13mars26

Risk för ”smärtsamma skattehöjningar” – de får betala

2024 08 13

Kommunernas och regionernas pensionsskulder har ökat kraftigt.

Det visar en färsk rapport från pensionsbolaget Skandia.

Enligt rapporten har kommunerna och regionernas totala pensionsskuld ökat med över 42 miljarder mellan bokslutsåret 2022 och 2023.

Vid bokslutsåret 2023 uppgick den totala pensionsskulden till över 543 miljarder kronor. Den dolda pensionsskulden utanför balansräkningen uppgår till nästan 300 miljarder, vilket motsvarar nästan 30 procent av Sveriges totala statskuld.

Det stora skuldberget riskerar att slå hårt mot kommande generationer, uppger Skandia.

– Det innebär en pensionsskuld per invånare på över 50 000 kronor, som kommande generation får vara med att betala på, framhåller pensionsbolaget i ett uttalande.

”Smärtsamma skattehöjningar”

Greger Gustafson, affärsansvarig offentlig affär på Skandia, betonar att pensionsskulden måste hanteras.

Om skuldberget inte minskar riskerar kommande generationer att drabbas av ”smärtsamma skattehöjningar”, enligt Gustafson.

–  Det är viktigt för vår välfärd att pensionskostnaderna inte vältras över till den kommande generationen och därmed riskerar att putta undan viktiga samhällsinvesteringar eller leda till smärtsamma skattehöjningar, säger han och tillägger:

– Skandia vill öka kunskapen och sätta pensionsskulden i sitt sammanhang. Vi vill bidra till att fler kommuner och regioner får möjlighet att arbeta fram finansiella handlingsplaner när och hur pensionsskulderna ska betalas.

Negativ befolkningsutveckling

Enligt Skandias rapport saknar många kommuner och regioner matchande tillgångar eller tydliga och tillräckliga ekonomiska planer som ska finansiera pensionsskulderna.

Samtidigt tampas många kommuner med demografiska välfärdsutmaningar.

– I våra analyser kan vi notera att nästan varannan kommun haft en negativ befolkningsutveckling de senaste 40 åren. Det innebär att många kommuner har en ökande andel äldre och färre i arbetsför ålder. Det gör utmaningen än större, då färre kan vara med och betala på pensionsskulderna, säger Greger Gustafson.

Foto: J. Appel

Text: Redaktionen


Jätteras mellan Sverige och USA

2026 04 21

Sveriges export till USA störtdyker.

Under 2025 sjönk exporten med 9,2 procent jämfört med föregående år.

Det visar en färsk undersökning från Länsförsäkringar, rapporterar DN.

Nedgången markerar en historisk vändpunkt.

– 2025 blev året då USA gick från att driva till att dämpa svensk export. Det för exporten negativt påverkande smörgåsbordet med tullar, ökad geopolitisk osäkerhet och en svagare dollar drog ned exporten till USA, säger Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg till tidningen.

Tullarna pekas ut

Efter USA:s president Donald Trumps kraftiga tullhöjningar i april 2025 har svensk varuexport haft en nedåtgående trend.

– Sveriges samlade varuimport har sjunkit något sedan tullarna infördes, fastslår Kommerskollegium i en analys.

Den minskade exporten till USA ligger bakom nedgången. Svensk export till andra länder är relativt oförändrad.

Allvarligt för flera län

Att exporten minskar till USA är extra allvarligt för regioner som är beroende av en stor exportvolym till den amerikanska marknaden. 

– Effekterna blir särskilt tydliga i län där USA utgör en stor andel av exporten. I Västra Götaland, Uppsala och Västernorrland väger USA tungt som exportmarknad, vilket gör att minskad export slår hårt mot ekonomin i dessa län, säger Alexandra Stråberg till DN. 

LÄS MER: ”Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas 

Varnar för läkemedelsbranschen

Alexandra Stråberg har tidigare fastslagit att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, sade hon i somras.

LÄS OCKSÅ: Ukrainskt genombrott – första gången någonsin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20 april 26

Dieselpriset förändras kraftigt – här är nya prislappen

2026 04 21

Dieselpriset sjunker ordentligt under måndagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som ger en indikation på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker dieselpriset med 1,50 kronor till 20,59 kronor per liter. Prisraset markerar en nedgång på nästan tre kronor sedan i tisdags, då dieselpriset låg på 23.39 kronor litern.

Även bensinpriset sjunker. Den nya prislappen blir 18,29 kronor liter efter en sänkning med 30 öre.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,29 kr/l (-0,30)

- Miles 98: 19,59 kr/l (-0,30)

- Miles+ 98: 19,89 kr/l (-0,30)

- Miles Diesel 20,59 kr/l (-1,50)

- Miles+ Diesel 21,18 kr/l (-1,50)

- HVO100 28,54 kr/l (-1,70)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,24 kr/l (-0,45)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

LÄS MER: ”Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas |

Oljepriset stiger

Snart kan dock drivmedelspriserna vända uppåt igen.

Under måndagen lyfter oljepriset kraftigt efter ökade oroligheter i Mellanöstern.

Brentoljan är upp 2,96 procent till 91,56 dollar per fat och WTI-oljan med 4,29 procent till 87,31 dollar per fat.

Prisuppgångarna sker efter en orolig helg.  USA attackerade ett iranskt fartyg i Hormuzsundet på söndagen, vilket ledde till att Iran anklagade USA för att ha brutit mot vapenvilan.

Samtidigt är Hormuzsundet fortfarande blockerat av både Iran och USA. Under de senaste tre dagarna har det ekonomiskt viktiga sundet varit nästan tomt på fartyg.

LÄS OCKSÅ: Vanligt misstag med pizza kan göra dig sjuk

Foto: Circle K

Text: Redaktionen