Risk för ”smärtsamma skattehöjningar” – de får betala

2024 08 13

Kommunernas och regionernas pensionsskulder har ökat kraftigt.

Det visar en färsk rapport från pensionsbolaget Skandia.

Enligt rapporten har kommunerna och regionernas totala pensionsskuld ökat med över 42 miljarder mellan bokslutsåret 2022 och 2023.

Vid bokslutsåret 2023 uppgick den totala pensionsskulden till över 543 miljarder kronor. Den dolda pensionsskulden utanför balansräkningen uppgår till nästan 300 miljarder, vilket motsvarar nästan 30 procent av Sveriges totala statskuld.

Det stora skuldberget riskerar att slå hårt mot kommande generationer, uppger Skandia.

– Det innebär en pensionsskuld per invånare på över 50 000 kronor, som kommande generation får vara med att betala på, framhåller pensionsbolaget i ett uttalande.

”Smärtsamma skattehöjningar”

Greger Gustafson, affärsansvarig offentlig affär på Skandia, betonar att pensionsskulden måste hanteras.

Om skuldberget inte minskar riskerar kommande generationer att drabbas av ”smärtsamma skattehöjningar”, enligt Gustafson.

–  Det är viktigt för vår välfärd att pensionskostnaderna inte vältras över till den kommande generationen och därmed riskerar att putta undan viktiga samhällsinvesteringar eller leda till smärtsamma skattehöjningar, säger han och tillägger:

– Skandia vill öka kunskapen och sätta pensionsskulden i sitt sammanhang. Vi vill bidra till att fler kommuner och regioner får möjlighet att arbeta fram finansiella handlingsplaner när och hur pensionsskulderna ska betalas.

Negativ befolkningsutveckling

Enligt Skandias rapport saknar många kommuner och regioner matchande tillgångar eller tydliga och tillräckliga ekonomiska planer som ska finansiera pensionsskulderna.

Samtidigt tampas många kommuner med demografiska välfärdsutmaningar.

– I våra analyser kan vi notera att nästan varannan kommun haft en negativ befolkningsutveckling de senaste 40 åren. Det innebär att många kommuner har en ökande andel äldre och färre i arbetsför ålder. Det gör utmaningen än större, då färre kan vara med och betala på pensionsskulderna, säger Greger Gustafson.

Foto: J. Appel

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin kan stoppas – i luften

2025 10 17

Putins plan kan tvingas ner av EU-länder.

Vladimir Putin och Donald Trump planerar att träffas för ett nytt toppmöte i Ungern.

Men att ta sig dit kan bli svårt för den ryske diktatorn.

Europeiska länder kan överväga att tvinga ner Putins flygplan – och gripa honom.

Kan stoppas i luften

Ett förbud för ryska flygplan att flyga genom EU:s luftrum kan ställa till det för Putins och Trumps planer om ett toppmöte i Ungern.

Den ryske diktatorn är dessutom efterlyst av Internationella brottsmålsdomstolen.

Det innebär att Putins flygplan kan tvingas ner i det europeiska luftrummet.

– Om han inte flyger en omväg över Turkiet och genom Balkan kommer Putin att behöva passera genom luftrummet i europeiska länder som kan tänka sig att tvinga ner hans plan - Polen, Rumänien eller de baltiska staterna till exempel, rapporterar Sky News.

Just den typen av risk har bland annat fått Israels premiärminister Benjamin Netanyahu att ändra sin flygrutt när han skulle resa till New York nyligen.

LÄS OCKSÅ: Ryskt förslag till Trump - "kostar bara 76 miljarder"

Är internationellt efterlyst

Ungern har försäkrat att Putin inte kommer att gripas i landet trots att han är internationellt efterlyst.

Men hur diktatorn ska ta sig till toppmötet är i nuläget oklart.

Putin måste antingen trotsa EU:s regler, ta en enorm risk genom att flyga över Ukraina, eller ta en lång omväg via Balkan, rapporterar Politico.

EU-tjänstemän har sagt att en eller flera europeiska ledare måste vara beredda att bevilja Putin ett särskilt undantag om han ska kunna delta i toppmötet i Ungern.

– Han måste få tillstånd för att flyga över vissa länder. Jag vill inte spekulera i hur det här kommer att gå. Men jag är glad att jag inte är hans reseplanerare, säger en högt uppsatt EU-diplomat till tidningen.

Ungern garanterar ”framgångsrika förhandlingar”

Viktor Orbáns Ungern, som ska stå värd för toppmötet, har dock för sin del varit tydliga med att de inte tänker verkställa arresteringsordern som har riktats mot Vladimir Putin.

– Vi kommer att se till att han kommer in i Ungern, har framgångsrika förhandlingar här och sedan återvänder hem, säger Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó, enligt tidningen.

Inget datum är ännu spikat för toppmötet, men enligt Trump kommer det troligtvis att äga rum inom två veckor.

LÄS OCKSÅ: Dubbla hotellkostnader

Foto: Leonardo Yip resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


21sep2025

JUST NU: Finsk försvarsplan mot Ryssland stoppas

2025 10 17

Finland har fått ett tydligt nej på sina krav om ökat skydd vid den östra gränsen.

EU nekar en särskild drönarmur längs den östra gränsen som flera östliga medlemsländer menar är en nödvändighet för att kunna försvara sig mot ett potentiellt ryskt anfall.

Detta har väckt stark kritik i Helsingfors, rapporterar Svenska Yle.

Nobbar Finlands krav

Finland och flera östliga medlemsländer har krävt att EU:s nya försvarsplan ska innehålla ett särskilt drönarskydd för unionens östra gräns – där hotet från Ryssland är som störst.

Men i den plan som EU-kommissionen nu presenterat finns inga särskilda zoner för östländerna.

– Vi måste kunna skydda vår infrastruktur i hela Europa, men fokus borde först ligga på de mest utsatta områdena, säger Pekka Toveri, EU-parlamentariker för Samlingspartiet, till Svenska Yle.

Trots Finlands påtryckningar har kommissionen valt en modell som ska gälla hela EU – inte bara gränsstaterna.

LÄS MER: Trippelattack mot Ryssland

EU-länder sätter stopp

Bakom beslutet ligger motstånd från flera stora medlemsländer, däribland Tyskland, Frankrike och Italien.

De vill hellre använda EU-medel till att stärka befintliga system än till att bygga nytt i öst.

– Motståndet mot ett projekt som fokuserade enbart på östra gränsområden var så starkt att kommissionen tvingades ändra förslaget för att få det igenom, säger Ville Niinistö, EU-parlamentariker för De Grönas.

Han betonar samtidigt att EU:s försvar måste byggas snabbt – och på riktigt.

– I min egen grupp finns en tydlig uppfattning om att det östra områdets behov måste prioriteras, eftersom vi bär ansvaret för de beslut som fattas, säger Niinistö.

”Får inte glömmas bort”

Många finländska politiker uttrycker oro över att landets särskilda läge – som EU:s gräns mot Ryssland – inte beaktas tillräckligt.

– Vi måste ha en särskild ställning, på samma sätt som de länder som bara har några hundra kilometer mot Rysslands gräns, säger ledamoten Maria Guzenina (SDP).

Även vänsterledaren Li Andersson varnar för att ett enhetligt system kan bli för urvattnat.

EU hoppas att det gemensamma drönarförsvaret ska stå klart före slutet av 2027.

LÄS MER: Krigsministern hotar Ryssland

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen