Ryska styrkor drar sig tillbaka – efter 30 år

2025 01 02

Ryska trupper har lämnat en gränspost som de patrullerat i 30 år.

Det rör sig om gränsstationen Agarak, som ligger vid gränsen mellan Armenien och Iran.

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan bekräftar det ryska tillbakadragandet.

– Endast armeniska styrkor patrullerade vägspärren, framhåller han i en kommentar.

Frostig relation

Det ryska tillbakadragandet är en del av en ny överenskommelse mellan Armenien och Ryssland.

Pasjinjan och Rysslands diktator Vladimir Putin har enats om att ryska soldater ska dra sig tillbaka från samtliga positioner längs Armeniens gränser.

Från och med 2025 ska armeniska trupper skydda landets gränser mot Iran och Turkiet, vilket tidigare har varit Rysslands uppgift.

Det nya beslutet markerar ett stort trendbrott i Armeniens relation till Ryssland. Länderna, som tidigare var allierade, har numera en mycket spänd relation.

De senaste åren har relationen nått en historisk bottennivå.

Detta efter att den ryskledda militäralliansen CSTO, där Armenien var medlem, vägrade ingripa när Azerbajdzjan inledde en offensiv mot Armenien under hösten 2022.

Premiärminister Pasjinjan har även riktat skarp kritik mot ryska fredsbevarande styrkor, som var utplacerade i utbrytarregionen Nagorno-Karabach när Azerbajdzjan gick till attack i september 2023. Pasjinjan anser att Ryssland ”vägrade att ingripa” i konflikten och därmed legitimerade den azerbajdzjanska attacken. 

Regionen, som styrdes av armeniska separatistgrupper i över 30 år, har numera införlivats i den azerbajdzjanska staten. Uppemot 100 000 etniska armenier uppges ha flytt från Nagorno-Karabach efter Azerbajdzjans blixtoffensiv.

Kreml rasande

Tillbakadragandet av ryska trupper får Moskva att se rött. I höstas riktade Ryssland hård kritik mot Armeniens beslut.

– Det ökar risken för oreparerbar skada för relationen mellan våra länder, framhöll Kreml i ett uttalande.

Vidare varnade den ryska regimen för att beslutet  kommer "sätta Armeniens säkerhet och ekonomiska utveckling i fara”.

Foto: Ministry of Defence of the Russian Federation

Text: Redaktionen

Plötsligt möte i Washington – Ruttes träff med Trump väcker frågor

2025 07 13

När NATO-chefen Mark Rutte plötsligt kallas till Washington väcks nya frågor om Trumps nästa drag.

Det står klart att NATO:s generalsekreterare Mark Rutte besöker Washington den 14–15 juli. Samtidigt utlovar USA:s president Donald Trump ett "stort uttalande" om Ryssland.

Även om syftet med Ruttes resa inte offentliggjorts, sker besöket vid en viktig tidpunkt, rapporterar Kyiv Independent.

Besöket sker också i skuggan av en möjlig kursändring i USA:s Ukraina-politik.

– Jag tror att jag kommer att ha ett stort uttalande om Ryssland den 14 juni, säger Trump till NBC News.

– Jag är besviken på Ryssland, men vi får se vad som händer de kommande veckorna.

Nya vapenavtal bakom kulisserna

Trump avslöjar i intervjun att USA och NATO har slutit ett avtal som innebär att amerikanska vapen skickas till alliansen – som sedan levererar dem vidare till Ukraina.

– Vi skickar vapen till NATO, och NATO betalar för dem, 100 procent. Sedan ger NATO vapnen till Ukraina, säger Trump.

Det nya upplägget sägs ha spikats under NATO:s toppmöte i juni, där Trump också visade stöd för att skicka fler Patriot-robotar till Ukraina.

Skärpt ton mot Ryssland

För första gången under sin nuvarande mandatperiod överväger president Donald Trump att godkänna nytt ekonomiskt stöd till Ukraina. Stödet ses enligt flera medier som en möjlig signal riktad mot Moskva.

Samtidigt som Trump skärper tonen mot Rysslands ledare Vladimir Putin och öppnar för nytt stöd till Ukraina, trappar Moskva upp sina attacker mot ukrainska städer och avvisar alla samtal om eldupphör.

Tystnad råder – men signalerna är tydliga

Under sitt Washingtonbesök kommer Mark Rutte även att träffa utrikesminister Marco Rubio, försvarsminister Pete Hegseth och flera kongressledamöter. Men vad mötet med Trump verkligen kommer att mynna ut i är det ännu ingen som vet.

Samtidigt väcker kombinationen av ett stort politiskt besked, nya militära avtal och ett oväntat NATO-besök frågor om vilken riktning USA är på väg mot.

Foto: White House Official

Text: Redaktionen

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen