JUST NU: Ryska soldater ställs inför rätta

2022 05 12

Ukrainska åklagare är redo att inleda rättegångar mot de ryska soldater som står anklagade för krigsbrott i landet.

De första som åtalas är tre soldater.

Soldaterna anklagas för att ha skjutit mot och dödat civila, rapporterar The Guardian.

Han är först ut

Först ut är Vadim Shysimarin – en befälhavare för en rysk stridsvagnsdivision. Shysimarin sitter för närvarande i ukrainskt försvar och förväntas bli den första ryska soldaten som ställs inför rätta för sina krigsbrott.

Den 21-årige soldaten anklagas för att ha dödat en 68-årig man i Sumyregionen den 28 februari. Mannen sköts ihjäl i byn Chupakhiva, erfar The Guardian.

Brutalt mord

Vadim Shysimarin uppges ha kört en stulen bil tillsammans fyra andra soldater. De försökte fly från ukrainska styrkor. Han uppges ha skjutit ihjäl den obeväpnade 68-åringen som cyklade längst gatan och pratade i telefon.

Nära offrets hus

Enligt ukrainska åklagare beordrades sergeanten att ”döda en civil så att han inte skulle kunna rapportera dem till ukrainska försvarare”, uppger The Guardian.

Krigsbrottet uppges ha skett nära offrets hus. Ärendet lämnades in till en brottsdomstol den här veckan.

Åtalas i sin frånvaro

Förutom de tre soldaterna åklagas även en fjärde rysk soldat i sin frånvaro. Han misstänks för att ha skjutit ihjäl en man och sedan våldtagit hans fru.

Har identifierats

Ukraina uppger att de har identifierat mannen genom en tatuering på hans ena arm. Den åtalade soldaten är dock inte gripen.

– Vi vet inte var han är men vi åtalar honom i hans frånvaro. Vi vill visa de här brottslingarna att vi kommer att hitta dem, säger statsåklagaren Iryna Venediktova, enligt The Guardian.

Över 10 000 fall

Venediktova har tidigare uppgett att ukrainska åklagare utreder över 10 700 fall av misstänkta krigsbrott och att över 600 misstänkta gärningsmän  har identifierats. De flesta misstänkta krigsbrott har skett i staden Butja. Ryska styrkor lämnade förstaden till Kyiv i slutet av mars.

Foto: Russian Ministry of Defence

Text: Redaktionen


Postnord går ut med varning till kunder

2026 05 22

Bedrägliga sms cirkulerar just nu.

Det gäller att se upp för bluff-sms den kommande tiden.

Just nu cirkulerar bedrägliga meddelanden som ser ut att komma från Postnord.

Men avsändaren är i själva verket en bedragare som försöker lura tilltänkta offer på pengar.

Så ser det ut

Sms:en skickas ut till svenskar till synes slumpmässigt.

Så här kan de se ut enligt Råd & Rön:

– Ditt paket har returnerats till lagret på grund av en felaktig adress. Om adressen inte uppdateras inom 12 timmar kommer en förvaringsavgift att tas ut.

Med 12 timmars-angivelsen hoppas bedragaren kunna stressa in mottagaren till att ta ogenomtänkta beslut och ange personliga uppgifter via en länk.

Klicka inte

Den som får den här typen av meddelanden bör radera direkt, alternativt anmäla.

Det är viktigt att inte under några omständigheter klicka på länkar eller följa uppmaningarna i sms:en.

Den som gör det kan bli lurad på pengar.

Läs mer: Desperation på Ica – tvingas flytta försäljningen

Postnord varnar

På grund av de bedrägliga sms:en som cirkulerar har Postnord tvingats gå ut med en varning till kunder.

– Bluff-sms eller bluff-mejl är skickade från bedragare som utger sig för att vara PostNord, eller annan stor aktör. Målet är att komma åt känsliga uppgifter som kontonummer eller Bank-ID, varnar Postnord.

Så känner du igen

Här är Postnords tips på hur man kan känna igen att det rör sig om bluff-sms:

- Meddelandet har länkar och bilagor

- Länkar leder till okända betalsidor

- Du väntar inte på något paket

- Du bes lämna ut personlig information

– Blir du tillfrågad om att lämna ut känsliga uppgifter? Då är det en bluff. Lämna aldrig ut lösenord, bankkortsnummer, banksaldo eller inloggning till ditt BankID till någon, fortsätter Postnord.

Läs mer: Bilmärket med Sveriges nöjdaste ägare

Foto: Postnord

Text: Redaktionen


21 maj 2026

Nästan dubbel avgift för pensionärer

2026 05 21

Äldre personer i Sverige betalar betydligt mer än många yngre.

Många svenskar sparar i fonder.

Men generellt betalar äldre svenskar nästan dubbelt så höga avgifter som yngre personer, enligt färska siffror från Finansinspektionen.

– Billiga indexfonder har fått större genomslag under senare år. Yngre sparare använder oftare digitala plattformar där sådana produkter är vanliga, säger Finansinspektionens konsumentskyddsekonom Moa Langemark, i ett uttalande.

Nästa dubbelt

Bland personer mellan 35 och 44 år sparar omkring hälften i passiva fonder, exempelvis indexfonder.

Men bland de som är över 64 år är det endast 20 procent som väljer den typen av fonder.

I genomsnitt betalar den yngre gruppen 0,6 procent i avgift för aktiefonderna. För den äldre gruppen är motsvarande siffra 1,1 procent, enligt Finansinspektionen.

– Äldre sparare kan samtidigt ha äldre innehav som inte har bytts ut i samma takt, till exempel för att innehaven ligger på en fonddepå och att en försäljning sannolikt innebär att spararna behöver betala en kapitalskatt, säger Moa Langemark.

Stora skillnader

Skillnaderna mellan de passiva globalfonderna och de aktivt förvaltade fonderna är stor.

Medianavgiften för de passiva är 0,35 procent. Motsvarande avgift för de aktivt förvaltade är 1,25 procent.

– Den som har sparat länge kan ha mycket att vinna på att se över sina fondavgifter. Även små skillnader i avgift kan få stor betydelse för avkastningen när sparandet växer under många år, säger Moa Langemark.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Så sparar de olika åldersgrupperna

Andelen som sparar i passiva fonder:

- 18–24 år: cirka 30 procent

- 25–34 år: cirka 45 procent

- 35–44 år: cirka 50 procent

- 45–54 år: cirka 35 procent

- 55–64 år: cirka 30 procent

- 64+ år: cirka 20 procent

I genomsnitt betalar de olika åldersgrupperna följande avgift för valda fonder:

- 18–24 år: 0,9 procent

- 25–34 år: 0,65 procent

- 35–44 år: 0,6 procent

- 45–54 år: 0,8 procent

- 55–64 år: 0,95 procent

- 64+ år: 1,1 procent

Källa: Finansinspektionen

LÄS MER: Viktigt meddelande till alla som får elstödet

Foto: Andrea Piacquadio

Text: Redaktionen