Rysk terrorist gripen i Sverige

2024 06 13

En misstänkt rysk terrorist har anhållits i Småland.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att en 40-årig man har gripits i Småland.

Mannen är en rysk medborgare, och är misstänkt för terrorbrott.

Han har även anhållits av åklagare, rapporterar Smålandsposten.

Greps vid fordonskontroll

Enligt uppgifter till tidningen så var det i Ljungby i Kronobergs län som mannen har gripits och sedermera anhållits.

Det var i samband med en fordonskontroll som 40-åringen greps och åklagare har sedan tagit beslutet att anhålla honom.

Internationell efterlysning

Polisen har inte offentligt kommenterat saken ännu.

Smålandsposten har tagit del av en internationell efterlysning där det framgår att den 40-åriga ryska medborgaren varit arresterad i sin utevaro sedan 2015.

Misstankar som riktats mot mannen handlar om att han varit delaktig i att begå terrorbrott och för att ha varit med i en Moskva-baserad terrororganisation.

Växjö tingsrätt kommer nu att ta beslut om huruvida mannen ska utlämnas till Ryssland, och för löpande kontakt med justitiedepartementet.

Ansträngd relation

Ryssland och Sverige har som bekant en mycket ansträngd relation mot bakgrund av det rådande ryska anfallskriget i Ukraina.

– Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 är Sveriges bilaterala relationer med Ryssland kraftigt begränsade, framhåller regeringskansliet om saken.

– Aggressionen mot Ukraina utgör ett flagrant brott mot folkrätten och FN-stadgan, samt utmanar den europeiska säkerhetsordningen.

Kan inte gå tillbaka

Regeringen understryker att någon återgång till normaliserade relationer med Ryssland inte kommer att ske så länge kriget fortskrider.

– Så länge Ryssland fortsätter att bryta mot folkrätten och så länge aggressionen mot Ukraina pågår, kan det inte bli någon återgång till normala relationer mellan EU och Ryssland. 

– Sverige står fullt bakom de restriktiva åtgärder som EU har antagit gentemot Ryssland med anledning av dess aggression mot Ukraina.

Foto: L. Villasmil

Text: Redaktionen

Viktigt polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2025 04 08

Under veckan kommer fler poliser att synas på och längst vägarna.

Detta eftersom polisen genomför en nationell trafikvecka mellan 7 och 13 april.

Från och med i dag, måndag, kommer fler hastighetskontroller att genomföras i hela landet.

– De extra hastighetskontrollerna kommer att genomföras i hela landet, både synligt med laserinstrument vid vägkanten, samt dolt med genomsnittshastighetsmätare – i såväl målade som civila polisbilar samt på motorcyklar, framhåller polisen i ett uttalande.

Målet med insatsen är att rädda liv.

– Polisens mål med att finnas i trafiken är inte att bötfälla någon utan att alla trafikanter ska få komma hem tryggt och säkert, säger Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen.

Avgörande betydelse

Enligt Transportstyrelsens preliminära siffror omkom 210 personer i vägtrafiken förra året. 

Vägar med hastighetsbegränsningar från 70 km/h och uppåt är överrepresenterade i olycksstatistiken.

Maria Krafft, måldirektör för trafiksäkerhet på Trafikverket, konstaterar att hastighetsöverträdelser i samband med kollisioner kan få ödesdigra konsekvenser. Fordonets hastighet har många gånger en avgörande betydelse för utgången av en olycka.

– Om alla håller hastighetsgränserna kan vi rädda ungefär 50 liv varje år. Kör man till exempel i 80 km/tim i stället för 90 km/tim halveras risken att omkomma om man frontalkrockar. Dessutom: när vi lättar på gasen sparar vi på bränslet och minskar utsläppen, säger hon.

Därför berättar polisen i förväg

Varje år genomför polisen flera nationella trafikveckor med olika fokusområden.

Enligt Polismyndigheten är insatsveckor i trafiken ett effektivt sätt att få trafikanter att sänka hastigheten, vilket också är anledningen till att polisen berättar om insatserna i förväg.

Fakta: Polisens nationella trafikveckor

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år.

- Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik.

- Syftet med veckorna är att kraftsamla resurser och göra samstämmiga kontroller i hela EU.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

Rysk kollaps – Kreml erkänner

2025 04 08

Rysslands ekonomi ”hotas” av fallande oljepriser.

Det framhåller chefen för Rysslands centralbank, Elvira Nabiulina, på tisdagsmorgonen.

Nabiulina utfärdar den skarpa varningen i ett tal till ledamöterna i det ryska underhuset, statsduman.

Det sällsynta erkännandet sker samtidigt som oljepriset rasar på världsmarknaden. Efter presidents Trumps besked om ”ömsesidiga tullar” mot världens länder har Brentoljan sjunkit med 14 procent. WTI-oljan har i sin tur noterat en nedgång på 15 procent, rapporterar Reuters.

– Tullkrig, och den här eskaleringen av tullkriget, leder vanligtvis till en nedgång i den globala handeln. Det leder till och med till en nedgång i efterfrågan på våra energiresurser, säger Nabiulina som betonar att centralbanken analyserar raset.

Centralbankschefens varning utfärdas en dag efter att Kreml kallat situationen för ”alarmerande”.

– Vi följer och övervakar den alarmerande situationen noggrant, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov under måndagen.

Jättesmäll för Moskva

Oljeindustrins kollaps är en tung smäll för Ryssland.

Den ryska ekonomin är fortfarande kraftigt beroende av en stark olje- och gasexport.

I dag står Ryssland för över 12 procent av den globala råoljeproduktionen.

Varje svängning på oljemarknaden kan således få stora konsekvenser.

– Priset på olja förblir den mest avgörande faktorn för Rysslands ekonomiska hälsa, och varje prisfall på olja påverkar direkt landets utländska valutaintäkter, inflation och övergripande ekonomiska stabilitet, framhåller Östekonomiska Institutet (SITE) i en färsk rapport.

I samma rapport framgår det att den ryska regimens finansiella reserver, som har använts för att finansiera krigsutgifterna, håller på att ta slut. Enligt forskarna kan reserverna vara uttömda om cirka ett år.

– När dessa reserver är förbrukade kommer centralbanken att utsättas för tryck att sänka sin styrränta, eller till och med börja trycka mer pengar, vilket kan leda till en hög inflation och en försvagad rubel, står det i rapporten.

”Nyckeln till att finansiera kriget”

Orysia Lutsevych, chef för Ukrainaavdelningen vid den brittiska tankesmedjan Chatham House, framhåller att Ryssland är beroende av oljeintäkter för att finansiera krigsinsatsen i Ukraina.

– Hittills har Ryssland, trots sanktioner från EU, lyckats öka inkomsten från oljeexporten. Det har varit en nyckel till att man lyckats finansiera kriget i Ukraina, säger hon till Newsweek.

– Om oljepriset sjunker kommer det innebära ytterligare påfrestningar för den ryska ekonomin. Begränsade inkomster från olja kommer sätta press på hela systemet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen