Den svenska andelen av såld hårdost har minskat från 90 procent till 40 procent från 1980-talet till i dag.

Det rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till Jordbruksverkets statistik.

Utvecklingen är oroväckande, enligt jordbruksminister Peter Kullgren (KD).

– Vad det gäller marknadsandelar är det främst inom ostsegmentet som den svenska produktionen har tappat och även fortsätter att tappa. I dag är endast en av tre ostar som äts producerad i Sverige, skrev han i tidningen Foodmonitor i slutet av augusti.

Enligt Kullgren skulle Sverige kunnat ha 1 000 fler mjölkgårdar om ostproduktionen ”skedde på svensk mjölkvara”.

Rusning efter utländska ostar

Stigande livsmedelspriser har förvärrat utvecklingen de senaste åren. När priset på svenska ostar har skjutit i höjden har konsumenter vänt blicken mot billigare alternativ från utlandet.

Efterfrågan på ostar från Holland och Tyskland är särskilt hög.

Gerhard Bley, vd på Norrmejerier, konstaterar att utvecklingen slår hårt mot den svenska mejeribranschen.

Det går åt tio liter mjölk för varje kilo ost, vilket innebär att ostproduktionen är livsavgörande för mjölkbönderna.

– Det är absolut inget fel på den importerade osten, men vi vill manifestera för svenska konsumenter hur det faktiskt ser ut. Vill vi som konsument värna om svensk livsmedelsindustri och den svenska osttraditionen så måste man veta vad man köper, säger Gerhard Bley till Dagligvarunytt.

Fakta: Försäljningsraset för svensk ost

- Den svenska marknadsandelen för mejerivaror har som helhet minskat sedan 1995. Störst är minskningen inom ostmarknaden, som nu är nere på en marknadsandel om 41%, motsvarande siffra var 89% år 1995.

- Det betyder att endast 4 av 10 ostar som äts idag är producerade i Sverige.

- Det finns det en enorm potential för att öka Sveriges självförsörjning av ost, genom att fler väljer svensk ost istället för importerad.

Källa: Från Sverige

Foto: R. Albores resp F. Photographer

Text: Redaktionen

De nya reglerna gäller från och med idag, fredag.

Stoppet gäller det digitala id-kort som Bank-ID, Sveriges i särklass största e-legitimationssystem, lanserade förra året.

Tanken då var att svenska folket inte längre ska behöva gå runt med id-kort i plånboken.

Systembolaget nekade inledningsvis legitimationen i sina butiker, men har därefter svängt.

Nu backar man igen.

De digitala id-korten anses inte vara tillräckligt säkra och stoppas därför i butik och ombud.

– Vi förstår att det kan vara besvärligt för kunder som vill handla med digitalt id-kort från BankID hos oss och det beklagar vi men i nuläget ser vi att det är nödvändigt, säger Mattias Särmalm, försäljningschef på Systembolaget, i en kommentar.

Florerar förfalskningar

Enligt Systembolaget finns det flera exempel på där förfalskningar av den annars godkända legitimationen använts i deras butiker.

Det handlar om “ytterst välgjorda förfalskningar av digitala id-kort”. 

Bolaget framhäver att den visuella kontroll som tidigare gjorts av digitala id-kort inte är tillräckligt säker.

Nu har man alltså fått nog. Från och med idag gäller alltså enbart fysisk legitimation, som exempelvis körkort, pass eller id-kort utfärdat av Skatteverket.

– Vi kommer att återuppta digitalt id-kort från BankID som identifieringsmöjlighet så snart vi har möjlighet att göra kontrollen på ett tillräckligt säkert sätt, säger Mattias Särmalm.

Utvärderade nog

I september förra året sade Systembolaget, efter en grundlig utvärdering, till sist ja till Bank-ID:s nya legitimation.

Därefter har man systematiskt och kontinuerligt arbetat för att genomföra så säkra kontroller som möjligt.

Förra året uttryckte Malina Röstlund, presstalesperson för Bank-ID, en oförståelse för att vissa aktörer inte godkände det digitala id-kortet.

Hon framhöll att den nya handlingen höjer säkerheten vid id-identifiering.

– Du har din ålder, namn och personnummer på id-handlingen. Sedan har du flera säkerhetsdetaljer, som antingen kan kontrolleras visuellt eller med hjälp av en rörlig QR-kod, som man kan scanna och på så sätt verifiera id-handlingen.

– Det är väldigt enkelt att kontrollera när man kollar epiteten på ett digitalt id-kort, säger Malina Röstlund till SR Ekot.

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

Under det senaste åren har många bolag i olika branscher fått det tufft.

På grund av de snabba räntehöjningarna från Riksbanken har företag i bland annat restaurangbranschen och fastighetssegmentet konkursat.

Även i livsmedelsbranschen har många fått det svårt - det senaste i raden är ostföretaget Ockelbo ost som nu går i konkurs.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Har försökt

Ockelbo ost har flera gånger försökt rädda verksamheten - men nu är det över.

Konkursförvaltaren Henric Schef förklarar:

– Man har haft en tung ekonomisk utveckling under flera års tid och tappat större kunder, säger han till SR.

12 anställda berörs

Totalt 12 anställda berörs av konkursen.

Enligt Arbetarbladet har de anställdas löner inte betalats ut för oktober månad.

Ockelbo ost har enligt Nu.se sålt ostar på Ica och Coop och länge varit ett uppskattat ostmärke.

Efter 24 år

Ockelbo Ost var beläget i Ockelbo 4,7 mil nordväst om Gävle och 3,3 mil norr om Sandviken. 

Företaget grundades år 2000 och sålde till en början ost under namnet Ostpacken. Företaget växte årligen och hade kapacitet att leverera ost i hela Sverige. 

De producerade flera populära ostar som har sålts i matbutiker runt om i landet - däribland Ockelbo röd, Ockelbo blå och Ockelbo svart.

Ljusare tider framöver

Det har som bekant varit ett par oerhört tuffa år för svensk ekonomi.

Mängder av företag har gått i konkurs och många har tvingats lämna sina jobb i flera olika branscher.

Räntehöjningarna har slagit hårt, men inflationstakten har till slut lugnat sig och Riksbanken är i full gång med räntesänkningar.

Ekonomiska bedömare pekar på att ännu fler räntesänkningar är att vänta, någonting som kommer att gynna såväl hushåll med bolån som företag som har haft det kämpigt.

Statsminister Ulf Kristersson (M) och finansminister Elisabeth Svantesson (M) har tidigare aviserat att Sverige nu lägger om finanspolitiken till att vara inriktad på tillväxt och utveckling snarare än inflationsbekämpning.

Foto: Ö. Örtel resp Ica resp Coop

Text: redaktionen