Rysk general dödad av Ukrainas Väpnade Styrkor

2022 03 12

Den höga ryska befälhavaren och generalen Andriy Kolesnikov har tagits av daga av Ukrainas armé.

Det meddelar Ukrainas Väpnade Styrkor och nu bekräftas uppgiften även av myndighetskällor i Väst.

Tredje generalen som dödas

Det är den tredje höga ryska befälhavaren och generalen som dödas av Ukrainas styrkor, rapporterar BBC News.

Vid 14-tiden ukrainsk tid gick Ukrainas armé ut med uppgifterna som nu även bekräftas av Väst.

Eliminerad

– De ryska invasionsstyrkorna fortsätter att förlora sina officerare i kriget mot Ukraina. Ukrainas Väpnade Styrkor har lyckats eliminera major-general Andriy Kolesnikov, befälhavare av Östra Militära Distriktet, klargör Ukrainas armé.

Inte enligt Putins planer

Analytiker har tidigare framhållit att den blotta närvaron av höga ryska befälhavare vid eller nära stridsfältet kan vara en signal om att de ryska militära operationerna inte går enligt Putins planer.

Trots den massiva ryska överlägsenheten räknat till militära enheter på alla plan så har ukrainarna bjudit oväntat hårt motstånd.

Bara några timmar

Direkt efter krigsanfallet från Ryssland torsdagen 24 februari spekulerades det i media om att det kanske bara skulle dröja timmar till dess att Ukrainas huvudstad skulle falla i den ryska diktaturens händer.

Krigets 16:e dag

Det skulle kunna ske samma kväll enligt uppgifter.

Men nu är kriget inne på sin 16:e dag och Ukrainas tappra president Volodymyr Zelensky och Ukrainas Väpnade Styrkor står fortfarande emot den ryska krigsmaskinen.

Attackerar vanligt folk

Ryssland har inte kommenterat uppgifterna om att en hög general dödats – vare sig bekräftat eller dementerat.

Putinregimen tycks nu gå in för att i allt större utsträckning attackera civilbefolkningen och förstöra Ukraina genom att vräka bomber rakt in över stora städer.

Närmar sig huvudstaden

I dag fredag har storstäderna Dnipro och Lutsk attackerats med dödsoffer som följd uppger CNN.

Dnipro har 1,0 miljoner invånare och ligger i inre Ukraina. Lutsk med sina drygt 200 000 invånare ligger i allra nordvästra delen av landet och är den första stora staden i västra delen som angrips

Och de ryska styrkorna rycker även allt närmare huvudstaden Kyiv.

Foto: Eastern Military District

Text: Redaktionen


Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Under söndagen noterades två kraftiga smällar i Visby på Gotland.

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen