverige

2024 02 28

Drygt två år efter att Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina anländer ett jättefartyg med rysk fossilgas till Sverige.  

Fartyget ankommer till Nynäshamn under morgondagen, rapporterar P4 Stockholm.

Köparen av fossilgasen är det finska statliga energiföretaget Gasum som har ett avtal med den ryska gasjätten Gazprom.

Gasum levererar i sin tur bland annat till Raffinaderiet Nynas AB som tar emot gasen, trots att bolaget sedan mars 2022 bojkottar inköp av ryska råvaror.

Trots bojkotten fortsätter Nynas att använda rysk fossilgas.

I en kommentar till P4 Stockholm uppger bolaget att de ”krävt att Gasum ska sluta leverera rysk gas” och att de är ”besvikna över att det fortsätter”.

– Utan leveranserna av flytande naturgas så skulle 300 personer på anläggningen i Nynäshamn förlora jobbet, uppger Nynas kommunikationsdirektör Höst Öslin i en skriftlig kommentar till radion.

Kraftig kritik

Miljöorganisationen Greenpeace riktar kraftig kritik mot leveranserna av rysk fossilgas till Sverige.

Organisationen uppger att 36 tankfartyg med 128 000 ton flytande fossilgas från Ryssland har ankommit till Sverige sedan starten av den fullskaliga invasionen 2022. En import som motsvarar cirka 1,1 miljarder kronor, enligt Greenpeace.

– Samtidigt som Sverige skickar krigsmateriel till Ukraina med ena handen så bidrar vi till den ryska krigskassan genom fortsatt fossilimport med den andra. Det är inte bara principiellt hyckleri utan något som leder till att fler vapen kan användas i anfallen mot Ukraina.

– Den svenska regeringen borde omgående stoppa detta svenska stöd till ryska terrordåd och krigsförbrytelser, säger Greenpeaces Sverigechef Erika Bjureby i ett uttalande.

Importen fortsätter

I maj 2022 ställde sig näringsutskottet bakom ett  importstopp av rysk olja och gas, till såväl Sverige som EU. Trots detta har importen av rysk gas fortsatt.

Utrikesminister Tobias Billström (M) har öppnat för att Sverige kan införa ett nationellt importstopp efter att EU:s nya gasmarknadsförordning antagits.

– Energimarknadsinspektionen har redan fått i uppdrag att börja titta på genomförande och följdlagstiftning. Frågan om förbud mot import av rysk fossilgas med hänvisning till gasmarknadsförordningen kommer att analyseras i Regeringskansliet. Vi överväger även möjligheterna att agera enskilt, sa Billström i en riksdagsdebatt i februari.

Vidare framhöll ministern att Sverige följer Finlands agerande i frågan.

– Jag har noterat att företrädare för den finska regeringen uttryckt avsikter att utreda huruvida ett nationellt importstopp kan genomföras efter att EU:s nya gasmarknadsförordning antagits. Det är självklart mycket angeläget för regeringen att följa utvecklingen nära, sa Billström.

Arkivfoto: CORAL ENERGY & SMIT SEINE

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen