Rusning utomlands

2024 04 15

Svenska folket bokar utlandsresor i en rasande fart.

Det visar färsk statistik från resebolaget Ving.

Under helgen ökade antalet bokningar hos Ving med hela 55 procent jämfört med samma helg i fjol.

Den kraftiga ökningen beror på en och samma sak: Årets skatteåterbäring var rekordstor.

På grund av ökade räntekostnader fick fler än vanligt ett extra tillskott i kassan. Många har valt att lägga pengarna på en resa utomlands.

– När helgen sedan kom skapade det rusning efter resor och många passade på att boka en resa till sydligare breddgrader, framhåller Ving i ett uttalande.

Enligt resebolaget ökade bokningarna mest till populära resmål som Mallorca och Grekland.

”Extra tydligt i år”

Claes Pellvik, kommunikationschef hos Ving, beskriver ökningen som en ”riktig skatteeffekt”.

– Det blev onekligen extra tydligt i år att den rekordstora skatteåterbäringen genererade reslust. Det blev en riktig skatteeffekt i helgen när många hade hunnit prata ihop sig om sina kommande semesterplaner, säger han och tillägger:

– Är det något vi vet så är det att resor är bland det allra första man lägger pengarna på om man får ett extra tillskott och bland det sista som man också drar in på. Att få kvalitetstid med nära och kära, möta nya kulturer och skapa fina reseminnen är den bästa investeringen man kan göra.

Konkurrenten ger samma besked

”Skatteeffekten” syns även hos konkurrenten TUI.

Nyligen fick miljontals svenskar sina skattebesked vilket även lett till en rusning efter sommarresor. Hos TUI ökade bokningarna inför sommaren med 20 procent mot veckan innan.  Totalt har bokningarna av sommarresor ökat med fem procent jämfört med i fjol, framhöll resebolaget i slutet av mars.

Topp 10 resmål i påsk

Här åkte svenska resenärer under påskledigheten:

  1. Gran Canaria, Spanien
  2. Teneriffa, Spanien
  3. Lanzarote, Spanien
  4. Kap Verde
  5. Mallorca, Spanien
  6. Phuket, Thailand
  7. Cancun/Yucatanhalvön, Mexiko
  8. Egypten
  9. Dubai, Förenade Arabemirate
  10. Malaga/Costa del Sol, Spanien

Källa: TUI

Foto: Trend

Text: Redaktionen


Julklapp till Putin – världens största gasanläggning brinner

2025 12 27

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har skickat en julhälsning till den ryska regimen i Moskva.

I ett inlägg på Telegram uppger SBU att man tillsammans med landets militär har attackerat en stor gasanläggning i Orenburg i södra Ryssland.

Anläggningen är världens största för separering av gas, vilket Reuters tidigare har rapporterat om.

En SBU-källa bekräftar uppgifterna.

– Gasanläggningen i Orenburg är världens största gaskemiska komplex och bearbetar 37,5 miljarder kubikmeter gas årligen, säger källan till Kyiv Independent.

Står i brand

Nu står den jättelika anläggningen i brand. Det visar satellitbilder från Nasas verktyg FIRMS, som övervakar och registrerar bränder i realtid.

– Attacken utlöste också en brand i rörledningen till 3U-70-enheten, som renar rågas från vätesulfid och koldioxid. Till följd av detta avbröts anläggningens drift delvis, säger SBU-källan till Kyiv Independent.

Gasanläggningen i Orenburg är belägen över 1 000 kilometer från den ukrainska gränsen. Trots avståndet är anläggningen av stor betydelse för både den ryska militären och landets ekonomi. Den har därför varit en regelbunden måltavla för ukrainska långdistansdrönare under kriget. 

Storm Shadow-robotar har slagit ner

Ukrainska styrkor har även attackerat ett oljeraffinaderi i Novosjakhtinsk i sydvästra Ryssland.

Enligt den ukrainska armén utlöste attacken explosioner vid raffinaderiet.

– Målet träffades, framhåller den ukrainska generalstaben i ett uttalande.

Vidare uppger den ukrainska militären att brittiska Storm Shadow-robotar användes i attacken mot oljeanläggningen.

LÄS MER: Nytt Gripen-besked från Ukraina 

Marknad attackerad

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera civila mål i Ukraina.

Under juldagen besköts en marknad i Cherson och ett bostadsområde i Tjernihiv. Minst två personer dödades och nio skadades, uppger Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: Massivt rökmoln – Ryssland under attack

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


”Börja räkna åren” – jätteland nära kollaps

2025 12 27

– När ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

Det skriver den ryska författaren och journalisten Tatjana Rybakova i den oberoende tidningen Moscow Times.

Rybakova drar paralleller mellan Rysslands nuvarande ekonomiska situation och läget i Sovjetunionen under åren före stormaktens kollaps.  

Enligt Rybakova finns det flera tecken som tyder på att Ryssland kommer gå ett liknande öde tillmötes.

Hon pekar bland annat på:

- Svag tillväxt. BNP växte endast med 0,6 procent under tredje kvartalet 2025. Trots det använder den ryska regimen särskilda beräkningssätt för att få siffrorna att se starkare ut. På samma sätt använde Sovjet särskild statistik för att dölja stagnation.

- Tillväxten drivs nästan enbart av statliga utgifter och militärindustrin. Andra typer av investeringar pressas tillbaka samtidigt som konsumtionen minskar. 

- Den ryska regeringens budgetprognoser sträcker sig till 2042. Rybakov framhåller att prognoserna vilar på alltför optimistiska antaganden om oljepriser och skatteintäkter och drar paralleller till Sovjetunionens femårsplaner.

- Dagens låga oljepriser påminner om prisnivån innan Sovjetunionens fall. Liknande nivåer på 1980-talet bidrog till stormaktens kollaps. 

LÄS MER: Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt 

Många frågor kvarstår

Parallellerna är så tydliga att Rybakova vågar fastslå att Ryssland sannolikt står inför en ekonomisk kollaps. Om den sker i närtid eller inte är däremot oklart.  

– Huruvida denna historia avslutas plötsligt och nästan oblodigt, som Sovjetunionens kollaps gjorde, eller drar ut på tiden i en lång och smärtsam process är omöjligt att veta. Historien upprepar sig inte exakt, skriver författaren och tillägger:

– Men när ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: M. Domnina

Text: Redaktionen