Rysk flygplats stormad – fullständigt kaos

2023 10 30

En rysk flygplats har stängts ner efter att ha stormats under kvällen.

Det är i den ryska delrepubliken Dagestan, som ligger nära gränsen till Georgien, som de kaotiska scenerna har utspelat sig.

Den största flygplatsen i delrepubliken har stormats av en arg mobb under söndagskvällen.

Det ska handla om personer som fått reda på att ett flygplan från Israel skulle landa på flygplatsen och begett sig dit för att leta efter passagerare.

Det rapporterar Reuters.

Säkerhetsstyrkor på plats

Det är i staden Machatjkala som den kaotiska utvecklingen har ägt rum.

All trafik som var på väg dit har nu omdirigerats till andra flygplatser.

Enligt den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsia har poliser och säkerhetsstyrkor tagit sig till platsen för att försöka få koll på situationen.

Källor menar att vissa personer haft med sig palestinska flaggor och personer har sprungit runt på terminalerna och vid landningsbanan, framhåller ryska BBC.

Har stängts ner

Flygplatsen har nu stängts ner på grund av kaoset.

– Efter att okända personer tagit sig in i trafikzonen på Machatjkala-flygplatsen har det fattats beslut om att tillfälligt stänga flygplatsen för ankommande och avgående flyg, framhåller den ryska luftfartsmyndigheten.

Israeler och judar ska ha satts i säkerhet i samband med situationen.

Israel kommenterar

Israel har kommenterat händelsen och uppmanar Ryssland att hantera eventuella hot mot israeler i landet.

– Staten Israel ser allvarligt på alla försök att skada israeliska medborgare och judar oavsett var.

Zelensky kommenterar

Även den ukrainske presidenten Volodymyr Zelensky har uttalat sig om situationen.

– Skrämmande videor från Machatjkala där en arg mobb bröt sig in på flygplatsen och letade efter israeliska medborgare på flyget från Tel Aviv, framhåller han via sociala medier.

– Detta är inte en isolerad händelse i Machatjkala, utan snarare en del av Rysslands utbredda kultur av hat mot andra nationer, som sprids av statlig television, krönikörer och myndigheter.

Arkivfoto: I. Shimko

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen