JUST NU: Ryska spionerna i Sverige – Därför får de stanna kvar

2022 03 24

Säpo har tidigare konstaterat att en av tre ryska diplomater arbetar under täckmantel och är i själva verket spioner. 

Trots detta kommer ryska underrättelseagenter fortfarande tillåtas att vistas i Sverige, rapporterar SvD.

Vill behålla sin personal

Huvudanledningen, Sverige utrikesdepartement vill behålla sin personal på ambassaden i Moskva. Utvisar Sverige de uppskattningsvis tiotalet ryska spioner som finns i riket så kommer Kreml svara med att i princip skicka ut all svensk beskickningspersonal.

Den bedömningen gör Wilhelm Agrell, professor emeritus i underrättelseanalys.

Säpo hänvisar till Wienkonventionen

Samtidigt hänvisar Säpo till Wienkonventionen och diplomatiska förhinder. Säkerhetspolisen tillåts helt enkelt inte att kasta ut ryska spioner hur som helst.

– Det är ett iögonfallande defensivt synsätt man har i Sverige, vi vet att de bedriver verksamhet som hotar landets säkerhet och vi vet vilka de är men vi kan inte komma åt dem. Wienkonventionen skyddar dem som arbetar med diplomatisk verksamhet, men inte de som gör något i strid med den, säger Wilhelm Agrell, till SvD.

Siffran är densamma

Således är antalet ryska spioner i Sverige samma som tidigare. Säpo framhåller att de håller koll på diplomater som bedöms arbeta under täckmantel. Samtidigt påpekar säkerhetspolisen att regeringen och UD har yttersta ansvaret.

De bestämmer

– Regeringen och UD bestämmer ju om de ska vara här. Vårt arbete går ut på att uppdaga deras verksamhet, se vilka det är som är här, och sen motverka med de metoder och medel vi har. Sen påtalar vi att de är ett hot mot Sveriges säkerhet, säger Daniel Stenling, chef för Säpos kontraspionage, till SvD.

Daniel Stenling vill inte kommentera huruvida han anser att regeringen och UD kunde agera hårdare i spionfrågan.  

Regeringens svar

Utrikesminister Ann Linde (S) kommenterade ämnet i riksdagen den 16 mars.

– Sveriges regering agerar och protesterar kraftfullt när rysk diplomatisk personal ägnar sig åt aktiviteter som bryter mot Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Vad gäller eventuella framtida utvisningar av rysk diplomatisk personal i ljuset av den ryska aggressionen mot Ukraina utesluter Sverige i dagsläget inga åtgärder men vi understryker vikten av ett samordnat och enigt agerande inom EU, konstaterade Ann Linde.

Utvisat 45 ryska spioner

Sverige vill följaktligen se ett enat EU. Men en EU-medlem har redan tagit beslutet och utvisat flera ryska diplomater som jobbar under täckmantel.

I onsdags meddelade den polska underrättelsetjänsten att de har ombett landets utrikesdepartement att utvisa 45 ryska diplomater från landet, rapporterade Reuters.

Enligt uppgifterna ska Polen ha skäl att tro att de 45 diplomaterna istället har arbetat som spioner, och använt sitt diplomatiska arbete för att undgå att bli upptäckta.

Den polska regeringen uppger att deras aktivitet “hotar Polens intressen och säkerhet”.

Foto: S. Nista 

Text: Redaktionen


Enormt fynd i Sverige – ”historieböckerna måste skrivas om”

2026 01 28

Massiva fynd har hittats i norra Sverige.

Historieböckerna om norra Sverige kan behöva skrivas om.

Detta efter att flera arkeologiska fynd har gjorts vid bygget av Västra länken i Umeå.

Fynden förändrar historien

Under utgrävningarna för Västra länken i Umeå har arkeologer gjort enastående stora fynd från bronsåldern som visar på långt mer avancerad bosättning och jordbruk än man tidigare trott i norra Sverige.

Arkeologer har hittat spår av bofast jordbruk med tamboskap, något som tidigare inte varit känt för denna del av landet under bronsåldern.

Den enorma mängden fyndmaterial, inklusive redskap och spår av byggnader, gör att forskarna beskriver upptäckten som en av de största i modern svensk arkeologi.

– Vi kan konstatera att vi skriver om historien, just när det gäller bronsåldern här i Umeåregionen. Det påverkar synen av hur vi bott och ekonomin vi haft i norra Sverige, säger Jans Heinerud, arkeolog på Västerbottens museum, till SVT.

LÄS MER: Husbilsjätte i konkurs – omsatte en halv miljard

Tydlig tidslinje

Forskare betonar att storleken på fynden, både i antal föremål och omfattning av bosättningsspår, gör dem unika.

– Ingen av oss var förberedda på de enorma mängderna fynd, den tydliga tidslinjen och framför allt fynden som ikullkastar det vi lärt oss på historielektionerna, säger Nina Karlsson, sektionschef vid Västerbottens museum.

Upptäckterna har nu dokumenterats i en rapport på cirka 1 000 sidor, som nyligen godkänts av Länsstyrelsen och resultaten beskrivs som mycket uppseendeväckande.

– Fynden är supersensationella – liknande hus har tidigare bara hittats i södra Sverige, säger Tone Hellsten, arkeolog på Västerbottens museum, till SR.

Fynden ställs nu ut på Västerbottens museum.

Andra fynd i Sverige

Fyndet i Umeå är unikt i sitt slag, men kan jämföras med andra stora arkeologiska upptäckter i Sverige.

Ett exempel är Spillingsskatten på Gotland, världens största vikingatida silverskatt med över 67 kilo silver från 800‑talet, en upptäckt som omdefinierat synen på handel och rikedom i vikingatidens Skandinavien.

Andra betydande fynd inkluderar Molnby‑skatten i Uppland med 163 vikingatida silvermynt och Sundveda‑skatten, en stor silverskatt från Vikingatiden som hittades nära Märsta i Stockholm.

LÄS MER: Svenska kronan dundrar förbi drömnivån

Foto: MiningWatch Portugal

Text: Redaktionen


28 januari 2026

LARMET: ”Bensin- och dieselbilar i fritt fall”

2026 01 28

Bilmarknaden växer i Europa.

Antalet nyregistrerade bilar i EU ökade med 1,8 procent 2025 jämfört med föregående år.

Det visar färsk statistik från ACEA (European Automobile Manufacturers Association), som förenar Europas 17 största tillverkare av bilar, lastbilar, skåpbilar och bussar.

Tillväxten för elbilar sticker ut i statistiken. Under 2025 stod elbilar för 17,4 procent av EU:s marknadsandel, jämfört med 13,6 procent året innan.

Hybridbilar stod för 34,5 procent av marknaden och förblir därmed det föredragna valet bland EU:s bilförare. 

Samtidigt sjönk den sammanlagda marknadsandelen för bensin- och dieselbilar kraftigt – från 45,2 procent 2024 till 35,5 procent 2025.

”Fritt fall”

Försäljningen av bensinbilar i EU sjönk med 18,7 procent jämfört med föregående år. Trenden syns på alla större marknader. Frankrike upplevde den brantaste nedgången, med 32 procent, följt av Tyskland (-21,6 procent), Italien (-18,2 procent) och Spanien (-16 procent).

Samtidigt minskade försäljningen av dieselbilar med hela 24,4 procent under året.

Bilsajten Carup kallar det för ett ”mörkt år” för bilar som drivs av fossila bränslen.

– Försäljningen av bensin- och dieselbilar är fritt fall i Europa, skriver sajtens skribent Maths Nilsson.

TABELL: Antalet nyregistrerade bilar i EU

-  3 733 325 hybridbilar

- 2 889 298 bensin- och dieselbilar

- 1 880 370 elbilar

LÄS MER: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

FAKTA: ACEA

- European Automobile Manufacturers' Association (ACEA) representerar de 17 stora Europabaserade tillverkarna av bilar, skåpbilar, lastbilar och bussar: BMW Group, DAF Trucks, Daimler Truck, Ferrari, Ford of Europe, Honda Motor Europe, Hyundai Motor Europe, Iveco Group, JLR, Mercedes-Benz, Nissan, Renault Group, Stellantis, Toyota Motor Europe, TRATON GROUP, Volkswagen Group och Volvo Group.

Källa: ACEA

LÄS OCKSÅ: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa 

Foto: OKQ8 Scandinavia

Text: Redaktionen