På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att en 40-årig man har gripits i Småland.

Mannen är en rysk medborgare, och är misstänkt för terrorbrott.

Han har även anhållits av åklagare, rapporterar Smålandsposten.

Greps vid fordonskontroll

Enligt uppgifter till tidningen så var det i Ljungby i Kronobergs län som mannen har gripits och sedermera anhållits.

Det var i samband med en fordonskontroll som 40-åringen greps och åklagare har sedan tagit beslutet att anhålla honom.

Internationell efterlysning

Polisen har inte offentligt kommenterat saken ännu.

Smålandsposten har tagit del av en internationell efterlysning där det framgår att den 40-åriga ryska medborgaren varit arresterad i sin utevaro sedan 2015.

Misstankar som riktats mot mannen handlar om att han varit delaktig i att begå terrorbrott och för att ha varit med i en Moskva-baserad terrororganisation.

Växjö tingsrätt kommer nu att ta beslut om huruvida mannen ska utlämnas till Ryssland, och för löpande kontakt med justitiedepartementet.

Ansträngd relation

Ryssland och Sverige har som bekant en mycket ansträngd relation mot bakgrund av det rådande ryska anfallskriget i Ukraina.

– Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 är Sveriges bilaterala relationer med Ryssland kraftigt begränsade, framhåller regeringskansliet om saken.

– Aggressionen mot Ukraina utgör ett flagrant brott mot folkrätten och FN-stadgan, samt utmanar den europeiska säkerhetsordningen.

Kan inte gå tillbaka

Regeringen understryker att någon återgång till normaliserade relationer med Ryssland inte kommer att ske så länge kriget fortskrider.

– Så länge Ryssland fortsätter att bryta mot folkrätten och så länge aggressionen mot Ukraina pågår, kan det inte bli någon återgång till normala relationer mellan EU och Ryssland. 

– Sverige står fullt bakom de restriktiva åtgärder som EU har antagit gentemot Ryssland med anledning av dess aggression mot Ukraina.

Foto: L. Villasmil

Text: Redaktionen

Miljontals svenskar har idag bank-id från kommersiella aktörer i form av privata banker.

Men det finns också många som inte har något bank-id eller någon form av e-legitimation.

Detta skapar problem i vardagen och leder till ojämlikhet.

Därför införs nu en ny, statlig e-legitimation, rapporterar SR.

En miljon saknar e-legg

Bank-id har fått mycket kritik, bland annat för att många människor saknar möjlighet att skaffa eller använda det.

– Det finns idag ungefär en miljon människor i Sverige som inte kan få en e-legitimation, säger Lotta Hämäläinen, som är ansvarig på Digg – myndigheten för digital förvaltning, till radiokanalen.

Många äldre personer kan inte använda bank-id eftersom de har svårt att hantera en smartphone.

Detsamma kan gälla personer med funktionsnedsättningar.

Ett annat problem är att bankerna, som är privata aktörer, kan välja bort kunder. Detta kan bland annat drabba flyktingar som saknar svenskt personnummer.

Dessutom anses det leda till osäkerhet när privata aktörer i stort sett har monopol på en så viktig samhällsfunktion.

– Vi har en dominerande lösning som gör att går den ner så är risken att samhället stannar, säger Lotta Hämäläinen.

Fysiskt plastkort

Men nu kommer Sverige alltså att införa en statlig e-legitimation, vilket de flesta andra länder redan har.

Den införs 2026 och kommer att vara ett fysiskt plastkort.

– Du lägger kortet mot telefonen, så läses den av trådlöst. Så det innebär att det blir enklare att hjälpa till exempel sin gamla mamma, säger Lotta Hämäläinen till radiokanalen.

Digital plånbok inom EU

Samma år kommer även EU att införa en gemensam e-legitimation i form av den digitala plånboken EUDI Wallet.

– Nyckelfunktionerna inkluderar möjligheten att e-legitimera användare över landsgränserna, både i e-tjänster och vid fysisk närvaro, uppger myndigheten Digg på sin hemsida.

Med den digitala plånboken kommer man även kunna dela annan information om sig själv inom hela EU.

– Det man fyller den med kan vara allt från teaterbiljetter, körkort, utbildningsmeriter, recept på mediciner till arbetsintyg eller rättigheter att representera ett visst företag, skriver Digg.

Foto: BankID

Text: Redaktionen