Rusning efter ost från två länder

2024 10 21

Försäljningen av svensk ost fortsätter att rasa.

Den svenska andelen av såld hårdost har minskat från 90 procent till 40 procent från 1980-talet till i dag.

Det rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till Jordbruksverkets statistik.

Utvecklingen är oroväckande, enligt jordbruksminister Peter Kullgren (KD).

– Vad det gäller marknadsandelar är det främst inom ostsegmentet som den svenska produktionen har tappat och även fortsätter att tappa. I dag är endast en av tre ostar som äts producerad i Sverige, skrev han i tidningen Foodmonitor i slutet av augusti.

Enligt Kullgren skulle Sverige kunnat ha 1 000 fler mjölkgårdar om ostproduktionen ”skedde på svensk mjölkvara”.

Rusning efter utländska ostar

Stigande livsmedelspriser har förvärrat utvecklingen de senaste åren. När priset på svenska ostar har skjutit i höjden har konsumenter vänt blicken mot billigare alternativ från utlandet.

Efterfrågan på ostar från Holland och Tyskland är särskilt hög.

Gerhard Bley, vd på Norrmejerier, konstaterar att utvecklingen slår hårt mot den svenska mejeribranschen.

Det går åt tio liter mjölk för varje kilo ost, vilket innebär att ostproduktionen är livsavgörande för mjölkbönderna.

– Det är absolut inget fel på den importerade osten, men vi vill manifestera för svenska konsumenter hur det faktiskt ser ut. Vill vi som konsument värna om svensk livsmedelsindustri och den svenska osttraditionen så måste man veta vad man köper, säger Gerhard Bley till Dagligvarunytt.

Fakta: Försäljningsraset för svensk ost

- Den svenska marknadsandelen för mejerivaror har som helhet minskat sedan 1995. Störst är minskningen inom ostmarknaden, som nu är nere på en marknadsandel om 41%, motsvarande siffra var 89% år 1995.

- Det betyder att endast 4 av 10 ostar som äts idag är producerade i Sverige.

- Det finns det en enorm potential för att öka Sveriges självförsörjning av ost, genom att fler väljer svensk ost istället för importerad.

Källa: Från Sverige

Foto: R. Albores resp F. Photographer

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen