Ryska flygbombningar hotar – Norrmän och danskar uppmanas lämna

2022 02 14

Ryssland kan anfalla Ukraina när som helst uppger Vita Huset och nu uppmanar både Norge och Danmark sina medborgare att lämna landet.

Läget vid Ukrainas gräns är nu mycket allvarligt och det kommer allt fler indikationer på att det blir storskaligt krig.

När som helst

USA:s regering meddelar att man ser allt fler tecken på att Ryssland trappar upp ytterligare – bland annat har ännu fler ryska soldater och trupper anlänt till Ukrainas gräns.

– Vi har nått ett fönster där en invasion kan inledas när som helst om Vladimir Putin beslutar sig för en sådan order, säger USA:s säkerhetsrådgivare Jake Sullivan, uppger NBC News.

Ryskt anfallskrig

Regeringen Biden bedömer att det är en ”tydlig sannolikhet” för att Ryssland kan invadera Ukraina innan Vinter-OS avslutas den 20 februari.

Ett ryskt anfallskrig kan därmed inledas mot Ukraina och dess 44 miljoner invånare vilken dag som helst.

Snabb tidsram

– Det är uppenbart för oss att det är en tydlig sannolikhet för att Ryssland väljer att agera militärt och det finns skäl att ro att det kan ske inom en relativt snabb tidsram, säger USA:s säkerhetsrådgivare när han fick frågor av reportrar vid en presskonferens i Vita Huset.

Norge och Danmark

En rad länder uppmanar nu sina medborgare att lämna Ukraina medan tid är. Regeringen Jonas Gahr Støre i Norge och Regeringen Mette Frederiksen i Danmark är två av de länder som nu meddelar alla norrmän och danskar att lämna Ukraina.

Lämna Ukraina omgående

Japan, Sydkorea, Nederländerna och Storbritannien hör också till de länder som vädjar till sina landsmän att resa från Ukraina omgående.

USA gick natten till idag ut med en uppmaning till alla amerikaner att lämna landet. Joe Biden underströk att det inte kommer att vara möjligt för USA att hämta hem sina medborgare när ett eventuellt krig har inletts.

Flygbombningar hotar

Ett ryskt anfallskrig och invasion kan inledas med flygbombningar rapporterar Vita Huset. Det skulle få mycket allvarliga konsekvenser och försvåra för flygplan att lämna landet. Det skulle även skapa stor fara för landets befolkning, konstaterar BBC News.

Söker krigsanledning

USA:s säkerhetsrådgivare betonar att Putinregimen söker någon slags anledning för att rättfärdiga en militär attack vilket enligt säkerhetsrådgivaren kan starta med att Ryssland inleder intensiva flygbombningar av Ukraina.

USA:s utrikesminister Antony Blinken framhåller att ännu fler ryska trupper anlänt till Ukrainas gräns vilket är mycket oroväckande tecken på en rysk upptrappning.

För åtta år sedan

För åtta år sedan invaderade Ryssland den Ukrainska halvön Krim och dessutom har ryskstödda rebeller tagit över de två ukrainska regionerna Donetsk och Luhansk. Risken är nu påtaglig att Putinregimen vill invadera hela landet i vad som liknar en ambition att upprätta den gammelsovjetiska diktaturen.

Innan OS är över

USA tror dock inte att Putin har fattat ett slutgiltigt beslut om anfall. Emellertid är USA allt mer oroat över vad de ser sker på marken vid Ukrainas gräns kombinerat med nya uppgifter från amerikanska underrättelsekällor, uppger CBS News.

– Vi kan inte pinpointa dagen, och vi kan inte pinpointa klockslaget, men vi kan säga att det är en trovärdig sannolikhet att en rysk militär attack kommer att äga rum – även innan OS är över, fastslår USA:s säkerhetsrådgivare Jake Sullivan.

Missilattacker

USA:s regering bedömer att flygbombningar och missilattacker är att vänta vid en rysk attack. En snabb rysk miltiär manöver mot Ukrainas huvudstad Kiev är också möjlig vid en invasion.

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen