29 april 26

Rusning efter klassisk mejerivara – hela världen vill ha den

2024 12 17

Efterfrågan är större än någonsin på en klassiker i mejerikylen.

Det framhåller Arla på tisdagen.

Såväl nationellt som globalt är intresset rekordstort för Keso och cottage cheese.

Under fjolåret var den gryniga färskosten det tredje snabbast växande segmentet bland mejerivaror, enligt siffror från Circana.

Tomma hyllor

År 2024 har utvecklingen knappast stannat av – tvärtom.

Trots att mejeriet i Falkenberg, som förser såväl Sverige som stora delar av Europa med cottage cheese, går på högvarv har det från och till ekat tomt på hyllorna i butikerna.

– Rekordet är ett tydligt bevis på att vi har gjort allt vi kan för att möta upp på konsumenternas sug efter Keso, säger mejerichefen Christian Svensson i ett uttalande.

– Vi är oerhört stolta över vad vi har åstadkommit tillsammans här i Falkenberg men om efterfrågan fortsätter att öka behöver vi mer kapacitet, vilket vi tittar på just nu.

Viralt på sociala medier

Teorin på Kesofabriken är att den stora efterfrågan beror på att fler människor fått upp ögonen för träning och hälsa.

Det gäller sannolikt främst unga, som även påverkas av sociala medier.

– På TikTok har hashtaggen #cottagecheese fått hela två miljarder visningar det senaste året, framhåller Arla.

Samma slutsats drogs i höstas av Max Wallenberg, presschef på Arla, efter att Keso började sälja slut i butikerna.

– Vi producerar dygnet runt alla dagar i veckan men har ändå svårt att hinna i kapp. Det är i och för sig ett angenämt problem, sade Max Wallenberg till sajten Livsmedel i fokus i augusti.

LÄS MER: Willys ändrar mjölkpaketen – i hela Sverige

Vill även ha kvarg

En annan produkt som de senaste månaderna dragit till sig liknande intresse som Keso är kvarg.

Även där har det periodvis rapporterats om tomma hyllor.

– Det är stor brist. Det kommer och går. För det mesta är det tomt, och så kommer en skvätt och så tar det slut samma dag, sade butikschefen Magnus Graf, verksam på Willys, till P4 Dalarna i september.

Foto: Mårten Ryner, Axfood

Text: Redaktionen


01 juni 26

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


1 juni 2026

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 01

En omtalad skatt i Sverige har blivit ett EU-ärende.

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt. 

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen