Rysk kollaps – inte hänt på två decennier

2025 01 03

En viktig sektor av Rysslands ekonomi har kollapsat.

Det rör sig om den inhemska oljeproduktionen som har sjunkit till den lägsta nivån på två decennier.

Under 2024 uppgick den ryska oljeproduktionen till 1 254 ton per dag, rapporterar Newsweek med hänvisning till Seala, en plattform som analyserar oljehandeln i världen.

Noteringen innebär att oljeproduktionen i Ryssland är på den lägsta nivån sedan 2005.

Ukrainska luftattacker pekas ut som orsaken.

– Det är en direkt effekt av ukrainska drönarattacker mot rysk energiinfrastruktur, skriver Newsweek.

Under året har Ryssland tvingats till flera oplanerade reparationer av oljeraffinaderier som skadats i ukrainska attacker.

Reparationerna har försvårats av västvärldens sanktioner mot Ryssland. Det råder stor brist på teknik och viktiga komponenter, vilket gör arbetet betydligt svårare. 

Jättesmäll för Moskva

Oljeindustrins kollaps är en tung smäll för Ryssland.

Den ryska ekonomin är fortfarande kraftigt beroende av en stark olje- och gasexport.

I dag står Ryssland för över 12 procent av den globala råoljeproduktionen.

Varje svängning på oljemarknaden kan således få stora konsekvenser.

– Priset på olja förblir den mest avgörande faktorn för Rysslands ekonomiska hälsa, och varje prisfall på olja påverkar direkt landets utländska valutaintäkter, inflation och övergripande ekonomiska stabilitet, framhåller Östekonomiska Institutet (SITE) i en färsk rapport.

I samma rapport framgår det att den ryska regimens finansiella reserver, som har använts för att finansiera krigsutgifterna, håller på att ta slut. Enligt forskarna kan reserverna vara uttömda om cirka ett år.

– När dessa reserver är förbrukade kommer centralbanken att utsättas för tryck att sänka sin styrränta, eller till och med börja trycka mer pengar, vilket kan leda till en hög inflation och en försvagad rubel, står det i rapporten.

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen

Fyra branscher skriker efter personal – i hela landet

2025 01 02

Fyra branscher behöver förstärkas i mer eller mindre hela Sverige.

Det meddelar Arbetsförmedlingen precis i inledningen av det nya året.

Brist överallt

Goda jobbmöjligheter finns i följande branscher under 2025: vvs-montörer, betongarbetare, undersköterskor och kockar.

Det råder brist i princip samtliga ovanstående yrken i hela landet även om det finns vissa variationer, rapporterar Sveriges Radio.

I norr finns en större åldrande befolkning och därmed fler jobb i offentlig sektor, medan det i de storstäderna finns bättre möjlighet för jobb inom privattjänstsektorn.

– Det skulle till exempel kunna vara civilingenjörer inom el, maskin och teknik, säkerhetsspecialister inom IT och mjukvaruutvecklare, säger John Andersson som är arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen i Malmö, till radion.

Sticker ut

Kockyrket är kanske den som sticker ut mest, då både pandemin och lågkonjunkturen drabbat restaurangbranschen hårt.

Men just kockyrket har varit särskilt motståndskraftigt och “går mot ännu bättre tider när ekonomin reser sig”, enligt John Andersson.

Beskedet kommer i samma veva som det konstateras att arbetslösheten är som högst i storstäderna, särskilt i Malmöregionen.

– Arbetsmarknaden kommer att fortsätta präglas av lågkonjunkturen och återhämta sig långsamt. Vi bedömer att arbetslösheten slutar att öka under det första halvåret 2025 för att därefter minska gradvis i takt med att ekonomin stärks, sade Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen, i december.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: skriv aldrig det här i ditt cv – vanligt misstag

Hittar inte rätt folk

Arbetsförmedlingen kunde nyligen också ge besked om att arbetsgivare möter fortsatta utmaningar i att hitta rätt kompetens.

Majoriteten av de som sökt personal under hösten upplever att de har haft rekryteringsproblem.

– När konjunkturen stärks riskerar rekryteringsproblemen att förvärras ytterligare. Arbetsgivarna behöver bredda sin rekrytering, samtidigt som digitalisering och automatisering ökar behovet av omställning. Det är viktigt att de arbetssökande ser över möjligheten att vidareutbilda sig, men även byta yrkesbana eller geografiskt sökområde, säger Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen

Många villaägare kan snart få böter – på grund av snön

2025 01 02

Snön har dundrat in över stora delar av Sverige.

Det har blivit en vit inledning på året i nästan hela landet.

Många har fått börja morgnarna med att skotta sig fram till bilen för att överhuvudtaget kunna lämna huset.

Och att fastighetsägaren ansvarar för snöröjning och halkbekämpning på gångbanor även utanför sin villa är i sig inget nytt.

Det är det däremot att Malmö stad är på väg att gå ett steg längre, rapporterar Sydsvenskan.

Böter kan nämligen införas för den som inte fixar bort snön utanför sin bostad.

– Tidigare fick man hem ett brev, men sen hände det inte så mycket. Nu finns det en möjlighet med skadestånd eller vite, säger Håkan Fäldt (M), som är vice ordförande i tekniska nämnden i kommunen, till tidningen.

Olika i olika kommuner

Förändringen skulle kunna bli aktuell till nästa vinter, förutsatt att politikerna i kommunfullmäktige godkänner det nya förslaget.

Exakt vilket ansvar man har som villaägare för att skotta och sanda gångbanan utanför tomtgränsen skiljer sig åt mellan olika kommuner i Sverige.

I majoriteten av dem är det dock villaägaren själv som ska röja snön. Att halkbekämpa gångbanor utmed tomtgränsen ingår också i samma ansvar.

Kritiseras

Reglerna har tidigare kritiserats av Villaägarnas riksförbund.

Enligt förbundet blir skottningen mer effektiv om den utförs av kommunen. Ett annat argument är att många inte kan skotta eller sanda på grund av sjukdom, ålder eller att man helt enkelt inte är hemma.

– Risken blir därmed högre att gående halkar och slår sig. När gångbanorna inte skottas, tvingas även gående ut på körbanan, har Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarnas riksförbund, tidigare sagt till Vi i villa.

En del har redan skadestånd

I flera kommuner finns redan möjligheten att kräva den villaägare som inte snöröjt på skadestånd om någon halkar och gör sig illa.

– Det vill dock till att den som halkade och skadade sig kan visa att olyckan har berott på bristande snöröjning och halkbekämpning samt att småhusägaren har varit vårdslös. I praktiken blir det en försäkringsfråga om det är en skada av betydelse, förklarar Ulf Stenberg.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen