Rysk soldat i Norge

2025 08 23

En rysk soldat har gripits i Norge.

På lördagsmorgonen kommer uppgifter om att en rysk soldat har upptäckts i Norge.

Mannen har gripits av norsk polis och efter flera timmars förhör meddelande advokaten mycket riktigt att han har stridit för Ryssland i Ukraina.

Han greps vid Grense Jakobselv, där gränsen går mellan Ryssland och Norge, rapporterar norska VG.

Rysk man gripen

Polisen i Finnmark har inte gått ut med information om identitet, bakgrund eller motiv för gränsöverskridandet. 

Polisfullmäktige Anja Mikkelsen Indbjør vill inte kommentera uppgifterna från försvararen Biti.

Mannen är misstänkt för att ha korsat gränsen utanför en godkänd gränsövergång.

– Han har varit rysk soldat, säger advokat Trond P. Biti till VG.

– Han har varit i Ukraina och beslutat att han inte längre ville delta i fortsatt krigföring. Han gjorde valet att ta sig till Norge.

“Samvetsskäl"

Advokaten menar att det var av “samvetsskäl” som den ryska soldaten lämnade Ukraina och tog sig till Norge.

– Han har använt kommunikationsmedel på en viss plats och sedan fortsatt till fots, menar Biti.

Det framgår emellertid inte varför han valde just Norge.

Läs mer: Tiotals miljarder till Ukraina

Över 50 000

Mer än 50 000 ryska soldater har deserterat sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga krig mot Ukraina för över tre år sedan, enligt en ny rapport från den ukrainska analysgruppen Frontelligence Insight.

Gruppen baserar sin rapport på läckta ryska dokument, rapporterar Forbes.

Vänder mycket

Mängden desertörer var låg i början och ökade sedan i takt med att kriget fortskred och ryska styrkornas lycka vände i och med Ukrainas motoffensiv under hösten 2022. 

Den vände igen med Ukrainas misslyckade motoffensiv sommaren 2023 och blev sedan mer blandad när de ryska styrkorna återigen avancerade – om än långsamt och till vad som beskrivs som en “häpnadsväckande” kostnad.

Foto: A. Hoidahl

Text: Redaktionen

06mars26

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

1dec2025

Massiv kinesisk expansion i Ryssland

2026 03 06

Kina storsatsar i Ryssland.

Allt fler kinesiska företag tar sig in på den ryska online‑marknaden och hotar traditionella ryska aktörer.

Under förra året startades var femte e‑handelsföretag i landet med kinesiskt inflytande, rapporterar oberoende Moscow Times.

Ökar sin närvaro online

Under 2025 startades en betydande mängd nya online‑företag i Ryssland där en kinesisk medborgare varit grundare eller vd.

Ungefär var femte nyregistrerat e‑handelsbolag var kinesiskt enligt en undersökning från T-Business.

Analytiker visar att förra året fördubblades antalet registreringar av kinesiska företag inom e‑handel, och det totala antalet kinesiska aktörer som sysslar med online‑handel i Ryssland ökade 2,4 gånger jämfört med 2024.

– Den här utvecklingen är snabbare än vad vi sett tidigare, och visar på en tydlig trend av kinesiskt inflytande i Rysslands digitala ekonomi, säger en affärsanalytiker som följer marknaden.

LÄS MER: 80 procent stoppas – dundersmäll för Putins armé

Slår mot ryska aktörer

Den ökade närvaron av kinesiska nätverksföretag innebär att ryska entreprenörer möter hårdare konkurrens i en redan utmanande ekonomi.

Många ryska e‑handelsplattformar har tidigare haft en dominerande roll i landet, men den snabba ökningen av kinesiska aktörer har lett till ett ökat tryck – särskilt inom varuförsäljning och tekniska tjänster.

Experter menar att kinesiska företag ofta har stora resurser och effektiva logistikkedjor, vilket kan ge dem fördelar i konkurrensen om ryska konsumenter och partners.

– Det här är inte bara tillfälliga satsningar – det är en strukturell förändring, säger en marknadsexpert med fokus på e‑handel, till Moscow Times.

Öppnar upp

Den kinesiska expansionen i Rysslands digitala ekonomi kommer i ett läge där många västerländska företag har lämnat den ryska marknaden efter sanktioner och handelsbegränsningar.

Detta öppnar upp för asiatiska aktörer att ta större marknadsandelar.

Samtidigt fortsätter Kina och Ryssland bygga ekonomiska relationer inom många sektorer, där Kina länge varit en av de största handelspartnerna för rysk import och export.

LÄS MER: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen