Det rör sig om ett fartyg som seglar under rysk flagg och bär namnet ”Sparta”.

Sparta avgick från den ryska exklaven Kaliningrad i onsdags. De senaste dagarna har fartyget befunnit sig utanför Sverige och nu har det styrt mot danskt vatten.

Det ryska fartygets framfart har väckt både danska och svenska myndigheters intresse.

– Två av svenska marinens patrullfartyg har följt Sparta längs vägen, rapporterar Jylland-Posten.

Enligt Kenneth Øhlenschlæger Buhl, örlogskapten och lektor vid universitetet i Odense, har fartyget väckt ”extraordinärt” mycket uppmärksamhet.

–  Det finns helt enkelt för många fartyg som seglar genom danska sund – även ryska – för att den svenska marinen ska kunna spåra dem alla. Det måste finnas någon form av information som innebär att fartyget är av särskilt intresse, säger han till tidningen.

”En av de möjliga förklaringarna”

Det 21 år gamla och 127 meter långa lastfartygets slutdestination är Egypten, rapporterar TV2 med hänvisning till sajten Vesselfinder som spårar fartygsrutter. 

Kenneth Øhlenschlæger Buhl misstänker att ryssarna planerar att använda fartyget som en del av evakueringen från flottbasen Tartus i Syrien.

– Det är ännu inte känt om Sparta är en del av det uppdraget. Men det är en av de möjliga förklaringarna till att fartyget följdes av danska örlogsfartyg genom Kattegatt, säger experten.

Tvingas dra sig tillbaka

Marinbasen i Tartus  har varit en av Rysslands viktigaste militärbaser i Syrien.  

Efter diktatorn Bashar al-Assads fall kan dock ryssarna vara på väg att lämna landet.

Nya satellitbilder, som Financial Times tagit del av, visar ökad aktivitet vid Rysslands militärbaser. Flygplan lastas för fullt och är beredda att lyfta.

Enligt tidningen tyder bilderna på att Ryssland håller på att lämna Syrien.

Om så är fallet är det ett gigantiskt militärt misslyckande. Ryssland förlorar samtliga baser i Medelhavet och kommer få svårt att upprätthålla sitt inflytande i afrikanska länder och Mellanöstern.

Foto: Vesselfinder

Text: Redaktionen

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen