UTRIKES: Ryska soldater flyr i panik – Ukraina rycker fram

2022 09 11

Rysslands diktator och hans armé har blivit grundlurade.

Det klargör ukrainska specialtrupper för The Guardian som kan konstatera att ryska armén har tagits på sängen av oväntade framgångar för Ukrainas Väpnade Styrkor.

Förstörde broar

Både länge och väl har det rapporterats om att Ukraina förbereder en stor offensiv i södra delarna av landet för att återta Khersonregionen.

Och när Ukraina avfyrade flera missiler som förstörde broar i Kherson var den mediala signalen att offensiven i praktiken hade inletts.

Men istället skedde framryckningar i det dolda i helt andra delar av landet.

Mer än en tredjedel återtaget

Ukrainas Väpnade Styrkor ryckte istället fram i nordöstra Ukraina och trakterna kring landets näst största stad Kharkiv. Och det var inget ryssarna hade väntat sig.

– Ukrainska styrkor fortsätter att göra oväntade och snabba framsteg i nordöstra delarna av landet, uppger The Guardian.

– Mer än en tredjedel av Kharkivregionen har återtagits på bara tre dagar och ryska försvarsdepartementet har bekräftat bilden, rapporterar tidningen.

En stor bluff

En orsak till Ukrainas snabba framgångar är att man lyckats grundlura den ryska diktatorn och hans brutala armé.

Den ukrainska regeringens uppgifter om att man skulle angripa ryssarna i Kherson var en stor bluff.

– Det var en stor desinformationskampanj, säger Ukrainas före detta nationella rådgivare Taras Berezovets till The Guardian.

– Ryssland trodde att det skulle ske i söder och flyttade sin utrustning.

– Och sedan skedde offensiven istället där de minst anade det. Det ledde till panik och flykt.

Hals över huvud

Uppgifter från nyhetsbyråer indikerar också att ryska armén tvingats lämna områden hals över huvud och rysk krigsutrustning finns kvarlämnad i regionen.
Ukraina återtog några byar i södra Ukraina och nyheterna blev till stora rubriker världen över.

Men i själva verket förberedde president Zelensky istället stora motangrepp mot nordöstra delarna landet vilka nu alltså bär frukt.

Amerikanska vapen

I Zelenskys nattliga videotal meddelade presidenten att Ukraina befriat stora landytor från Ryssland och det inkluderar även områden som varit i rysk ägo ända sedan det ryska krigsanfallet inleddes i februari.

En nyckel till Ukrainas nya krigsframgångar är att soldaterna fått ny och bättre utrustning.

– Vårt folk i Kharkiv har fått de bästa av västs vapen – framförallt amerikanska, säger den före detta säkerhetsrådgivaren.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


9 sep 26

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

–  Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

🔴Vänsterpartiet                    7,5          -0,3
🔴Socialdemokraterna     26,6          -0,4
🟢Miljöpartiet                          8,8         +1,0
🟢Centerpartiet                      7,8         +0,1
🔵Liberalerna                           5,8         +1,5
🔵Moderaterna                     16,6         -1,3
🔵Kristdemokraterna           6,4         +0,4
🔵Sverigedemokraterna   19,3         -0,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 50,7         +0,4
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,1         +0,2

 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


9 sep 2026

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin. 

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT. 

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen