Ryska planen – innan USA:s stöd når fram

2024 05 11

Ryssland fortsätter att intensifiera de offensiva insatserna.

Under en längre tid har experter varnat för en ny rysk storoffensiv som väntas inledas till sommaren.

Nu har Ryssland satt igång offensiva insatser kring Kharkiv, och mycket intensiva strider pågår just nu i regionen.

Samtidigt menas det nu att det hela kan vara en del av en rysk plan innan amerikanskt stöd når fram till Ukraina.

Det framhåller tankesmedjan Institute for the Study of War.

Vill locka styrkor

Det är inte länge sedan USA fick igenom miljardpaketet som bland annat innebär stort militärt stöd för Ukraina.

Ryssland bedöms nu vilja agera innan Ukraina får stödet, bland annat genom att locka ut ukrainska styrkor i Kharkiv och slå till på annat håll.

– Ryska offensiva operationer längs gränsen vid Kharkiv har sannolikt det strategiska målet att dra och fixera ukrainska styrkor vid denna axel för att möjliggöra ryska framryckningar i andra områden i östra Ukraina, framhåller ISW.

Vill skapa panik

Målsättningen handlar om att skapa oreda i det ukrainska försvaret och på så sätt dra nytta av bristerna i material och resurser som råder innan det amerikanska stödet anländer.

– Den ukrainska talespersonen, överstelöjtnant Nazar Voloshyn, uppgav att de ryska styrkorna försöker skapa panik i de ukrainska styrkorna för att få dem att omdirigera resurser och personal från Donetsk och Luhansk oblast till Kharkiv oblast.

Vill dra nytta

Det är av taktiska skäl som Ryssland nu vill åstadkomma vinster på slagfältet.

– Ryska styrkor har försökt dra nytta av möjligheterna att avancera i flera sektorer av frontlinjen i östra Ukraina på grund av ukrainska manskap- och materielbrister under de senaste veckorna och uppnått taktiska vinster nordväst och väster om Avdiivka samt intensifierat ansträngningarna mot Chasiv Yar, fortsätter ISW.

Stöd på väg

Ryssland väntas fortsätta trycka på i östra Ukraina och ukrainska tjänstemän har varnat för att situationen kan bli svår.

USA har som bekant klubbat igenom det enorma stödpaket som kommer att ge resurser till Ukraina, Israel och Taiwan.

Joe Biden har återupprepat den amerikanska viljan att stötta Ukraina och inte låta Ryssland vinna kriget.

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office resp Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen