Ryanair kokar av ilska: “Kommer att reagera”

2023 06 26

Lågprisbolaget Ryanair har blivit duktigt uppretade.

Ryanair, Europas största flygbolag, erbjuder resor till 224 destinationer i 36 olika länder.

Nu är bolaget dock på krigsstigen.

Anledningen är att man känner sig orättvist behandlade då bolaget upplever att konkurrenten SAS favoriseras av regeringar i Norden.

I synnerhet Danmark.

– Nationella regeringar kan inte bara välja sin egen favorit bland flygbolagen och låta dem konkurrera med oss andra, dundrar Ryanairs vd Eddie Wilson till danska tidningen Berlingske.

Han tillägger:

– Flygbolagen borde vara helt exponerade för den fria marknaden och människor borde få resa med de mest effektiva bolagen.

Kan behöva återbetala 11 miljarder

Både Sverige och Danmark har tidigare lämnat kapitaltillskott till SAS.

Inte minst under pandemin.

Samtidigt fick Ryanair inte ett öre, och saken anmäldes till EU-kommissionen vars domstol konstaterade att utbetalningen var felaktig.

SAS kan därför behöva betala tillbaka över 11 miljarder svenska kronor man fick in 2020.

"Största slöseriet med pengar"

Nu har SAS nya problem och blöder ekonomiskt. Allt kapital från 2020 är borta, skriver Berlingske.

Sverige har gett kalla handen, men Danmark har meddelat att man är redo att pumpa in motsvarande mer än tre miljarder svenska kronor i SAS.

Det får Ryanair att gå i taket.

– Det här kommer att vara det största slöseriet med pengar. Infrastrukturen bör ändras så de mest effektiva flygbolagen vill komma till Danmark. Lägre skatter borde säkras i Köpenhamn istället för att tillföra ännu mer kapital till ett flygbolag som hela tiden blir mindre, säger Eddie Wilson.

"Kommer definitivt reagera"

Om SAS får in nya pengar från Danmark kommer Ryanair återigen att klaga hos EU.

– Vi kommer definitivt att reagera på det, säger Eddie Wilson till Berlingske.

– Dessa subventioner har inte fungerat på 30 år, och varför ska de göra det nu? Vi vill bara ha fri konkurrens.

"Ett rejält magplask"

SAS har inte kommenterat Ryanairs uttalanden.

Klart är dock att flygbolagets förlust i maj är större än väntat – minus 4,9 miljarder sedan november 2022.

– Maj-vinsten är ett rejält magplask efter de fina trafiksifforna för maj som visade på trafikintäkter i nivå med före pandemin, framhåller Sydbanks flyganalytiker Jacob Pedesen enligt Dagens industri.

– Det stora underskottet i maj är dock i stor utsträckning drivet av negativa valutaeffekter och rensat för denna osäkra effekt kan vi inte utesluta att det faktiskt kan gömma sig framsteg under ytan.

Foto: Portuguese Gravity

Text: Redaktionen

Ny åldersgräns för körkort i Sverige – kan införas inom kort

2024 10 26

En ny åldersgräns på körkort för bil kan väldigt snart bli verklighet i Sverige.

Trafiksäkerheten ska förbättras inom hela EU.

Av den anledningen ska återigen ett antal körkortsdirektiv uppdateras i samtliga medlemsländer.

Ett av dem inkluderar en sänkt åldersgräns på körkort till 17 år – baserat på vissa villkor.

Förslaget förhandlas

EU har tidigare vid tre tillfällen introducerat nya regler för körkort inom unionen: 1980, 1991 och 2006.

Det senaste direktivet har uppdaterats vid elva tillfällen och gäller framför allt medicinska krav, förarprov eller körkortets utformning.

I förslaget till det omarbetade körkortsdirektivet ingår det nu att man ska kunna ta körkort redan vid 17 års ålder. Villkoret är att man har med en ledsagare fram till dess att man fyller 18 år.

– Det föreslås också att medlemsstater ska utfärda ett B- och C-körkort (efter förarprov) till 17-åringar där dessa förare, fram tills de fyller 18 år, ska ha en medföljare i fordonet som uppfyller vissa krav vad gäller till exempel ålder och körkort, framhålls i det omarbetade körkortsdirektivet enligt ett PM från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

Ledsagaren ska vara minst 24 år gammal och ha haft ett körkort utan anmärkningar i åtminstone fyra år.

Beslut före årsskiftet

För tillfället är Ungern ordförandeland i EU och det är samma land som trycker på för att få till de nya reglerna.

Ett beslut inom EU väntas inom kort, sannolikt redan före årsskiftet, rapporterar Expressen.

Därefter kommer de nya reglerna införas i alla medlemsländer – även Sverige.

Forskare: höj den istället

För Transportstyrelsen kan det innebära en stor förändring. Nuvarande 18-årsgräns har länge egentligen varit en icke-fråga.

Om något så har det snarare diskuterats att höja den, av skälet att hjärnan inte anses färdigutvecklad vid 18 års ålder.

Unga människor är även överrepresenterade i svåra trafikolyckor.

– Det skulle vara en morot att vänta, har kirurgiprofessorn Ulf Björnstig, som forskat på trafikolyckor, tidigare sagt till utbildningssajten Alla Studier.

– Om man ser på skadeutvecklingen så kanske det vore lönsamt för samhället att ge fritt körkort till dem som väntar till 25-årsåldern.

Foto: S. Davis

Text: Redaktionen

Ny standard i Sverige: så mycket bör du ge i dricks

2024 10 26

Nya betalningssystem har satt normen för hur mycket dricks du ska ge när du äter ute.

Redan i våras uppmärksammades den “nya” förändringen i Sverige.

Istället för frågan om man överhuvudtaget vill lämna dricks började kortterminaler på barer och restauranger istället ge förslag på färdiga summor som kunden fick välja mellan.

Det har nu gett resultat, rapporterar Dagens Nyheter.

Tack vare de färdiga förslagen på fasta drickssummor har det satts en ny standard för hur mycket dricks som blivit brukligt att ge.

Det handlar i regel om någon av följande summor:

- 5 procent

- 10 procent

- 15 procent

"Dricksen har fördubblats"

Det för Sverige ganska nya drickssystemet är inspirerat av USA och ger alltså i många fall svaret på den eviga frågan om man måste dricksa – och i så fall hur mycket.

– Vi var först men nu finns flera system från olika svenska företag. Krogarna uppger till oss att dricksen fördubblats, ibland till och med mer, säger Sara Idberg som är marknadsansvarig på Kassacentralen till DN.

"För att hälla upp pilsner?"

I våras uppmärksammades även att många restauranger hade tagit bort knappen för det lägsta påslaget, det vill säga fem procent.

– Jag har noterat att de här apparaterna med förinställda knappar har dykt upp, sade Hotell- och restaurangfackets förbundsordförande Malin Ackholt i en kommentar till Dagens industri vid tillfället.

Det är fortsatt möjligt att avstå att dricksa, men förändringen upplevs ändå som provocerande och kan i stundens ögonblick mycket väl ge sken av att det föreligger ett slags underliggande krav på att ge dricks.

– Efter att ha hällt upp en pilsner? Det är inte bara fräckt utan också girigt, sade bland annat författaren Lotta Lundberg till SVT och flaggade för framtida "barskam".

Smyger sig in i kaffe över disk

Enligt Malin Ackholt är dricks ingen facklig fråga. Det är istället upp till gästen.

Men Peppe Sällströn, som jobbat inom Stockholms krogbransch i 20 år, menar att även personer med mindre pengar nu har börjat dricksa regelbundet. Till och med i större utsträckning än folk med mer pengar.

Johan Åkesson, trendanalytiker, ser dock risker med att det nya systemet implementeras även när det inte förekommer bordsservering.

– Tyvärr har dricksen amerikaniserats och smugit sig in i snabbluncher och kaffe över disk, säger han till Dagens Nyheter.

Foto: B. Luki resp Axfood

Text: Redaktion