JUST NU: Ryska soldater ställs inför rätta

2022 05 12

Ukrainska åklagare är redo att inleda rättegångar mot de ryska soldater som står anklagade för krigsbrott i landet.

De första som åtalas är tre soldater.

Soldaterna anklagas för att ha skjutit mot och dödat civila, rapporterar The Guardian.

Han är först ut

Först ut är Vadim Shysimarin – en befälhavare för en rysk stridsvagnsdivision. Shysimarin sitter för närvarande i ukrainskt försvar och förväntas bli den första ryska soldaten som ställs inför rätta för sina krigsbrott.

Den 21-årige soldaten anklagas för att ha dödat en 68-årig man i Sumyregionen den 28 februari. Mannen sköts ihjäl i byn Chupakhiva, erfar The Guardian.

Brutalt mord

Vadim Shysimarin uppges ha kört en stulen bil tillsammans fyra andra soldater. De försökte fly från ukrainska styrkor. Han uppges ha skjutit ihjäl den obeväpnade 68-åringen som cyklade längst gatan och pratade i telefon.

Nära offrets hus

Enligt ukrainska åklagare beordrades sergeanten att ”döda en civil så att han inte skulle kunna rapportera dem till ukrainska försvarare”, uppger The Guardian.

Krigsbrottet uppges ha skett nära offrets hus. Ärendet lämnades in till en brottsdomstol den här veckan.

Åtalas i sin frånvaro

Förutom de tre soldaterna åklagas även en fjärde rysk soldat i sin frånvaro. Han misstänks för att ha skjutit ihjäl en man och sedan våldtagit hans fru.

Har identifierats

Ukraina uppger att de har identifierat mannen genom en tatuering på hans ena arm. Den åtalade soldaten är dock inte gripen.

– Vi vet inte var han är men vi åtalar honom i hans frånvaro. Vi vill visa de här brottslingarna att vi kommer att hitta dem, säger statsåklagaren Iryna Venediktova, enligt The Guardian.

Över 10 000 fall

Venediktova har tidigare uppgett att ukrainska åklagare utreder över 10 700 fall av misstänkta krigsbrott och att över 600 misstänkta gärningsmän  har identifierats. De flesta misstänkta krigsbrott har skett i staden Butja. Ryska styrkor lämnade förstaden till Kyiv i slutet av mars.

Foto: Russian Ministry of Defence

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen