Ryskt jättefartyg till Sverige

2024 02 28

Drygt två år efter att Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina anländer ett jättefartyg med rysk fossilgas till Sverige.

Fartyget ankommer till Nynäshamn under morgondagen, rapporterar P4 Stockholm.

Köparen av fossilgasen är det finska statliga energiföretaget Gasum som har ett avtal med den ryska gasjätten Gazprom.

Gasum levererar i sin tur bland annat till Raffinaderiet Nynas AB som tar emot gasen, trots att bolaget sedan mars 2022 bojkottar inköp av ryska råvaror.

Trots bojkotten fortsätter Nynas att använda rysk fossilgas.

I en kommentar till P4 Stockholm uppger bolaget att de ”krävt att Gasum ska sluta leverera rysk gas” och att de är ”besvikna över att det fortsätter”.

– Utan leveranserna av flytande naturgas så skulle 300 personer på anläggningen i Nynäshamn förlora jobbet, uppger Nynas kommunikationsdirektör Höst Öslin i en skriftlig kommentar till radion.

Kraftig kritik

Miljöorganisationen Greenpeace riktar kraftig kritik mot leveranserna av rysk fossilgas till Sverige.

Organisationen uppger att 36 tankfartyg med 128 000 ton flytande fossilgas från Ryssland har ankommit till Sverige sedan starten av den fullskaliga invasionen 2022. En import som motsvarar cirka 1,1 miljarder kronor, enligt Greenpeace.

– Samtidigt som Sverige skickar krigsmateriel till Ukraina med ena handen så bidrar vi till den ryska krigskassan genom fortsatt fossilimport med den andra. Det är inte bara principiellt hyckleri utan något som leder till att fler vapen kan användas i anfallen mot Ukraina.

– Den svenska regeringen borde omgående stoppa detta svenska stöd till ryska terrordåd och krigsförbrytelser, säger Greenpeaces Sverigechef Erika Bjureby i ett uttalande.

Importen fortsätter

I maj 2022 ställde sig näringsutskottet bakom ett importstopp av rysk olja och gas, till såväl Sverige som EU. Trots detta har importen av rysk gas fortsatt.

Utrikesminister Tobias Billström (M) har öppnat för att Sverige kan införa ett nationellt importstopp efter att EU:s nya gasmarknadsförordning antagits.

– Energimarknadsinspektionen har redan fått i uppdrag att börja titta på genomförande och följdlagstiftning. Frågan om förbud mot import av rysk fossilgas med hänvisning till gasmarknadsförordningen kommer att analyseras i Regeringskansliet. Vi överväger även möjligheterna att agera enskilt, sa Billström i en riksdagsdebatt i februari.

Vidare framhöll ministern att Sverige följer Finlands agerande i frågan.

– Jag har noterat att företrädare för den finska regeringen uttryckt avsikter att utreda huruvida ett nationellt importstopp kan genomföras efter att EU:s nya gasmarknadsförordning antagits. Det är självklart mycket angeläget för regeringen att följa utvecklingen nära, sa Billström.

Arkivfoto: CORAL ENERGY & SMIT SEINE

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen