Risk för ”smärtsamma skattehöjningar” – de får betala

2024 08 13

Kommunernas och regionernas pensionsskulder har ökat kraftigt.

Det visar en färsk rapport från pensionsbolaget Skandia.

Enligt rapporten har kommunerna och regionernas totala pensionsskuld ökat med över 42 miljarder mellan bokslutsåret 2022 och 2023.

Vid bokslutsåret 2023 uppgick den totala pensionsskulden till över 543 miljarder kronor. Den dolda pensionsskulden utanför balansräkningen uppgår till nästan 300 miljarder, vilket motsvarar nästan 30 procent av Sveriges totala statskuld.

Det stora skuldberget riskerar att slå hårt mot kommande generationer, uppger Skandia.

– Det innebär en pensionsskuld per invånare på över 50 000 kronor, som kommande generation får vara med att betala på, framhåller pensionsbolaget i ett uttalande.

”Smärtsamma skattehöjningar”

Greger Gustafson, affärsansvarig offentlig affär på Skandia, betonar att pensionsskulden måste hanteras.

Om skuldberget inte minskar riskerar kommande generationer att drabbas av ”smärtsamma skattehöjningar”, enligt Gustafson.

–  Det är viktigt för vår välfärd att pensionskostnaderna inte vältras över till den kommande generationen och därmed riskerar att putta undan viktiga samhällsinvesteringar eller leda till smärtsamma skattehöjningar, säger han och tillägger:

– Skandia vill öka kunskapen och sätta pensionsskulden i sitt sammanhang. Vi vill bidra till att fler kommuner och regioner får möjlighet att arbeta fram finansiella handlingsplaner när och hur pensionsskulderna ska betalas.

Negativ befolkningsutveckling

Enligt Skandias rapport saknar många kommuner och regioner matchande tillgångar eller tydliga och tillräckliga ekonomiska planer som ska finansiera pensionsskulderna.

Samtidigt tampas många kommuner med demografiska välfärdsutmaningar.

– I våra analyser kan vi notera att nästan varannan kommun haft en negativ befolkningsutveckling de senaste 40 åren. Det innebär att många kommuner har en ökande andel äldre och färre i arbetsför ålder. Det gör utmaningen än större, då färre kan vara med och betala på pensionsskulderna, säger Greger Gustafson.

Foto: J. Appel

Text: Redaktionen

Vill införa förbud för kattägare – 50 000 underskrifter

2024 12 14

Kattägare ska förbjudas att hålla sina katter okopplade utanför den egna tomten.

Det anser 50 000 invånare i Sverige grannland Finland.

Ett medborgarinitiativ vill förbjuda utekatter och har samlat ihop 50 000 underskrifer.

Nu går förslaget vidare till riksdagen, rapporterar Hufvudstadsbladet.

”Enorma skador”  

Initiativtagarna anser att det är problematiskt att katter vistas utomhus.

– Frigående katter dödar miljontals vilda djur i Finland varje år och orsakar enorma ekonomiska skador. En oklar tolkning av lagen skapar osämja bland medborgarna, står det i medborgarinitiativet.

Kritikerna pekar också på att utekatter utsätts för faror när de befinner sig utanför tomtgränsen – till exempel trafik, gifter, rovdjur och sjukdomar.

– Utbildning om ansvarsfullt kattägande fungerar, men det går för långsamt, skriver initiativtagarna.

Förslaget: Då ska kattägare straffas

Sammanfattnings anser initiativtagarna att problematiken med utekatter är så pass stor att lagen bör ändras.

Enligt förslaget ska två handlingar förbjudas och betraktas som straffbara, uppger Yle:

- Att hålla katter okopplade utanför ägarens egen gård/tomt

- Att hålla katter okopplade i tätbebyggt område (inklusive på ägarens tomt/gård)

Initiativtagarna anser att dagens regelverk är för tunt.

– I nuläget är enda sättet att hindra oansvarigt kattägande att göra en djurskyddsanmälan. 

Vidare framhålls det att andra djur skulle få bättre skydd om utekatter förbjuds.

– Viltvårdare lägger enorma mängder arbetstid på att lösa problem som orsakas av anmälningar och frigående katter. Med denna lagändring blir det möjligt att inte bara frigöra denna arbetstid för att ta hand om andra djurskyddsåtgärder, utan också skydda de katter som nu går fritt.

Flera fördelar med utekatter

I Sverige är det vanligt att tillåta katter ute.

Det finns flera fördelar med utekatter.

Här är de viktigaste, enligt kattsajten purina.se:

  1. Katten får gott om träning
  2. Det hjälper kattens mentala hälsa
  3. Katten kan leva ut sina naturliga beteenden
  4. Naturen är en stor kattlåda
  5. Katten får obegränsat med underhållning

Foto: J. O'Gara resp O. Fickel

Text: Redaktionen

SMHI ger besked – stor väderförändring i Sverige

2024 12 14

Ett väderfenomen blir allt ovanligare Sverige.

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen