Rusning efter ost från två länder

2024 10 21

Försäljningen av svensk ost fortsätter att rasa.

Den svenska andelen av såld hårdost har minskat från 90 procent till 40 procent från 1980-talet till i dag.

Det rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till Jordbruksverkets statistik.

Utvecklingen är oroväckande, enligt jordbruksminister Peter Kullgren (KD).

– Vad det gäller marknadsandelar är det främst inom ostsegmentet som den svenska produktionen har tappat och även fortsätter att tappa. I dag är endast en av tre ostar som äts producerad i Sverige, skrev han i tidningen Foodmonitor i slutet av augusti.

Enligt Kullgren skulle Sverige kunnat ha 1 000 fler mjölkgårdar om ostproduktionen ”skedde på svensk mjölkvara”.

Rusning efter utländska ostar

Stigande livsmedelspriser har förvärrat utvecklingen de senaste åren. När priset på svenska ostar har skjutit i höjden har konsumenter vänt blicken mot billigare alternativ från utlandet.

Efterfrågan på ostar från Holland och Tyskland är särskilt hög.

Gerhard Bley, vd på Norrmejerier, konstaterar att utvecklingen slår hårt mot den svenska mejeribranschen.

Det går åt tio liter mjölk för varje kilo ost, vilket innebär att ostproduktionen är livsavgörande för mjölkbönderna.

– Det är absolut inget fel på den importerade osten, men vi vill manifestera för svenska konsumenter hur det faktiskt ser ut. Vill vi som konsument värna om svensk livsmedelsindustri och den svenska osttraditionen så måste man veta vad man köper, säger Gerhard Bley till Dagligvarunytt.

Fakta: Försäljningsraset för svensk ost

- Den svenska marknadsandelen för mejerivaror har som helhet minskat sedan 1995. Störst är minskningen inom ostmarknaden, som nu är nere på en marknadsandel om 41%, motsvarande siffra var 89% år 1995.

- Det betyder att endast 4 av 10 ostar som äts idag är producerade i Sverige.

- Det finns det en enorm potential för att öka Sveriges självförsörjning av ost, genom att fler väljer svensk ost istället för importerad.

Källa: Från Sverige

Foto: R. Albores resp F. Photographer

Text: Redaktionen

Ny studie sågar smartklockor – bara ett pålitligt resultat

2025 08 08

Dina riktiga siffror stämmer sällan överens med vad klockan visar.

I alla fall när det kommer till smartklockor. Att lita på sin smartwatch för att hålla koll på stressnivåerna kan vara missvisande.

En ny studie visar att klockorna i själva verket inte kan skilja på negativ stress och positiv upphetsning – vilket gör att de ofta tolkar fel.

Studien följde 800 unga vuxna under tre månader, där deltagarna bar smartklockan Garmin Vivosmart 4 och rapporterade fyra gånger om dagen hur stressade, trötta eller utvilade de kände sig.

– Min klocka sa att jag var stressad när jag pratade med en kompis på ett bröllop. Det finns i princip ingen koppling alls mellan klockans stressdata och hur stressade deltagarna själva sa att de kände sig, säger Eiko Fried, docent i klinisk psykologi vid Leiden universitetet och en av forskarna bakom studien, till The Guardian.

Pulsen avslöjar inte

Forskarnas slutsats är enhetlig.

Eftersom smartklockor främst mäter puls och aktivitetsnivå, blir det svårt att särskilja på vad som faktiskt orsakar den höjda pulsen – fysisk träning, glädje eller oro.

– Det är inte konstigt att resultatet blev som det blev. Hjärtfrekvensen påverkas av många känslor – inte bara stress utan även sexuell upphetsning eller eufori, säger Fried, till tidningen.

Sömn – enda stabila faktorn

När det gäller sömnmätning visar smartklockorna mer pålitliga resultat.

I två tredjedelar av fallen kunde klockan förutsäga längre sömn när deltagarna själva upplevde att de sovit bättre. Skillnaden var i vissa fall så mycket som två timmar.

Men även här finns brister, påpekar Fried.

– Klockan mäter sömntid, men säger inget om hur utvilad man verkligen känner sig. Det här är konsumentprodukter, inte medicinska verktyg. Man ska inte leva sitt liv utifrån vad klockan visar, säger han.

Förebyggande arbete

Målet med forskningen är att på sikt kunna använda bärbar teknik som ett tidigt varningssystem för depression – men enligt forskarna krävs mer för att tolka data korrekt.

Fler omfattande studier och tekniska utvecklingar behövs för att kunna få en mer pålitlig bild.

– Det är viktigt att förstå både möjligheterna och begränsningarna med teknik som detta, säger Margarita Panayiotou, forskare vid University of Manchester, till The Guardian.

Foto: A Amin Mir

Text: Redaktionen

Livsmedelsverket varnar för svenska kräftor

2025 08 08

Den svenska favoriten under kräftsäsongen kan bära på en obehaglig överraskning.

Inför kräftsäsongen höjer experter ett varnande finger. Det eftersom vissa svenska kräftor innehåller farliga ämnen långt över gränsvärdet.

Kräftor från svenska vatten – särskilt från Vättern, kan innehålla högre halter av PFAS-ämnen än importerade kräftor från till exempel Kina eller Spanien, visar både Livsmedelsverkets data och tidigare tester från nyhetsbyrån Testfakta.

Svenska vatten varierar

I Vättern låg halterna mellan 20–40 procent över gränsvärdet för PFAS förra året.  

I andra svenska vatten som Mälaren och Hjälmaren är halterna betydligt lägre och anses inte utgöra samma risk. Fiskare i området är därför heller inte lika oroade.

– Jag är personligen inte särskilt orolig över PFAS. Hjälmaren är en sjö som har klarat sig ganska bra trots allt, säger Martin Åkerström, kräftfiskare vid Hjälmaren, till SR.

Riktlinjer för intag

Livsmedelsverket har tagit fram riktlinjer för hur ofta man bör äta kräftor från PFAS-drabbade områden.

Vuxna som äter kräftor från Vättern rekommenderas att begränsa intaget till högst 12 gånger per år.

Men för barn, ungdomar och kvinnor som är gravida, ammar eller planerar att bli gravida, är rekommendationen betydligt striktare till endast 2–3 gånger per år.

– Om man äter kräftor ett par gånger per år är det inte skadligt trots att halterna kan överskrida gränsvärdet, säger Sabina Litens Karlsson, toxikolog och nutritionist vid Livsmedelsverket, till SR.

Över 5 000 kemikalier

PFAS är ett samlingsnamn för över 5 000 kemikalier.

De flesta har inte testats ordentligt, men flera är kopplade till allvarliga hälsorisker som sköldkörtelrubbningar, leverskador och försämrat immunförsvar.

Vissa ämnen misstänks också vara cancerframkallande.

Eftersom PFAS inte bryts ned i naturen – utan lagras i kroppen hos både djur och människor – kallas de ofta för "evighetskemikalier."

Sedan 2023 pågår ett arbete i länsstyrelserna med att kartlägga förekomsten av PFAS i mark, ytvatten och grundvatten. Syftet är att få en tydligare bild av omfattningen i hela landet.

Foto: Irenna

Text: Redaktionen