Ryska flygbombningar hotar – Norrmän och danskar uppmanas lämna

2022 02 14

Ryssland kan anfalla Ukraina när som helst uppger Vita Huset och nu uppmanar både Norge och Danmark sina medborgare att lämna landet.

Läget vid Ukrainas gräns är nu mycket allvarligt och det kommer allt fler indikationer på att det blir storskaligt krig.

När som helst

USA:s regering meddelar att man ser allt fler tecken på att Ryssland trappar upp ytterligare – bland annat har ännu fler ryska soldater och trupper anlänt till Ukrainas gräns.

– Vi har nått ett fönster där en invasion kan inledas när som helst om Vladimir Putin beslutar sig för en sådan order, säger USA:s säkerhetsrådgivare Jake Sullivan, uppger NBC News.

Ryskt anfallskrig

Regeringen Biden bedömer att det är en ”tydlig sannolikhet” för att Ryssland kan invadera Ukraina innan Vinter-OS avslutas den 20 februari.

Ett ryskt anfallskrig kan därmed inledas mot Ukraina och dess 44 miljoner invånare vilken dag som helst.

Snabb tidsram

– Det är uppenbart för oss att det är en tydlig sannolikhet för att Ryssland väljer att agera militärt och det finns skäl att ro att det kan ske inom en relativt snabb tidsram, säger USA:s säkerhetsrådgivare när han fick frågor av reportrar vid en presskonferens i Vita Huset.

Norge och Danmark

En rad länder uppmanar nu sina medborgare att lämna Ukraina medan tid är. Regeringen Jonas Gahr Støre i Norge och Regeringen Mette Frederiksen i Danmark är två av de länder som nu meddelar alla norrmän och danskar att lämna Ukraina.

Lämna Ukraina omgående

Japan, Sydkorea, Nederländerna och Storbritannien hör också till de länder som vädjar till sina landsmän att resa från Ukraina omgående.

USA gick natten till idag ut med en uppmaning till alla amerikaner att lämna landet. Joe Biden underströk att det inte kommer att vara möjligt för USA att hämta hem sina medborgare när ett eventuellt krig har inletts.

Flygbombningar hotar

Ett ryskt anfallskrig och invasion kan inledas med flygbombningar rapporterar Vita Huset. Det skulle få mycket allvarliga konsekvenser och försvåra för flygplan att lämna landet. Det skulle även skapa stor fara för landets befolkning, konstaterar BBC News.

Söker krigsanledning

USA:s säkerhetsrådgivare betonar att Putinregimen söker någon slags anledning för att rättfärdiga en militär attack vilket enligt säkerhetsrådgivaren kan starta med att Ryssland inleder intensiva flygbombningar av Ukraina.

USA:s utrikesminister Antony Blinken framhåller att ännu fler ryska trupper anlänt till Ukrainas gräns vilket är mycket oroväckande tecken på en rysk upptrappning.

För åtta år sedan

För åtta år sedan invaderade Ryssland den Ukrainska halvön Krim och dessutom har ryskstödda rebeller tagit över de två ukrainska regionerna Donetsk och Luhansk. Risken är nu påtaglig att Putinregimen vill invadera hela landet i vad som liknar en ambition att upprätta den gammelsovjetiska diktaturen.

Innan OS är över

USA tror dock inte att Putin har fattat ett slutgiltigt beslut om anfall. Emellertid är USA allt mer oroat över vad de ser sker på marken vid Ukrainas gräns kombinerat med nya uppgifter från amerikanska underrättelsekällor, uppger CBS News.

– Vi kan inte pinpointa dagen, och vi kan inte pinpointa klockslaget, men vi kan säga att det är en trovärdig sannolikhet att en rysk militär attack kommer att äga rum – även innan OS är över, fastslår USA:s säkerhetsrådgivare Jake Sullivan.

Missilattacker

USA:s regering bedömer att flygbombningar och missilattacker är att vänta vid en rysk attack. En snabb rysk miltiär manöver mot Ukrainas huvudstad Kiev är också möjlig vid en invasion.

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen


10 dec 2025

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen