BEKRÄFTAT: Ryska trupper drar sig tillbaka

2023 05 05

Den 10 maj kommer de ryska legosoldaterna att lämna staden.

Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin skyller på den ryska militärledningen, rapporterar Reuters.

– Wagnergruppen måste göra det här på grund av bristen på ammunition, säger han enligt nyhetsbyrån.

– Våra positioner kommer att lämnas över till Rysslands reguljära styrkor, tillägger Prigozjin. 

Klagar på ammunitionsbrist

Det är inte första gången som Jevgenij Prigozjins ilsknar till mot den ryska militärledningen.

Wagnerledaren har genomgående anklagat det ryska försvaret för att de inte förser hans soldater med ammunition.

I ett sju minuter långt ljudmeddelande, som publicerades av Prigozjins presstjänst, anklagade Wagnerledaren den ryska militärledningen för att försöka krossa hans förband.

–  Vi berövas på ammunition. De som förstör våra möjligheter att vinna arbetar direkt för fienden, dundrade Prigozjin i ljudmeddelandet.

Överlämnar positionen

Ryssland har i flera månader försökt erövra den symboliskt och strategiskt viktiga staden. Slaget om Bachmut har blivit krigets längsta och blodigaste, med svåra förluster på både den ryska och ukrainska sidan.

Det är framför allt Wagnergruppen som deltagit i striderna från rysk sida.

De ryska legoknektar har gjort intensiva försöka att knäcka det ukrainska försvaret. Tusentals artillerigranater har avfyrats dagligen.

Men Ukraina har stått pall.

Bachmut ligger i spillror, men staden är inte under rysk kontroll.

Uppgifter om ukrainsk framgång

De senaste rapporterna indikerar dessutom att den ukrainska armén vunnit tillbaka mark i Bachmut.

I början av veckan rapporterade Kyiv Independent att Ukraina inlett motattacker i delar av Bachmut.

Ukrainas väpnade styrkor uppges ha lyckats  trycka tillbaka de ryska ockupanterna från flera positioner.

– Fienden kan inte ta kontroll över staden, sa den ukrainske  befälhavaren Oleksandr Syrskyi till Kyiv Independent.

Foto: K Schmidt resp resp. Д Григорьев

Text: Redaktionen

Bryter vapenvilan – ”största attacken under kriget”

2025 03 21

Under natten till fredagen avfyrade Ryssland omkring 200 drönare mot ukrainska städer och byar.

En stor andel av drönarna sköts i väg mot Odessa. Omfattande eldsvådor rapporteras från flera platser i staden. Enligt ukrainska uppgifter kan det röra sig om den största attacken mot Odessa under det över tre år långa kriget.  

Majoriteten av drönarna avfyrades mot kritisk infrastruktur i hamnstaden. Detta trots att Rysslands diktator Vladimir Putin lovat att stoppa attackerna mot infrastruktur och energianläggningar.

I ett samtal med USA:s president Donald Trump gick Putin med på en ”delvis vapenvila” som innebär att attacker mot infrastruktur och energianläggningar ska upphöra.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftar att civil infrastruktur har attackerats.

– Som ett resultat av ockupanternas massiva bombningar i Odessaregionen bröt bränder ut i ett köpcentrum och flera butiker. Ett bostadshus har förstörts och tre barn har skadats, skriver han på X.

”Här har ni er vapenvilan”

Yevhen Shykats, som hjälper till att utreda attackerna i Odessa, anser att pratet om en vapenvila är tomma ord.

– Här har ni er vapenvila, säger ukrainaren till danska TV2 och hänvisar till  den enorma förstörelsen i staden.

– Vad är det för vapenvila? De fortsätter att attackera civil infrastruktur. Jag förstår inte hur vi ska kunna försonas med dem. Det är inte möjligt när de angriper oss på det här sättet och säger: "Låt oss sluta fred".

Premiärminister på besök

Den ryska attacken mot Odessa ägde rum under Tjeckiens premiärminister Petr Pavels besök i staden.  

Pavel träffade bland annat Ukrainas vice premiärminister Oleksij Kuleba. Under deras möte började flyglarmet tjuta. Flera ryska drönare noterades i luftrummet.

–  Det var under vårt möte som Ryssland avfyrade tre omgångar av Shahed-drönare mot staden. Hela den civiliserade världen borde se Rysslands brott mot Ukraina, säger Oleksij Kuleba enligt Kyiv Independent.

De iranskdesignade Shahed-drönarna är billiga att tillverka utifrån ett militärt perspektiv.

Exempelvis värderas modellen Shahed-136 till drygt 200 000 kronor, vilket innebär att varje nedskjutning av drönaren blir en dyr affär för Ukraina.

En luftvärnsrobot som bemöter attacken kostar mellan en och fem miljoner kronor, rapporterar New York Times.

Foto: Volodymyr Zelenskyj X

Text: Redaktionen