Det visar en färsk rapport från pensionsbolaget Skandia.

Enligt rapporten har kommunerna och regionernas totala pensionsskuld ökat med över 42 miljarder mellan bokslutsåret 2022 och 2023.

Vid bokslutsåret 2023 uppgick den totala pensionsskulden till över 543 miljarder kronor. Den dolda pensionsskulden utanför balansräkningen uppgår till nästan 300 miljarder, vilket motsvarar nästan 30 procent av Sveriges totala statskuld.

Det stora skuldberget riskerar att slå hårt mot kommande generationer, uppger Skandia.

– Det innebär en pensionsskuld per invånare på över 50 000 kronor, som kommande generation får vara med att betala på, framhåller pensionsbolaget i ett uttalande.

”Smärtsamma skattehöjningar”

Greger Gustafson, affärsansvarig offentlig affär på Skandia, betonar att pensionsskulden måste hanteras.

Om skuldberget inte minskar riskerar kommande generationer att drabbas av ”smärtsamma skattehöjningar”, enligt Gustafson.

–  Det är viktigt för vår välfärd att pensionskostnaderna inte vältras över till den kommande generationen och därmed riskerar att putta undan viktiga samhällsinvesteringar eller leda till smärtsamma skattehöjningar, säger han och tillägger:

– Skandia vill öka kunskapen och sätta pensionsskulden i sitt sammanhang. Vi vill bidra till att fler kommuner och regioner får möjlighet att arbeta fram finansiella handlingsplaner när och hur pensionsskulderna ska betalas.

Negativ befolkningsutveckling

Enligt Skandias rapport saknar många kommuner och regioner matchande tillgångar eller tydliga och tillräckliga ekonomiska planer som ska finansiera pensionsskulderna.

Samtidigt tampas många kommuner med demografiska välfärdsutmaningar.

– I våra analyser kan vi notera att nästan varannan kommun haft en negativ befolkningsutveckling de senaste 40 åren. Det innebär att många kommuner har en ökande andel äldre och färre i arbetsför ålder. Det gör utmaningen än större, då färre kan vara med och betala på pensionsskulderna, säger Greger Gustafson.

Foto: J. Appel

Text: Redaktionen