JUST NU: Ryska soldater ställs inför rätta

2022 05 12

Ukrainska åklagare är redo att inleda rättegångar mot de ryska soldater som står anklagade för krigsbrott i landet.

De första som åtalas är tre soldater.

Soldaterna anklagas för att ha skjutit mot och dödat civila, rapporterar The Guardian.

Han är först ut

Först ut är Vadim Shysimarin – en befälhavare för en rysk stridsvagnsdivision. Shysimarin sitter för närvarande i ukrainskt försvar och förväntas bli den första ryska soldaten som ställs inför rätta för sina krigsbrott.

Den 21-årige soldaten anklagas för att ha dödat en 68-årig man i Sumyregionen den 28 februari. Mannen sköts ihjäl i byn Chupakhiva, erfar The Guardian.

Brutalt mord

Vadim Shysimarin uppges ha kört en stulen bil tillsammans fyra andra soldater. De försökte fly från ukrainska styrkor. Han uppges ha skjutit ihjäl den obeväpnade 68-åringen som cyklade längst gatan och pratade i telefon.

Nära offrets hus

Enligt ukrainska åklagare beordrades sergeanten att ”döda en civil så att han inte skulle kunna rapportera dem till ukrainska försvarare”, uppger The Guardian.

Krigsbrottet uppges ha skett nära offrets hus. Ärendet lämnades in till en brottsdomstol den här veckan.

Åtalas i sin frånvaro

Förutom de tre soldaterna åklagas även en fjärde rysk soldat i sin frånvaro. Han misstänks för att ha skjutit ihjäl en man och sedan våldtagit hans fru.

Har identifierats

Ukraina uppger att de har identifierat mannen genom en tatuering på hans ena arm. Den åtalade soldaten är dock inte gripen.

– Vi vet inte var han är men vi åtalar honom i hans frånvaro. Vi vill visa de här brottslingarna att vi kommer att hitta dem, säger statsåklagaren Iryna Venediktova, enligt The Guardian.

Över 10 000 fall

Venediktova har tidigare uppgett att ukrainska åklagare utreder över 10 700 fall av misstänkta krigsbrott och att över 600 misstänkta gärningsmän  har identifierats. De flesta misstänkta krigsbrott har skett i staden Butja. Ryska styrkor lämnade förstaden till Kyiv i slutet av mars.

Foto: Russian Ministry of Defence

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Tung smäll för alla som tankar bilen

2023 11 29

Regeringen och Sverigedemokraterna har lovat väljarna att priserna på bensin och diesel ska pressas ner.

Tidöpartierna har sänkt bränsleskatten och vid årsskiftet sänks den så kallade reduktionsplikten till sex procent.

Enligt SD och regeringen kan sänkningen  resultera i att det blir ungefär 5,50 kronor billigare per liter diesel inklusive moms att tanka redan 2024.

För 2025 och 2026  beräknas dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre.

Uppgifter: Extra kostnad tillkommer

Nu kommer dock ett dystert besked för den som hoppas på betydligt lägre drivmedelspriser.

I ett utkast till regeringens klimathandlingsplan, som DN tagit del av, framgår det att regeringen planerar att skapa ett eget system som lägger på en extra kostnad för den som tankar sin bil.

Den nya avgiften skulle innebära att bensin och diesel återigen blir dyrare.

– Särskilt om systemet utformas så att det tvingar ner utsläppen från transporter ända till de nivåer som Sverige har åtagit sig inom EU-systemet att nå till 2030, framhåller DN.

Ställer krav på Sverige

Bakgrunden till det eventuella beslutet är att regeringen pressas av EU:s utsläppsmål för transportsektorn.

Unionen kräver att Sverige gör något drastiskt åt de ökade utsläppen redan till 2030.

Läget är kritiskt.

Regeringens egna beräkningar visar att utsläppen inom transportsektorn kommer att öka med uppemot 30 miljoner ton till 2030.

Oense

Tidöpartierna är inte överens om det nya systemet.

Sverigedemokraterna motsätter sig förslaget, uppger DN.

Tidningen beskriver hur en ”dragkamp” pågår på statsrådsberedningen, som har ansvar för att leda och samordna arbetet i Regeringskansliet.

Hotat med regeringskris

För Sverigedemokraterna är lägre drivmedelspriser en hjärtefråga.

Partiet har gått så långt som att hota med regeringskris om inte drivmedelspriserna sjunker drastiskt efter årsskiftet.

– Det kommer komma en förändring som är ganska markant och substantiell till årsskiftet. Det kan vi vara 99,9 procent säkra på, annars har vi regeringskris, sa SD:s ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt till TV4 Nyheterna i slutet av mars.

Efter hotet har dock SD närmat sig regeringens klimatpolitik.

För drygt två veckor sedan meddelade  partiets klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen att SD ställer sig bakom Sveriges klimatmål till 2045.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp E. Akyurt

Text: Redaktionen

Bank-ID slutar fungera – på flera mobiltelefoner

2023 11 29

Bank-ID är i dag Sveriges i särklass största e-legitimationssystem.

De allra flesta svenskar använder tjänsten.

Under 2022 nådde Bank-ID 8,4 miljoner unika användare.

Men nu kan en del svenskar behöva skaffa en ny mobiltelefon för att kunna fortsätta använda tjänsten.

Bank-ID kommer att försvinna från flera mobiltelefoner av märket Huawei, rapporterar DN.

E-legitimationstjänsten kommer att tas bort från samtliga Huawei-telefoner som är nyare än serien P90, som släpptes 2019, med andra ord stängs inte Huawei av generellt.

Bank-ID bekräftar

Anledningen till beslutet är att de nyare modellerna använder sig av appbutiken Appgallery, i stället för Googles egen butik.

Enligt Bank-ID handlar det om ett ekonomiskt beslut.

För få svenskar använder de nya Huawei-modellerna.

Företagen bedömer därför att det inte är lönsamt att stödja Appgallerry.

Bank-ID kommer hädanefter endast att stödja IOS från Apple och Android.

– Vi är där våra användare finns och har inte har möjlighet att underhålla fler plattformar än de två största i Sverige. Det är för att hålla högsta säkerhet och tillgänglighetsnivå

Det säger Charlotte Pataky, som är pressansvarig för Bank-ID, till DN.

Kopplas till Donald Trump

Beslutet kopplas även till USA:s före detta president Donald Trumps handelskrig mot Kina.

I maj 2019 undertecknade Trump en order om att blockera kinesiska telekommunikationsföretag från den amerikanska marknaden. Huawei var ett av flera företag som svartlistades. 

– Utländska motståndare utnyttjar sårbarheter för att begå skadliga cyberhandlingar och industrispionage mot USA och dess folk, sa Trump när han verkställde ordern.

Även Sverige har pekat ut Huawei som en säkerhetsrisk. År 2021 stoppades det kinesiska företaget från att delta i utbyggnaden av 5G-nätet. Beslutet fattades av Post och telestyrelsen efter en stark rekommendation från Säpo.

–  Bedömningen Säpo har gjort är att den kinesiska partistaten kan påverka och utöva påtryckningar på Huawei, dels genom företagets koppling till den kinesiska staten, dels med stöd av den kinesiska underrättelsetjänsten, framhöll Kurt Alavaara, informationssäkerhetschef på Säpo, efter beslutet.  

Exporten har upphört

När Huawei svartlistades av USA stoppades stora delar av den amerikanska exporten till det kinesiska företaget – bland annat upphörde  samarbetet med Google.

Google Play Store, Google Maps, Photos, Gmail och andra vanliga Google-tjänster finns därför inte på Huawei-modeller som lanserats efter 2019.

Text: Redaktionen