29sep2025

Rysk attackhelikopter nedskjuten

2025 09 29

En rysk attackhelikopter har totalförstörts efter att ha skjutits ner.

För en vecka sedan slog Ukraina ut tre ryska Mi-8-helikoptrar i en stor attack på Krym.

Nu har ytterligare en rysk helikopter skjutits ner av ukrainska drönare.

– En ukrainsk FPV-drönare sköt ner en rysk Mi-28N i Donetsk Oblast, säger den ukrainske befälhavaren Robert Brovdi, rapporterar Kyiv Independent.

Attackhelikopter

Den ryska helikoptern Mi-28N är en attackhelikopter.

Den är byggd för strid i alla väder och är utrustad med tungt pansar.

Den har flera vapen och är utformad för att ta sig an stridsvagnar, infanteri och andra mål på slagfältet med precision och eldkraft.

– Det är inte första gången Ukraina har skjutit ner en rysk helikopter, en tillgång värderad till cirka 16 miljoner dollar, med hjälp av en relativt billig FPV-drönare som bara kostar några tusen dollar, uppger tidningen.

Sköts ner av 59:e brigaden

Den ryska attackhelikoptern sköts ner av piloter från den 59:e brigaden nära byn Kotliarivka.

Kotliarivka ligger i regionen Donetsk, som är ockuperad av den ryska krigsmakten.

Brigaden varnar Ryssland för fler attacker.

– Vem som än flyger dit för att titta – var beredd. I framtiden, ge oss inga överraskningar från luften – det kommer att stå er dyrt, uppger den ukrainska militären i ett uttalande, enligt Kyiv Independent.

Läs också: ”Slå till djupt” – USA ger grönt ljus till Ukraina

Ytterligare en sköts ner

För ungefär ett år sedan sköt Ukraina ner en helikopter av samma modell.

– Ukrainska styrkor sköt framgångsrikt ner en rysk Mi-28 över Kursk Oblast i augusti 2024, med samma taktik. Det markerade den första attacken av detta slag och beskrevs som en unik specialoperation i militärhistorien, framhåller tidningen.

Ryska attacker

Under det senaste dygnet har ryska attacker mot Ukraina dödat minst tre och skadat minst 76 civila personer.

Samtidigt kommer också rapporter om att en rysk fabrik i Bryansk Oblast har brunnit ner efter ukrainska drönarattacker.

– Fabriken tillverkade elektriska komponenter till både kommersiella kunder och Rysslands militär, uppger Kyiv Independent.

Läs också: Fiasko för Putin – direkt order föll pladask

Arkivfoto: D. Klein

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen