Ryska styrkor drar sig tillbaka – efter 30 år

2025 01 02

Ryska trupper har lämnat en gränspost som de patrullerat i 30 år.

Det rör sig om gränsstationen Agarak, som ligger vid gränsen mellan Armenien och Iran.

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan bekräftar det ryska tillbakadragandet.

– Endast armeniska styrkor patrullerade vägspärren, framhåller han i en kommentar.

Frostig relation

Det ryska tillbakadragandet är en del av en ny överenskommelse mellan Armenien och Ryssland.

Pasjinjan och Rysslands diktator Vladimir Putin har enats om att ryska soldater ska dra sig tillbaka från samtliga positioner längs Armeniens gränser.

Från och med 2025 ska armeniska trupper skydda landets gränser mot Iran och Turkiet, vilket tidigare har varit Rysslands uppgift.

Det nya beslutet markerar ett stort trendbrott i Armeniens relation till Ryssland. Länderna, som tidigare var allierade, har numera en mycket spänd relation.

De senaste åren har relationen nått en historisk bottennivå.

Detta efter att den ryskledda militäralliansen CSTO, där Armenien var medlem, vägrade ingripa när Azerbajdzjan inledde en offensiv mot Armenien under hösten 2022.

Premiärminister Pasjinjan har även riktat skarp kritik mot ryska fredsbevarande styrkor, som var utplacerade i utbrytarregionen Nagorno-Karabach när Azerbajdzjan gick till attack i september 2023. Pasjinjan anser att Ryssland ”vägrade att ingripa” i konflikten och därmed legitimerade den azerbajdzjanska attacken.

Regionen, som styrdes av armeniska separatistgrupper i över 30 år, har numera införlivats i den azerbajdzjanska staten. Uppemot 100 000 etniska armenier uppges ha flytt från Nagorno-Karabach efter Azerbajdzjans blixtoffensiv.

Kreml rasande

Tillbakadragandet av ryska trupper får Moskva att se rött. I höstas riktade Ryssland hård kritik mot Armeniens beslut.

– Det ökar risken för oreparerbar skada för relationen mellan våra länder, framhöll Kreml i ett uttalande.

Vidare varnade den ryska regimen för att beslutet kommer "sätta Armeniens säkerhet och ekonomiska utveckling i fara”.

Foto: Ministry of Defence of the Russian Federation

Text: Redaktionen

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år.

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år.

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

– Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

– Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen