JUST NU: Ryska spionerna i Sverige – Därför får de stanna kvar

2022 03 24

Säpo har tidigare konstaterat att en av tre ryska diplomater arbetar under täckmantel och är i själva verket spioner. 

Trots detta kommer ryska underrättelseagenter fortfarande tillåtas att vistas i Sverige, rapporterar SvD.

Vill behålla sin personal

Huvudanledningen, Sverige utrikesdepartement vill behålla sin personal på ambassaden i Moskva. Utvisar Sverige de uppskattningsvis tiotalet ryska spioner som finns i riket så kommer Kreml svara med att i princip skicka ut all svensk beskickningspersonal.

Den bedömningen gör Wilhelm Agrell, professor emeritus i underrättelseanalys.

Säpo hänvisar till Wienkonventionen

Samtidigt hänvisar Säpo till Wienkonventionen och diplomatiska förhinder. Säkerhetspolisen tillåts helt enkelt inte att kasta ut ryska spioner hur som helst.

– Det är ett iögonfallande defensivt synsätt man har i Sverige, vi vet att de bedriver verksamhet som hotar landets säkerhet och vi vet vilka de är men vi kan inte komma åt dem. Wienkonventionen skyddar dem som arbetar med diplomatisk verksamhet, men inte de som gör något i strid med den, säger Wilhelm Agrell, till SvD.

Siffran är densamma

Således är antalet ryska spioner i Sverige samma som tidigare. Säpo framhåller att de håller koll på diplomater som bedöms arbeta under täckmantel. Samtidigt påpekar säkerhetspolisen att regeringen och UD har yttersta ansvaret.

De bestämmer

– Regeringen och UD bestämmer ju om de ska vara här. Vårt arbete går ut på att uppdaga deras verksamhet, se vilka det är som är här, och sen motverka med de metoder och medel vi har. Sen påtalar vi att de är ett hot mot Sveriges säkerhet, säger Daniel Stenling, chef för Säpos kontraspionage, till SvD.

Daniel Stenling vill inte kommentera huruvida han anser att regeringen och UD kunde agera hårdare i spionfrågan.  

Regeringens svar

Utrikesminister Ann Linde (S) kommenterade ämnet i riksdagen den 16 mars.

– Sveriges regering agerar och protesterar kraftfullt när rysk diplomatisk personal ägnar sig åt aktiviteter som bryter mot Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Vad gäller eventuella framtida utvisningar av rysk diplomatisk personal i ljuset av den ryska aggressionen mot Ukraina utesluter Sverige i dagsläget inga åtgärder men vi understryker vikten av ett samordnat och enigt agerande inom EU, konstaterade Ann Linde.

Utvisat 45 ryska spioner

Sverige vill följaktligen se ett enat EU. Men en EU-medlem har redan tagit beslutet och utvisat flera ryska diplomater som jobbar under täckmantel.

I onsdags meddelade den polska underrättelsetjänsten att de har ombett landets utrikesdepartement att utvisa 45 ryska diplomater från landet, rapporterade Reuters.

Enligt uppgifterna ska Polen ha skäl att tro att de 45 diplomaterna istället har arbetat som spioner, och använt sitt diplomatiska arbete för att undgå att bli upptäckta.

Den polska regeringen uppger att deras aktivitet “hotar Polens intressen och säkerhet”.

Foto: S. Nista 

Text: Redaktionen


11 januari 2026

Attackerar tre oljeplattformar – ”direktträffar”

2026 01 11

Tre ryska oljeplattformar i Kaspiska havet har attackerats.

Rapporten kommer från Ukrainas generalstab.

– Ukrainska styrkor slår till mot tre ryska oljeborrplattformar som tillhör Lukoil, en av Rysslands största oljeproducenter, rapporterar Kyiv Independent.

Stöd till kriget

Oljejätten Lukoil är en av Rysslands största oljebolag och syftet med attacken är att bromsa påfyllningen av den ryska krigskassan.

– De tre borrplattformarna från Lukoil som träffats av Ukraina stödjer aktivt den ryska armén i dess invasion av Ukraina. Plattformarna används för att utvinna olja och gasutvinning, uppger tidningen.

”Direktträffar”

Enligt uttalandet från de ukrainska styrkorna har flera direktträffar registrerats på plattformarna.

– Direktträffar har registrerats. Omfattningen av skadorna bedöms, uppger Ukrainas generalstab, i ett uttalande.

Flera attacker

Den ukrainska militären går också ut med rapporter om attacker mot ett ryskt luftvärnsmissilsystem i de ockuperade delarna av den ukrainska regionen Luhansk.

– Dessutom slog ukrainska styrkor till mot ett lager med materiel från Rysslands armé i ryskockuperade Kherson, uppger tidningen, som ännu inte kunnat verifiera uppgifterna.

Ukraina slår återkommande mot ryska militära anläggningar i syfte att försvaga den anfallande arméns framryckningar.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

Ukraina varnar

Den ukrainska militären går också ut med en varning för nya kraftsamlingar från den ryska sidan.

– Ryska styrkor mobiliserar för nya offensiva operationer i nordöstra Ukraina, vilket potentiellt kan bana väg för en framryckning mot staden Sumy, uppger den ukrainska militären i ett uttalande på Telegram.

– Alla sådana försök upptäcks omedelbart och avvärjs.

Ryssland intensifierar

Ryska styrkor har intensifierat sina attacker mot Sumy i norra Ukraina.

I staden bor omkring 250 000 invånare men Ryssland har inte lyckats ockupera området kring staden.

– Ryska styrkor intensifierar sina operationer i Sumyregionen med målet att avancera mot Khotin, en by som ligger cirka 15 kilometer norr om Sumy, rapporterar Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Sociala medier/Telegram

Text: Redaktionen


11 januari 2026

Partisaner tänder eld i Moskva

2026 01 11

En motståndsrörelse uppges ha slagit till i Moskva.

Den pro-ukrainska motståndsrörelsen Atesj är känd för att bekämpa Ryssland inifrån.

Nu hävdar rörelsen att de har satt eld på en viktig anläggning i Moskva.

”Framgångsrik sabotageaktion”

Atesj uppger att de har förstört ett viktigt kommunikationstorn i Moskva-regionen – genom att bränna ned det, rapporterar Kyiv Post.

– Våra agenter genomförde en framgångsrik sabotageoperation i Moskva-regionen och slog mot en del av luftförsvarssystemet hos 5:e luftförsvarsdivisionen, som ingår i de ryska luftvärnsmissilstyrkorna inom ryska flyg- och rymdstyrkor, meddelar Atesj i ett uttalande på Telegram på söndagen, enligt tidningen.

– Vi förstörde militärenhetens kommunikationstorn, tillägger den underjordiska rörelsen i sitt uttalande.

Motståndsrörelsen ska alltså ha bränt ned ett torn som fungerar som kommunikations- och kommandocentral.

Tornet är viktigt för bland annat informations- och orderutbyte mellan olika enheter.

Tornet ska också ha innehållit spanings- och signalavlyssningsutrustning, rapporterar tidningen, som dock inte har kunnat verifiera uppgifterna.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

”Försvagar Ryssland”

Atesj menar att aktionen är ett hårt slag mot det ryska luftförsvaret.

– Förstörelsen av denna kommunikationsknutpunkt försvagar luftförsvarspotentialen i centrala Ryssland, säger motståndsrörelsen i uttalandet.

– Störd samordning, ledning och kontroll samt förlust av underrättelsedata gör hela systemet mindre effektivt och sårbart, tillägger Atesh, enligt tidningen.

Atesj beskrivs som en pro-ukrainsk partisanrörelse.

Den bekämpar Ryssland inifrån, både i ukrainska regioner som har ockuperats av rysk militär – och djupt inne i själva Ryssland.

Rörelsen utgörs av ett välorganiserat nätverk som genomför olika typer av sabotageaktioner för att skada det ryska krigsmaskineriet.

Atesj samarbetar också med Ukrainas säkerhetstjänster och försvarsstyrkor, för att kunna bekämpa Ryssland på ett så effektivt sätt som möjligt.

LÄS OCKSÅ: Total "blackout" efter attack - hundratusentals ryssar strandsatta

Foto: Stephen Radford

Text: Redaktionen