Det konstaterar Apoteket Hjärtat, Sveriges största apotekskedja, när man på tisdagen redovisar fjolårets försäljning.

Enligt kedjan sker försäljningen i en “explosionsartad takt” och sticker ut jämfört med andra receptbelagda läkemedel.

Noteringen får apoteket att gå ut med varning efter att medarbetare slagit larm om riskfyllda konsumtionsbeteenden.

– Dessa läkemedel kan få en viktig påverkan på folkhälsan, särskilt vad gäller att förebygga många allvarliga sjukdomar. De har även fått stor spridning och blivit omdiskuterade i exempelvis sociala medier vilket gör att många har fått upp ögonen för dem. Men som med alla läkemedel är det väldigt viktigt att de används på rätt sätt och i rätt syfte, säger Annika Svedberg, chefsapotekare på Apotek Hjärtat, i ett uttalande.

"Kunder experimenterar"

På senare tid har flera nya läkemedel för viktkontroll tagit plats på marknaden. Hälsorisker som hjärt- och kärlsjukdom eller typ-2-diabetes nämns som orsaker till att läkemedlen skrivs ut.

Men Annika Svedberg understryker att medlet bara är en del av behandlingen. Nya vanor och livsstilsförändringar behövs också.

Att många “lekmannamässiga tips och råd och hur de ska användas” florerar på nätet utgör också en anledning till att apotekskedjan slår larm.

Risken för feldosering och egenmedicinering är hög, enligt apotekschefen Roro Wirlander Beydoun.

– Vi har märkt att kunder ibland experimenterar med doseringen, till exempel i syfte att medicinen ska räcka längre och för att spara pengar. Att laborera med läkemedelsdoser på egen hand, särskilt om de tillförs via injektion, är något som kan påverka behandlingen negativt eller leda till bieffekter. Inte minst om man har en underliggande kronisk sjukdom som diabetes, säger Roro Wirlander Beydoun.

LÄS MER: Byggjätte i konkurs

Marknadsförs falskt på nätet

Enligt Roro Wirlander Beydoun möter han även kunder som undrar över andra läkemedel för viktkontroll, men som säljs billigare på nätet. Ibland marknadsförs medicinen falskt med påstådd apotekspersonal som avsändare.

– Jag avråder starkt från att köpa liknande läkemedel som marknadsförs online. Man ska aldrig använda dessa receptbelagda mediciner utan att först rådgöra med, och få dem utskrivna av, sin läkare, säger apotekschefen.

LÄS MER: Oväntad faktura skickas ut via sms – betala inte

Foto: Apoteket Hjärtat

Text: Redaktionen

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen