Ryska styrkor förnedras – vill svara med ”mer brutalitet”

2024 12 15

Ryska soldater tvingas dra sig tillbaka under förnedrande omständigheter, men nu fruktar många att Ryssland vill hämnas.

Assadregimens fall i Syrien har fått stora konsekvenser även för Vladimir Putins Ryssland, som var allierade med den syriska diktatorn Bashar al-Assad.

Många ryska soldater är fortfarande närvarande i Syrien. Efter rebellernas seger tvingas de dra sig tillbaka. Vissa av dem är på väg mot de ryska baserna i Tartus och Khmejmim, medan andra är på väg mot områden som kontrolleras av Turkiet.

Under tillbakadragandet möter de ryska soldaterna många rebeller – som hånar dem, gestikulerar och skriker ”Allahu akbar”, rapporterar TV2.

Förnedrande scener

Samma scener har utspelats i flera dagar när ryska konvojer har mött syriska rebeller, enligt kanalen.

De ryska soldaterna tvingas om och om igen konfronteras med syriska rebeller som hånar och förnedrar dem.

Men även för Ryssland som stat, och för Vladimir Putin, är förnedringen total.

Och nu talas det om att Ryssland ska hämnas – men inte i Syrien, utan i Ukraina.

”Ännu mer brutalitet i Ukraina”

Putins och Rysslands rykte som ”stormakt” anses ha skadats av att man inte kunde rädda den syriska regimen.

Nu fruktar många att Putin och Ryssland kommer att bli extra måna om att visa sin styrka – och att det riskerar att få konsekvenser för Ukraina.

– Han kan vara frestad att visa att Ryssland inte är besegrat och har saker och ting under kontroll, säger Tatiana Stanovaja från tankesmedjan Carnegie Russia Eurasia Center till New York Times.

Den amerikanska tidningen uppger att ryssarna själva har gett uttryck för just den tanken.

Ryska krigskommentatorer har bland annat förespråkat ”ännu mer brutalitet i Ukraina” – som svar på förödmjukelsen i Syrien, enligt tidningen.

En oro för detta har också spridit sig bland ukrainare i sociala medier, enligt TV2.

Förhandlar om baser

Det är ännu oklart vad som kommer att hända med Rysslands baser i Syrien – flottbasen i Tartus och flygbasen i Kheimim.

Dessa är strategiskt mycket viktigt för Ryssland.

Ryssarna uppges nu förhandla med rebellerna om basernas framtid, men det mesta talar för att ryssarna är på väg ut ur Syrien, enligt kanalen.

Foto: President of Russia Office resp Bohan_伯韩 Shen_沈

Text: Redaktionen


JUST NU: Tyskland vill straffa Viktor Orban

2025 04 01

Tysklands tillträdande regeringen kräver att EU tar i med hårdhandskarna mot Ungern.

Det visar ett dokument som Politico tagit del av.

I dokumentet föreslår kristdemokratiska CDU och deras tilltänkta regeringspartner, Socialdemokraterna SPD, att EU ska stoppa bidrag och upphäva rösträtten för länder som bryter mot viktiga demokratiska principer.

– Även om Ungern inte nämns vid namn är det tydligt att utkastet till avtal är riktat till EU:s stora förövare – som i åratal har anklagats för att nedmontera demokratiska principer, inskränka pressfriheten och begränsa domstolarnas oberoende, rapporterar Politico.

”Upphävande av rösträtt”

CDU och SPD förhandlar för närvarande om att bilda en koalition som ska styra Tyskland under den kommande mandatperioden. 

Enligt Politico är partierna överens om att EU bör agera hårdare mot länder som Ungern.

– Befintliga skyddsinstrument, från överträdelseförfaranden och undanhållande av EU-medel till upphävande av rösträtt i Europeiska unionens råd, måste tillämpas mycket mer konsekvent än tidigare, står det i utkastet som tidningen tagit del av.

Artikel 7 kan aktiveras

Det har tidigare rapporterats om att EU övervägt att åberopa artikel 7 mot Ungern. Artikel 7 innebär att ett land fråntas sin rösträtt.

Om det skulle inträffa vore det ett historiskt beslut.

Artikel 7 har aldrig åberopats mot något medlemsland.

För att artikelns ska aktiveras krävs det stor enhällighet. Fyra femtedelar av EU-medlemmarna måste ge grönt ljus.  

EU:s svarta får

Ungern pekas ofta ut som EU:s ”svarta får”.

Under premiärminister Viktor Orban har demokratin nedmonterats i landet. År 2022 fastslog EU att Ungern inte längre kan räknas som en fullvärdig demokrati på grund av flera antidemokratiska reformer som den ungerska regeringen genomfört.

Orban och hans parti Fidesz anklagas bland annat för att ha begränsat pressfriheten och minskat domstolarnas oberoende.

Dessutom har kritik riktats mot den utbredda korruptionen i Ungern och tillbakadragandet av asylsökande och hbtqi-personers rättigheter.  

Foto: Romiro

Text: Redaktionen 


JUST NU: Trump vill kandidera mot Obama

2025 04 01

Donald Trump har öppnat för att sitta kvar som president under en tredje mandatperiod, trots att det är förbjudet enligt konstitutionen.

I en exklusiv intervju med NBC News framhöll Trump att det finns metoder för att göra det. 

– Jag skämtar inte. Men jag brukar säga till dem att vi har en lång väg att gå och att det är väldigt tidigt i administrationen, sade han till kanalen.

Nu berättar Trump vem han skulle vilja kandidera mot i ett hypotetiskt nästa val, rapporterar The Hill.

När Fox News journalist Peter Doocy frågar honom om han skulle välkomna att Demokraterna ställer upp med tidigare president Barack Obama i nästa val, svarar Trump:

– Jag skulle älska det. Det är en mycket bra fråga. Jag skulle vilja se det hända.

– Folk ber mig att kandidera igen och det säger att det finns sätt att göra det. Men jag har inte undersökt det. Jag har fortfarande nästan fyra år kvar.

Måste ändra konstitutionen

Barack Obama och Donald Trump får inte ställa upp i nästa presidentval enligt den amerikanska konstitutionen. Det 22:a tillägget fastslår att presidenter inte får sitta kvar i mer än två mandatperioder.

Det är dock möjligt att ändra konstitutionen, men ett sådant förslag måste röstas igenom med klar majoritet.

Två tredjedelar av både senaten och representanthuset måste rösta ja. I dagsläget har Republikanerna en knapp majoritet i representanthuset och senaten, vilket gör ett sådant scenario osannolikt.

Det finns dock ytterligare en möjlighet.

Om två tredjedelar av USA:s delstater ställer sig bakom förslaget kan de utlysa ett nationellt konvent för att föreslå en ändring av konstitutionen.

Den föreslagna ändringen måste sedan ratificeras av minst 38 av 50 delstater, vilket också är osannolikt då många delstater styrs av Demokraterna.

Foto: The White House resp

Text: Redaktionen