Ryska styrkor kollapsar på fronten – tvingas till krisdrag

2026 01 18

Ryssland tvingas till ett akut drag efter stora förluster.

Ryska styrkor har förlorat så mycket trupp i södra Ukraina att de nu måste omgruppera och flytta luftburna enheter till hårdstridiga sektorer för att hålla linjerna.

Trots förlusterna fortsätter Ryssland att slå tillbaka med flyganfall och artilleribeskjutning mot ukrainska positioner, rapporterar RBC Ukraine.

Kraftiga ryska förluster

Den ryska armén har börjat flytta luftburna enheter mot frontsektionen vid Huliaipole och Orikhiv, vilket enligt Armed Forces of Ukraine — är ett tecken på stora förluster i dessa områden.

– Rörelsen av dessa trupper indikerar tunga fiendeförluster i sektorerna, säger den ukrainska talespersonen Vladyslav Voloshyn.

Voloshyn förklarade att förlusterna har ”påverkat stridsberedskapen hos de enheter som tidigare var stationerade där”, och att förstärkningarna därför tas från andra delar av fronten.

LÄS MER: Zelenskyj vädjar till Natoländer – ”Förlåt att jag talar rakt på sak”

Intensiva strider

Under det senaste dygnet har det registrerats ungefär 50 strider längs Huliaipole, Orikhiv och Oleksandrivka, varav 31 i Huliaipole‑sektorn, som fortfarande är en av de mest intensiva på hela frontlinjen.

– Fienden försökte också bryta djupare in i vår försvarslinje. När det gäller Orikhiv‑riktningen attackerade fienden våra positioner i Huliaipole, Dorozjnianka, Solodke och flera andra bosättningar nära Huliaipole. Dessutom använder fienden aktivt flygplan och genomför attacker med styrda luftbomber, säger Voloshyn.

Ukrainska försvarsstyrkor rapporterar att totalt 164 strider ägde rum längs frontlinjen så sent som i fredags.

I dessa strider var ryssarna mest aktiva i offensiva operationer runt Pokrovsk och Huliaipole.

Voloshyn uppger vidare att ryska förluster vid detta datum uppgick till 1 370 man, vilket visar på det hårda trycket de ryska styrkorna utsatts för i området.

Ryska attacker

Samtidigt som förlusterna pressar ryska styrkor har Moskva fortsatt att slå tillbaka med egna attacker mot ukrainska mål.

I ett tal uppger Ukrainas president att ryska styrkor under en vecka använt nästan 1 200 attackdrönare och 50 missiler mot bland annat civila områden och kritisk infrastruktur i Ukraina.

De ryska attackerna har lett till mål mot bostadsområden i bland annat Kyiv, där flera civila dödats och skadats, och har också orsakat omfattande skador på energiförsörjningen i flera regioner.

LÄS MER: Trump hotar omvärlden – ”Gör det om de inte håller med”

Foto: Ukraina krig soldater stridsvagn

Text: Redaktionen

Natoländer sätter in militären – Trump rasande

2026 04 17

Vita huset har riktat svidande kritik mot Nato för att inte ha backat upp USA i kriget mot Iran.

Nu agerar medlemsjättarna Storbritannien och Frankrike, efter beskedet om att Iran kommer att öppna Hormuzsundet.

De två länderna kommer att inleda ett defensivt militärt uppdrag för att skydda sjöfarten, meddelar den brittiska premiärministern Keir Starmer.

– Så snart förhållandena tillåter, säger han enligt Sky News.

Trump: "HÅLL ER BORTA"

Beskedet har fått Donald Trump, som flera gånger bett Nato om hjälp för att öppna Hormuzsundet, att slå bakut.

– Nu när situationen i Hormuzsundet är över fick jag ett samtal från Nato där de undrade om vi behöver behöver hjälp. JAG SADE ÅT DEM ATT HÅLLA SIG BORTA, OM DE INTE BARA VILL LASTA SINA SKEPP MED OLJA, dundrar presidenten i versaler på Truth Social.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! tillägger Trump.

"Globalt ansvar"

Enligt Keir Starmer kommer den brittiska och franska militären bland annat att arbeta med att röja minor för att säkra sjöfarten i det omtalade sundet.

– Hela världen behöver se en lösning här, säger premiärministern.

– Att åter öppna sundet är en global nödvändighet och ett globalt ansvar. Vi måste agera för att få den globala energi- och handeln att flyta fritt igen, för att sänka priserna för arbetande människor. Våra människor behöver se en återgång till fred och stabilitet och vi kommer att fylla vårt fulla uppdrag.

LÄS MER: Oljepriset störtdyker plötsligt – hela börsen lyfter

Kristersson: "Sverige stå redo"

Flera Natoallierade kommer att ingå i det uppdrag som Storbritannien och Frankrike ska leda. Norge är ett av dem.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) har också uttalat sig om eftermiddagens besked om Hormuszundet.

– Viktiga diskussioner idag om den allvarliga situationen vid Hormuzsundet på inbjudan av Emmanuel Macron och Keir Starmer. Fri sjöfart är en global angelägenhet som berör oss alla. Sverige står redo att bidra, efter en permanent vapenvila, för att säkra fri passage genom sundet, uttrycker Kristersson på X.

LÄS MER: Rysslands meddelande till Finland – ”Vi väntar på er”

Foto: Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0 resp Defense Imagery, Flickr, Open Government License

Text: Redaktionen

Kan bli iskallt i Sverige – värsta i modern tid

2026 04 17

Det är betydligt mer sannolikt än tidigare trott att extrem iskyla kommer att slå mot bland annat Sverige.

Amoc, det stora systemet av havsströmmar i Atlanten, är närmare en kollaps än vad som tidigare befarats.

Det visar helt nya studier som får forskarna att hissa illröd varningsflagg, rapporterar The Guardian.

– Jag är nu alltmer orolig för att vi mycket väl kan passera den där brytpunkten för Amoc-nedstängningen, där den blir oundviklig, i mitten av detta århundrade, vilket är ganska nära, säger den tyska klimatprofessorn Stefan Rahmstorf till tidningen.

Modern istid

Amoc för med sig varmt vatten från tropikerna norrut mot Arktis. Flödet av det varma vattnet bidrar till mildra vintrar i Europa. Men när den globala uppvärmningen påskyndar upptiningen av den arktiska isen leder det till att smältvatten från Grönlands inlandsis rinner ut i havet.

Det kalla sötvattnet kan då störa strömmens flöde – och i värsta fall få den att kollapsa helt.

Ett sådant scenario skulle kunna utlösa en modern istid, varnar forskarna. Extrem kyla med 20 grader kallare temperaturer över hela Nordeuropa, inklusive Sverige, kan då bli följden.

"Mer än 50 procents risk"

Systemet har kollapsat förr. Senast var för 12 000 år sedan, i samband med den senaste istiden.

Enligt den nya studien kan alltså brytpunkten passeras igen om ungefär 25 år. Ett scenario som måste undvikas till “varje pris”, enligt Rahmstorf som studerat Amoc i 35 år.

– Jag argumenterade för detta när vi trodde att risken för en nedstängning av Amoc var kanske 5 procent, och även då sa vi att risken är för hög, med tanke på de massiva effekterna. Nu ser det ut som att den är mer än 50 procent. De mest dramatiska och drastiska klimatförändringarna vi ser under de senaste 100 000 åren av jordens historia har varit när Amoc ändrade tillstånd.

ANDRA LÄSER: ”JD Vance har misslyckats – han hade chansen”

"Mycket oroande"

Den nya studien publicerades i tidskriften Science Advances. I studien bedöms den största avmattningen av strömsystemet vara den mest realistiska.

– Detta är ett viktigt och mycket oroande resultat. Det visar att de “pessimistiska” modellerna, som visar en stark försvagning av Amoc till 2100, tyvärr är de realistiska, eftersom de stämmer bättre överens med observationsdata, säger Stefan Rahmstorf.

ANDRA LÄSER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Foto: E. Mclean resp K. Juskaite

Text: Redaktionen