Robert Aschberg protesterar – ”måste få ett slut”

2024 09 22

TV-profilen Robert Aschberg går ut med en protest som bland annat riktar sig mot riksdagen och regeringen.

Robert Aschberg är en av Sveriges mest kända journalister och medieprofiler.

Han är också känt för att säga vad han tycker och inte backa för svåra och känsliga frågor.

Nu har Aschberg, tillsammans med en lång rad profilerade journalister och forskare, gått ut med ett upprop som riktar sig mot svenska politiker och opinionsledare.

”Stort personligt lidande”

Uppropet har publicerats i DN, och skrivits under av 74 profiler inom journalistik och forskning.

De vittnar om att allt fler journalister och forskare utsätts för hat, hot och trakasserier, och kräver därför att politiker och opinionsledare tar ett större ansvar för samhällsklimatet.

– För många av oss handlar det om regelbundna och förutsägbara attacker. För några av oss har det lett till stort personligt lidande och till att vi tvekar att göra det vårt yrke kräver – undersöka fakta, granska makten och förmedla kunskap, skriver Robert Aschberg och de andra debattörerna i DN.

Förutom Aschberg har bland annat journalisterna Anna Hedenmo, Helle Klein och Jens Liljestrand skrivit under uppropet.

Vänder sig till riksdag och regering

Debattörerna menar att det har skett en normförskjutning i Sverige, och att opinionsledare av olika slag ägnar sig åt angrepp på enskilda individer. Detta är också en del av en internationell utveckling, menar de.

– Utvecklingen är en del av en internationell politisk taktik där journalister och forskare utmålas som folkets fiender som förtjänar att straffas, skriver debattörerna i tidningen.

Nu kräver de att svenska politiker och opinionsledare tar ett större ansvar. ”Detta måste få ett slut”, menar journalisterna och forskarna i uppropet.

– Opinionsledare och andra som har makten att sätta tonen för det offentliga samtalet måste ta sitt ansvar och markera. Ett särskilt ansvar vilar på riksdag och regering. Vi uppmanar landets högsta och ledande politiker att lyfta frågan, skriver de i tidningen.

Många utsätts för hot

Nästan 30 procent av Sveriges journalister har hotats under de senaste 12 månaderna, skriver Svenska Journalistförbundet i en rapport som publicerades i mars.

Cirka 70 procent har också fått motta nedsättande kommentarer, enligt undersökningen som Journalistförbundet gjort tillsammans med Göteborgs universitet.

I maj meddelade regeringen att man vill stärka skyddet för journalister, rapporterade SVT.

Detta genom ett bidrag till Brottsofferjouren på en miljon kronor som ska gå till att utveckla en nationell kontaktpunkt för journalister som utsätts.

– Om man blir utsatt måste det finnas ett stödsystem så att journalister kan göra sitt jobb utan att uppleva att de måste censurera sig, sade kulturminister Parisa Liljestrand (M) enligt kanalen.

Foto: Yvwv Wikipedia

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen