JUST NU: Rysk kränkning av svenskt vatten misstänks – Styrde rakt mot Ystad

2022 08 21

Ett ryskt fartyg misstänks ha kränkt svenskt territorialvatten så nyligen som i går lördag.

Den misstänkta kränkningen ägde rum utanför Skånes kust.

Rak kurs mot Ystad

Fartyget befann sig nära den skånska sydkusten när det blev upptäckt.

– Först med rak kurs mot Ystad sen girade fartyget, gick åt sydost, vände och sen tillbaka igen rapporterar Sveriges Radio.

Fartyget som är av varianten bogseringsfartyg upptäcktes av svensk marin.

Svenskt territorialvatten

Försvarsmakten bekräftar incidenten.

– Det har varit ett ryskt bogseringsfartyg i vattnet söder om Skånes kust, säger Johanna Toll vid Försvarsmakten till Sveriges Radio.

– Försvarsmakten håller nu på och utreder ifall det har skett en kränkning av svenskt territorialvatten, uppger hon.

Kontroll på Sveriges gränser

Det står klart att fartyget är ryskt men det är ännu inte klarlagt vem som äger fartyget.

– Det har rätt att åka i internationellt, men inte svenskt vatten, rapporterar SR.

Försvarsmakten är relativt förtegna men markerar att man har kontroll på Sveriges gränser.

– Vi måste ha koll på vårat, våra gränser och våra vatten, vilka som är där och inte, säger Johanna Toll vid  Försvarsmakten.

Svenska stridsfartyg nära

Ystads Allehanda rapporterar att svenska marinens korvetter har skådats i närheten av fartyget som nu skall vara på väg mot tyska Rugen.

Korvetter är mindre och lätt bestyckade örlogsfartyg som ingår i svenska flottan.

– Försvarsmaktens fem Visbykorvetter utgör stommen av marinens ytstridsfartyg, uppger Försvarsmakten på sin webbsida.

– Smygtekniken, stealth, som ger fartygen dess karaktäristiska utseende är utvecklat för att motståndaren skall få svårare att upptäcka det, oavsett om spaningen sker med hjälp av radar, infraröd teknik; värmestrålning, eller hydroakustik; ljud.

Ytstrid och ubåtsjakt

Visbykorvetterna skall kunna lösa uppgifter i tre dimensioner, i luften, på ytan och under ytan.

– Deras operativa uppgifter är ytstrid, ubåtsjakt, eskortering och luftförsvar. Möjlighet att landa helikopter ombord finns på tre av fem korvetter.

Visbykorvetterna byggdes på Kockumsvarvet i Karlskrona mellan 2000 och 2009. Deras uppgifter är ytstrid, ubåtsjakt, eskortering och minröjning. Fartygen tillhör Tredje och Fjärde sjöstridsflottiljen.

Arkivfoto:  Visbykorvetten HMS Helsingborg , Niklas Ehlén Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen