Ryska drönare i Natos luftrum – i två olika länder

2024 09 08

Ryska drönare har rört sig i Natos luftrum.

Ryssland har på nytt riktat massiva drönarattacker mot flera regioner i Ukraina.

Samtidigt kommer uppgifter om att en rysk drönare har kränkt rumänskt luftrum.

En annan rysk drönare har slagit ner i Lettland.

I Rumänien

En rysk drönare tog sig in i Natolandet Rumäniens luftrum i samband med en rysk drönarattack mot Ukraina.

– En rysk drönare kränkte Rumäniens luftrum under nattliga attacker mot grannlandet Ukraina, rapporterade NATO-medlemmen på söndagen och uppmanade Moskva att stoppa vad man beskrev som en upptrappning, rapporterar AP.

– Rumänien skickade ut F-16-plan för att övervaka sitt luftrum, och Nato-allierade hölls informerade, enligt ministeriet. Rumänska krismyndigheter skickade också ut sms-varningar till invånarna i två östra regioner.

Slog ner i Lettland

Samtidigt kommer uppgifter om att en rysk drönare har slagit ner i Lettland, även det ett Natoland.

– Det här är en bekräftelse på att vi måste fortsätta arbetet som påbörjats för att stärka Lettlands östra gräns med luftförsvar, säger försvarsminister Andris Sprūds till LSM.

Lettlands president Edgars Rinkevics har tagit till sociala medier för att förklara.

– En rysk militärdrönare har slagit ner i de östra delarna av Lettland. Vi har inlett en utredning. Vi är i nära kontakt med våra allierade, framhåller han via X.

Anpassar sig bra

Ryssland fortsätter att rikta massiva drönarattacker mot flera mål i Ukraina.

Tankesmedjan Institute for the Study of War fastslår i en ny rapport att Ukraina anpassar sig väl inför hotet.

– Ukraina fortsätter att framgångsrikt anpassa och utveckla sin förmåga att bekämpa drönare, vilket gör det möjligt för ukrainska styrkor att använda sig av enklare system för att motverka ryskt tryck på Ukrainas begränsade luftförsvarsparaply, förklarar ISW.

Stör systemen

ISW fortsätter.

– Den ukrainska militäranalytikern Petro Chernyk uppgav den 7 september att ukrainska system för elektronisk krigföring stör radarstyrda Shahed-136/131-drönare, vilket gör att drönarna ändrar kurs och kraschar efter att ha fått slut på bränsle.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624.

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen