Rödgröna i klar ledning – SD tappar mest

2022 11 03

Vore det val i dag skulle Magdalena Andersson (S) bli statminister. 

Detta enligt utfallet i Novus nya mätning som presenteras i dag. 

Socialdemokraterna ökar mest och Sverigedemokraterna tappar mest i mätningen. Samtidigt ökar Moderaterna och Vänsterpartiet.

I mätningen går nu Moderaterna om Sverigedemokraterna och tar därmed platsen som Sveriges nästa största parti. 

Det är första gången sedan augusti som M ligger före SD.

Rödgröna leder med 7 mandat

I den färska opinionsundersökningen får SD 19,4 procent, en minskning med 1,4 procentenheter. Parallellt märks en mindre ökning för Moderaterna, med 0,6 procentenheter. Det ger statsminister Ulf Kristerssons parti 20,2 procent av väljarsympatierna.

Kristdemokraterna tappar tydligt jämfört med valresultatet samtidigt som Vänstern ökar. Det leder till att att de Rödgröna inklusive Centern ligger 7 mandat före Statsminister Kristerssons regeringsunderlag.

Sällan stora förändringar efter val

– Det krävs ganska mycket för att det ska bli en stor förändring i opinionen efter ett riksdagsval, påpekar Novus vd, Torbjörn Sjöström, för SVT.

Han tillägger:

– Man har gjort sitt val och kommer att ge den nya regeringen lite tid att faktiskt få börja regera, säger han.

Det gör enligt vd:n att förändringarna jämfört med föregående mätning ligger inom felmarginalen för alla partier.

I går kom en mätning från samma institut. Den visade partiledarnas förtroende. Den går inte hand i hand med partimätningen, för i förtroendemätningen ökar väljarnas förtroende för Jimmie Åkesson mer, från 29 till 32 procent, än vad det gör för Ulf Kristersson, som noterade tillit hos 36 procent vid förra mätningen och 37 i den senaste.

Upp för Lööf, ner för Pehrson

I samma mätning noterades Annie Lööf (C) för ett kraftigt förtroendeskutt, från 22 till 29, medan Johan Pehrson (L) gick i andra riktningen och tappade från 21 till 14 procent.

Till sist kan vi notera att bland övriga partier i SVT/Novus opinionsmätning märks en ökning med 1,1 procentenheter för Magdalena Anderssons S, medan övriga partier går upp eller ned med tiondelar.

Noterbart är att L får precis 4 procent, alltså ligger man just på riksdagsspärren.

Hur nästa mätning blir återstår att se, men då har regeringen under alla förhållande lagt sin budget och dess politik på flera områden kommer att ha synats av väljarna. Det är två parametrar som kan ge utslag åt endera håll.

Hela mätningen 

Här är Novus nya mätning för november jämfört med oktober 

🔴Vänsterpartiet                    7,6        +0,4
🔴Socialdemokraterna     32,2        +1,1
🟢Miljöpartiet                          4,5         -0,5
🟢Centern                                  5,9         +0,2
🔵Liberalerna                           4,0          -0,1
🔵Moderaterna                     20,2        +0,6
🔵Kristdemokraterna           4,7         -0,2
🔵Sverigedemokraterna   19,4         -1,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  50,2         +1,2
🔴🟢 S+V+MP                        44,3         +1,0
🟢      Centern                             5,9          +0,2
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,3           -1,1
 
Mandatfördelning
 
🔴🟢 S+V+MP+C       114 + 27 + 16 + 21 = 178      
🔴🟢 S+V+MP              114 + 27+ 16 = 157
🟢      Centern                21 = 21
🔵🔵 M+KD+SD+L    71 + 17 + 69 + 14 = 171
 
Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

◾Mätningen är genomförd   3–30 oktober.

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


Nya villkor för självscanning på Coop och Ica

2024 02 28

Stölderna i självscanningen har ökat lavinartat under de senaste åren.

Vid upprepade tillfällen har bland annat Svensk Handel larmat om systematiska stölder där folk tycks ha satt i system att utnyttja självscanningskassorna på exempelvis Coop och Ica för att stjäla livsmedel.

Gärningspersonerna ser ofta ut att scanna in samtliga varor som de lägger i påsen men i själva verket scannar de bara in de billiga varorna, har organisationen tidigare framhållit.

– Alternativt scannar de in alla varor först för att sedan radera de dyrare varorna innan de kommer till kassan.

Nya tuffa villkor

Nu har flera av de stora livsmedelskedjorna tröttnat på stölderna.

Tuffare villkor har implementerats på bland annat Coop, Ica, Hemköp och Willys, rapporterar Sveriges Radio.

Konkret handlar det om elektronisk individuell övervakning som innebär att kassorna lagrar information från kunder som scannat fel.

Misstagen hamnar i ett dataregister och resulterar i att dessa kunder behöver genomgå fler så kallade avstämningar när man ska betala.

– Det är de villkor som Coops säkerhet har tagit fram, säger exempelvis butikschefen Joantan Espnoza från Coop-hallen i Gävle till SR.

Då ökar risken

Avstämningarna sker med andra ord inte bara slumpmässigt. Avvikande köpbeteende, som att man behöver köper en vara, ökar chansen för att bli kontrollerad.

Det finns även så kallade “avstämningsvaror” som också kan innebära förutbestämd avstämning.

Att kunder misstänkliggörs målas upp som en risk, men den risken väljer Coop att tona ned.

– Vi försöker vara snälla och trevliga även mot kunder som vi kanske tror har scannat fel medvetet, säger Jonatan Espnosa.

Byter prislappar

Strategierna för att fuska i självscanningen är många. Tidigare har Ica påtalat att kunder till exempel väger en gullök och sätter prislappen på en dyrare vara, som olivolja.

Svensk Handel har även uppmärksammat att gärningspersoner delar upp varor i två olika kundvagnar – i den ena lägger man billiga varor som man scannar och i den andra dyrare varor som man inte scannar.

– Vid självutcheckningen avvaktar man med att rulla fram den dyra kundvagnen för att se om det blir avstämning. Om så är fallet lämnar man kvar kundvagnen med dyra varor i butiken. Om avstämning däremot inte sker rullar man ut båda vagnarna, framhåller organisationen.

LÄS MER: Allvarliga rapporter gällande självscanning

Foto: ICA-Gruppen, Jessica Gow

Text: Redaktionen


Jätteförändring av elpriset

2024 02 27

Elpriserna är på väg mot en enorm förändring under våren 2024.

Den prognosen ger nu elbolaget Bixia ett rykande färskt besked på tisdagen.

Konkret handlar det om nästan en halvering av priset under mars och april jämfört med motsvarande period förra året.

Det blir billigare än på flera år.

I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

"Krisen helt borta"

Marspriset förväntas landa på ungefär 50 öre per kilowattimme, vilket är en kraftig skillnad från förra årets 91 öre.

I april ser det ut att hamna på 45 öre – ifjol låg motsvarande pris på 88 öre.

Överlag talar Bixia nu om ett klart mer stabilt elpris under våren jämfört med skräckpriserna under förra året.

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 - 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år, säger Johan Sigvardsson.

– Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre.

Finns en övre gräns

Mildare väder och minskad elförbrukning är andra faktorer som nämns som påverkar den stora prisförändringen.

Även om det skulle bli kallt och vindstilla i Sverige – och vi behöver importera mer el – finns ett maxtak för hur mycket dyrare elen kan bli som en följd av priskopplingen mot Tyskland.

I just Tyskland förväntar man sig inte elpris på högre än runt 60 öre per kilowattimme, vilket kan jämföras med 114 öre förra året.

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

Även i februari har systempriset legat lägre än förra året – 45 öre per kilowattimme jämfört med förra årets 91 öre.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen