Ryska trupper omringas

2026 05 01

Den ryska Afrikakåren är hårt pressad i Mali.

Den jihadistiska milisen JNIM är på frammarsch och har inlett en blockad av samtliga vägar till huvudstaden Bamako, rapporterar AFP.

Ingen släpps ut eller in från staden.

– Vi har suttit fast här sedan i går (onsdag, reds.anm). Det står minst hundra fordon parkerade här så långt ögat kan nå, säger en lastbilschaufför till nyhetsbyrån.

– Vi väntar på att saker och ting ska lugna ner sig, men oron ökar, tillägger han.

Ryskt högkvarter

Terroristernas offensiv kan slå hårt mot de ryska legosoldaterna, som anlände till Mali 2021 för att stödja militärjuntan i Mali.

Den ryska armékårens högkvarter finns i Bamako, rapporterar BBC.

Om huvudstaden faller vore det således en katastrof för Afrikakåren, som redan har tvingats retirera från Kidal, en strategiskt viktig stad i norra Mali.

Mängder av rysk militär utrustning kan beslagtas och förstöras om terroristerna erövrar Bamako.

Dessutom riskerar förtroendet för den ryska krigsmakten att skadas ytterligare.

– Andra stater som har anlitat Afrikakåren kommer att följa utvecklingen mycket noga, säger Dr Sorcha MacLeod, forskare och expert inom internationell rätt, till BBC.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Tusentals soldater

Enligt uppgift består den ryska styrkan av 2 500 soldater.

Sedan JNIM:s inledande offensiv har Afrikakåken genomfört flera motanfall. Bland annat har flygattacker rapporterats nära Bamako.

Men attackerna har inte stoppat de dryg 12 000 jihadisterna, som nu har nått utkanterna av huvudstaden.

– Vi uppmanar alla uppriktiga patrioter att resa sig och ansluta sig till våra styrkor och bilda en gemensam front, framhåller JNIM i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen