Ryska armén går mot enormt nederlag

2022 11 11

Den ryska reträtten från Cherson är okontrollerad och kan leda till en stor rysk kollaps.

Det säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi i SVT:s Morgonstudio.

Med hänvisning till den senaste informationen från Ukraina förutspår försvarsexperten enorma ryska förluster.

– Om det här stämmer så drar de sig tillbaka under artillerield från Ukraina. Om det stämmer så kan det bli ett större nederlag än vad vi pratade om så sent som i går. Det här kommer få stora konsekvenser. Vi ser många tecken på en rysk kollaps, säger Joakim Paasikivi till SVT.

Han menar att det rör sig om 10 000 - 20 000 ryssar som okontrollerat drar sig tillbaka under artillerield från den ukrainska sidan.

Kommer slå mot regimen

Joakim Paasikivi är övertygad om att stora ryska förluster kommer att slå hårt mot regimen och militärledningen i Moskva. Diktatorn Vladimir Putins ställning kommer påverkas.

– Surovikin, generalen, det är hans fel. Sjojgu gav ordern till Surovikin, så han kommer åka. Men det är svårt för mig att se att Putin kommer att isolera sig och hävda att det bara är arméns beslut, säger Paasikivi till SVT.

Ny taktik

Överstelöjtnanten ser den ryska reträtten som en ny strategi i Moskvas anfallskrig. Han tror inte att Ukraina kommer kunna fortsätta sin motoffensiv över floden Dnepr.

– Det är svårt att anfalla över en flod. Här kommer ukrainarna nog att välja att gå fram på någon annan plats, till exempel i Zaporizjzjaregionen. Men först har de den här striden att klara av, säger han till Svenska Yle.

Joakim Paasikivi förutspår att ryssarna vill etablera en frontlinje som de kan hålla under vintern.

– På den vänstra sidan av Dnepr förbereder man och gräver skyttegravar, sätter upp betonghinder och gör försvarsförberedelser. Det gör man även i Donbass, säger han till Svenska Yle och tillägger:

– Jag tror att det ingår i den politiskt strategiska planen att man vill få det att se ut som att ”här tar det stopp”, och att väst ska tröttna på att stötta Ukraina och pressa ukrainarna till förhandlingsbordet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Hamburgerjätte ska öppna nya 100 restauranger

2025 09 15

Hamburgerjätten Max når en historisk milstolpe – och planerar för fler.

Max når nu en ny milstolpe.

Hamburgerkedjan har öppnat den 200:e restaurangen – någonting som de beskriver som “historiskt”.

Samtidigt ger snabbmatskedjan besked om att ytterligare 100 restauranger ska öppnas fram till 2030.

Når milstolpe

Max når en ny milstolpe när den 200:e restaurangen öppnar i Gislaved – mitt i det expansiva handelsområdet Smålandia.

Kedjan har nu 160 restauranger i Sverige, 26 i Polen, 8 i Norge och 6 i Danmark.

– Att öppna vår 200:e restaurang känns otroligt stort – både för oss som företag och som familj, säger Christoffer Bergfors, vice vd för Max, i ett pressmeddelande.

100 till

200 restauranger är dock inte nog för kedjan.

Max tydliggör att de har satt upp ett mål om att öppna ytterligare 100 restauranger under de kommande fem åren.

– Ambitionen är att nå 300 restauranger till år 2030, menas det.

Läs mer: UPPGIFTER: Amerikansk snabbmatsjätte kommer till Sverige

Öppnar i Gislaved

Restaurang nummer 200 öppnar vid handelsområdet Smålandia i Gislaved.

Restaurangen har plats för 206 gäster, varav 70 sittplatser inomhus och 136 utomhus.

Inför öppningen har 30 nya medarbetare anställts, och fler rekryteringar är planerade under hösten.

“Varm kultur”

Max Gislaved leds av restaurangchef Taha Javaid, som själv har gjort karriär under sina sex år inom företaget.

Han började som deltidsanställd under sin masterutbildning i ekonomi, och har nu flyttat till Gislaved för att ta sig an sitt första restaurangchefsuppdrag.

– På Max är det kompetens, engagemang och driv som räknas – inte var du kommer ifrån, säger Javaid.

– Jag har alltid känt mig inkluderad och sedd här. Nu som restaurangchef vill jag skapa en arbetsplats där människor växer, inspireras och får ta plats. Min vision är att bygga en restaurang där framtidens ledare formas, i en varm och familjär kultur.

Restaurangen ligger på Smålandiagatan 8 i Gislaved.

Läs mer: Expanderar i rasande fart – hamburgerkedja tar över Sverige

Foto: MAX Burgers

Text: Redaktionen


15 september 2025

UPPGIFTER: Slår till mot Palestinademonstrationer

2025 09 15

Palestinademonstrationerna utanför riksdagen fortsätter att skapa debatt.

Nu öppnar statsminister Ulf Kristersson (M) för lagändringar som skulle försvåra för aktivisterna.

– Jag utesluter inte alls lagförändringar, men i första hand tycker jag att vi borde kräva att demonstranter beter sig som anständiga personer, säger Kristersson till SVT.

Statsminsitern anser att demonstrationerna urartat vid flera tillfällen. Han nämner bland annat att ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, har förföljts av skrikande Palestinademonstranter.

–  En del av de här demonstrationerna har agerat på ett så hotfullt sätt, jag har sett det i Göteborg och Malmö där inte minst den judiska minoriteten är ständigt utsatt. Det finns en avvägning att göra här och jag tycker att den ofta har gått ut över minoriteter på ett helt orimligt sätt.

KD kräver hårdare tag

Kristdemokraterna anser att fler Palestinaaktivister ska kunna lagföras och stängas av från offentliga platser.

– Det är dags för fler att gå från allmänna fördömanden till aktiv handling och agera för att skydda vår demokrati, våra gemensamma värderingar, svenska medborgare, och därtill säkerställa att vi inte ger vika för detta dominans­beteende och krav på under­kastelse, skriver partiledare Ebba Busch och KD:s EU-parlamentariker Alice Teodorescu Måwe i SvD.

LÄS MER: Palestinaaktivisterna svarar Carl-Oskar Bohlin

Kritiken: ”Hot mot yttrandefriheten”

Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg anser att KD går för långt. Han menar att KD:s retorik är ett hot mot yttrandefriheten.

– Om vi ger staten makt att begränsa demonstrationsfriheten för en grupp så begränsas den för alla. Vem kan veta vilka som i så fall står på tur att tystas? framhåller Lindberg i en ledartext.

LÄS MER: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen