Rysk gasledning har exploderat

2022 12 20

Den ryska gasledningen Urengoi-Pomary-Uzhhorod har exploderat.

En kraftig explosion har inträffat, rapporterar Reuters med hänvisning till ryska nyhetsbyrån RBC.

– Den lokala räddningstjänsten fick ett larm om en brand vid en gasledning vid 13.40 lokal tid, framhåller RBC.

Vidare skriver nyhetsbyrån att lokala tjänstemän uppger att skadorna efter explosionen är omfattande.

Tre personer har dött och ytterligare en person har skadats, enligt den statliga ryska nyhetsbyrån Tass.

Fraktar gas till Europa

Ledningen går under Ukraina och exporterar gas från västra Sibirien genom Ukraina till Europa.

Det regionala nödministeriet i ryska delrepubliken Tjuvasjien där olyckan ägde rum, nära staden Kazan vid Volga, har kommenterat uppgifterna.

– De säger att de fått ett samtal om en brand vid en gasledning utan att namnge vilken rörledning det handlar om, skriver Reuters.

Arbete pågick

Omständigheterna är oklara, men underhållsarbete ska ha utförts vid gasledningen i samband med explosionen, rapporterar ryska nyhetsbyrån RIA Novosti.

Nyhetsbyrån hävdar att en underjordisk läcka orsakade branden.

Fakta Urengoi-Pomary-Uzhhorod

- Gasledningen är 4 500 kilometer lång

- Det är en av Rysslands viktigaste gasledningar

- Den ägs delvis av Ukraina

- Naturgasen transporteras från Sibirien i Ryssland till Ukraina. Därifrån transporteras gasen till central- och västeuropeiska länder

- Rörledningen byggdes på 1980-talet och moderniserades 2011

- Den ryska delen av gasledningen drivs av energijätten Gazprom. Den ukrainska delen ägs av UkrTransGaz

- Gasledningen har utsatts för flera explosioner vid tidigare tillfällen. Senast den 17 juni 2014 då en del av gasledningen exploderade i Poltava-regionen i Ukraina.

Tidigare explosioner

Exporten av naturgas är en av Rysslands viktigaste tillgångar.

I slutet av september inträffade tre explosioner på de ryska gasledningarna i Östersjön, Nord Stream 1 och 2.

Den svenska Säkerhetspolisens utredning har fastslagit att det rör sig om grovt sabotage.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Svensk gigant nära kollaps – staten går in med 320 miljoner

2025 12 05

En av Sveriges främsta prestigebyggen har stått på randen till kollaps.

Forskningsanläggningen Max IV i Lund blöder pengar.

Driften hänger på en skör tråd och det har varit anställningsstopp i tre år, rapporterar Sydsvenskan.

Dessutom är pengarna till underhåll slut och kostnaderna för hyra och el har bränt stora hål i budgeten.

Nu kommer räddningen.

Staten går in med 320 miljoner kronor vilket säkrar driften för nuvarande och nästa år.

– Framför allt betyder det att vi slutar leva med kniven på strupen. Innan vi fick de här pengarna riskerade vi att gå med ett grandiost underskott, vilket hade fått väldigt dramatiska konsekvenser för våra möjligheter att fortsätta vara i drift 2026, säger Olof Karis, direktör vid Max IV-laboratoriet, till Sydsvenskan.

Världsledande

Max IV är ett svenskt nationellt laboratorium för forskning med synkrotonljus.

Tekniken beskrivs som världsledande används bland annat inom medicin. Själva anläggningen är en av världens mest avancerade för att undersöka material på atomnivå genom intensivt röntgenljus.

Redan för två år sedan noterade dock regeringen att anläggningen drabbats av "betydande kostnadsökningar".

– En nedstängning av anläggningen skulle leda till kraftiga förseningar av viktig forskning, eller att forskningsprojekt behöver avbrytas helt, sade dåvarande utbildningsminister Mats Persson (L) vid tillfället.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

"Inte reagera i panik"

Hösten 2023 tillsatte regeringen 40 miljoner kronor till Vetenskapsrådet för ett ökat bidrag till Max IV.

Nu blir det alltså ytterligare 320 miljoner.

– Vi hade ju fått en indikation att vi skulle fortsätta att vara i gång och inte reagera i panik på att vi hade ett rejält hål på intäktssidan. Men så länge vi inte har pengarna på banken så lever vi i ovisshet, säger Olof Karis.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Alla går emot regeringen: magplask för kritiserat förslag

2025 12 05

Regeringen har i år gått fram med att en ny lag som ska tillåta utvinning av uran i Sverige.

– Det måste vara lagligt att ta hand om det svenska uranet som redan är uppe ur backen, det är helt obegripligt att gruvaktörerna behövt behandla det som avfall. Svensk gruv- och mineralnäring är avgörande för Sverige, Europa och för klimatet, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i augusti.

I förslaget ingår också att mjuka upp reglerna för gruvbolagens utsläpp av uran i sjöar och vattendrag.

Enligt regeringen skulle det ske kunna utan att påverka miljöskyddet negativt.

Men ingen av de elva remissinstanser som tagit del av förslaget håller med.

Samtliga sågar förslaget längs med fotknölarna, rapporterar SR.

– Det ökar osäkerheten. Riskerna är att vi kommer att få ökade halter av uran i våra vatten, säger Anna Ledin, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten, till kanalen.

"Inget positivt med det"

Konkret handlar förslaget om hur mycket uran som ska få släppas ut i svenskt vatten.

Det regeringen föreslår är att utgångspunkten för gränsen bör vara den mängd uran som kan tas upp av levande organismer – inte den totala halten uran som släpps ut.

Enligt expertmyndigheten saknas dock vetenskapligt stöd för en sådan uträkning.

– Det här är en dålig ändring. Vi ser ingenting positivt med det, säger Marit Åkerblom, domare vid miljödomstolen i Östersunds tingsrätt, till SR.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

"Unika förutsättningar"

Enligt Camilla Brodin, gruppledare i Kristdemokraterna, har Sverige “unika förutsättningar för att vara en stor gruvnation”.

– För att på allvar ta upp kampen med den dominans som icke-demokratiska länder har är möjliggörandet av utvinning av uran centralt, säger hon i ett uttalande.

Enligt Mats Green, gruppledare i näringsutskottet för Moderaterna, har förbudet mot uranbrytning försvårat Sveriges möjligheter att bryta andra kritiska och strategiska mineraler som ofta återfinns tillsammans med uran.

– Med detta beslut kan vi förbättra Sveriges och Europas energiberoende och säkra vår självförsörjning av kritiska mineraler, säger Mats Green.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Mikael Törnqvist resp Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet

Text: Redaktionen