18 juni 2026

”Reagan vänder sig i graven” – Trump anklagas

2026 06 18

USA och Iran har skrivit på ett gemensamt avtal för att få slut på striderna.

Det uppger båda länderna under natten till torsdagen. Avtalet träder i kraft med omedelbar verkan och innebär bland annat att Iran inte ska få utveckla kärnvapen samt att Hormuzsundet kommer att öppnas.

Därmed har det allvarligaste globala hotet undanröjts, menar USA:s president Donald Trump.

– Vi stoppade kärnvapenförintelsen. Det kommer inte bli något av det. Från början till slut blev det den här veckan tydligt att USA är tillbaka, större, bättre och starkare. Vi är mer respekterade som land just nu än vi någonsin har varit, säger presidenten på en pressträff under G7-toppmötet i Frankrike.

"Reagan vänder sig i graven"

Detaljerna om avtalets innehåll är fortfarande inte bekräftade. Enligt stora internationella medier, däribland BBC, CNN, AP och Sky News, ska det dock förutom stopp för iranska kärnvapen och öppnat sund även innehålla ett omedelbart och permanent slut på militära operationer på alla fronter, inklusive Libanon.

Dessutom ska USA häva alla sanktioner mot Iran, häva marinblockaden inom en månad och en fond på 300 miljarder dollar ska upprättas för Irans återubbyggnad.

Under natten till torsdagen har flera republikaner och Magaprofiler riktat sylvass kritik mot avtalet.

Bill Cassidy, senator från Louisiana, menar att USA begått “det värsta utrikespolitiska misstaget på årtionden”.

– Reagan vänder sig om i sin grav, skriver han på X och syftar på USA:s president mellan 1981 och 1989.

Maga: "Fruktansvärt"

Kritikerna menar att de iranska eftergifterna är alldeles för små. Det hävdas att avtalet uppnår mindre än det som Obama förhandlade fram 2015.

– Före kriget var sundet öppet, Iran krossades av sanktioner och 13 soldater levde fortfarande. Nu är 13 amerikaner döda, familjer har betalat miljarder vid pumpen, sanktioner kommer att hävas och bombningarna har upphört, uttrycker Cassidy.

Will Chamberlain, vice vd på den Trumplojala tankesmedjan Edmund Burke Foundation, kallar avtalet för “fruktansvärt”. Även de republikanska senatorerna och profilerna Ted Cruz och Lindsey Graham har uttryckt sin skepsis.

– Det som hittills kommit ut tyder på att presidenten tyvärr får, tycker jag, väldigt dåliga råd. Historien lär oss att det är en dålig idé att ge miljarder dollar till teokratiska galnignar som vill mörda oss, säger Ted Cruz enlgit The Guardian.

Foto: White House Photographic Office resp Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen


Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Bilden av USA som handelspartner har förändrats kraftigt i Sverige.

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

–  Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen


31 aug 2026

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen