Risk för ”smärtsamma skattehöjningar” – de får betala

2024 08 13

Kommunernas och regionernas pensionsskulder har ökat kraftigt.

Det visar en färsk rapport från pensionsbolaget Skandia.

Enligt rapporten har kommunerna och regionernas totala pensionsskuld ökat med över 42 miljarder mellan bokslutsåret 2022 och 2023.

Vid bokslutsåret 2023 uppgick den totala pensionsskulden till över 543 miljarder kronor. Den dolda pensionsskulden utanför balansräkningen uppgår till nästan 300 miljarder, vilket motsvarar nästan 30 procent av Sveriges totala statskuld.

Det stora skuldberget riskerar att slå hårt mot kommande generationer, uppger Skandia.

– Det innebär en pensionsskuld per invånare på över 50 000 kronor, som kommande generation får vara med att betala på, framhåller pensionsbolaget i ett uttalande.

”Smärtsamma skattehöjningar”

Greger Gustafson, affärsansvarig offentlig affär på Skandia, betonar att pensionsskulden måste hanteras.

Om skuldberget inte minskar riskerar kommande generationer att drabbas av ”smärtsamma skattehöjningar”, enligt Gustafson.

–  Det är viktigt för vår välfärd att pensionskostnaderna inte vältras över till den kommande generationen och därmed riskerar att putta undan viktiga samhällsinvesteringar eller leda till smärtsamma skattehöjningar, säger han och tillägger:

– Skandia vill öka kunskapen och sätta pensionsskulden i sitt sammanhang. Vi vill bidra till att fler kommuner och regioner får möjlighet att arbeta fram finansiella handlingsplaner när och hur pensionsskulderna ska betalas.

Negativ befolkningsutveckling

Enligt Skandias rapport saknar många kommuner och regioner matchande tillgångar eller tydliga och tillräckliga ekonomiska planer som ska finansiera pensionsskulderna.

Samtidigt tampas många kommuner med demografiska välfärdsutmaningar.

– I våra analyser kan vi notera att nästan varannan kommun haft en negativ befolkningsutveckling de senaste 40 åren. Det innebär att många kommuner har en ökande andel äldre och färre i arbetsför ålder. Det gör utmaningen än större, då färre kan vara med och betala på pensionsskulderna, säger Greger Gustafson.

Foto: J. Appel

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Trump med “helt omöjligt” krav på Nato

2025 09 15

USA:s president Donald Trump beskrivs ha hittat “Europas akilleshäl”.

Det var i lördags som presidenten meddelade att han är beredd att införa “massiva sanktioner” mot Ryssland.

Ett besked som framstod som ett betydande framsteg för att sätta värdefull press på Ryssland att avsluta kriget i Ukraina.

Men egentligen handlar det om ett taktiskt drag från en pressad Trump att köpa sig mer tid, menar flera experter.

Flera av korrespondenterna hos danska public servicekanalen TV2 drar just den slutsatsen, eftersom Trumps sanktioner villkoras av att Natoländerna slutar köpa rysk olja.

– Allt pekar på att Trumps förslag är en taktisk manöver. Han kan framstå som hård mot Ryssland, men samtidigt ställa villkor som han vet aldrig kommer att uppfyllas, säger Lise Toft Hessellund, EU-korrespondent på TV2, till den egna kanalen.

"Ring Orbán"

Korrespondenten hänvisar till att länder som Ungern och Slovakien inte har någon ambition över huvud taget om att sluta importera rysk olja.

Det vet Trump mycket väl, framhåller Toft Hessellund.

– Det här är några av Trumps bästa vänner i Europa, så han vet mycket väl att det här är Europas akilleshäl. Om han inte ringer Viktor Orbán och säger “nu gör du som jag säger” kommer de här länderna inte att koppla bort sig från rysk energi, säger EU-korrespondenten.

LÄS MER: Trump har bestämt sig: ”massivt” besked om Ryssland

"Är under press"

Experten får medhåll av Lotta Mejlhede, även hon korrespondent på TV2. Enligt Mejlhede handlar det om ett försök från en “pressad Trump att skjuta upp tiden”.

–  Trump är under press, både från sin stab bakom kulisserna och från Natoländerna. Han kan se att Putin inte gör vad han vill. Med det här brevet ger han sig själv lite mer luft genom att avslöja hyckleriet i att folk anser att USA borde göra mer för att stoppa kriget, men att det fortfarande finns länder i Europa som köper rysk olja och gas.

LÄS MER: ”Värsta sedan krigsstarten” – Ryssland pressas rejält

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Folk har missuppfattat covid-19 – läkare: stämmer inte

2025 09 14

Covid-19 har gjort “comeback” i Sverige.

Det underströk Folkhälsomyndigheten förra veckan.

Över större delen av landet ses en ökande trend av bekräftade fall, precis som i andra länder runtom i världen som hade en låg spridning under våren.

På sociala medier har många som smittats även vädrat erfarenheter om att de lider av värre infektioner än tidigare.

– Vissa hävdar till och med att det är den värsta de någonsin har haft, rapporterar Huffington Post.

Är inte farligare i sig

Rapporterna om att infektionerna nu skulle vara värre än någonsin beskrivs som alarmerande.

Men att det skulle handla om en mer aggressiv variant som sprids nu är ett missförstånd. Det understryker Mark Burns, docent i medicin vid avdelningen för infektionssjukdomar vid University of Louisville.

– Dessa Omkikronvarianter har alla haft ett par saker gemensamt. För det första är de mycket smittsamma, men för det andra är de inte alls lika allvarliga som tidigare varianter har varit, säger han till tidningen.

"Värre halsont"

Ovanstående innebär inte att någon som lider av en allvarlig covidinfektion inte har det värre än förra året. Det är fortfarande fullt möjligt.

Men det innebär inte att den nu dominerande varianten, Stratus eller XFG, i sig självt är farligare än någon av de tidigare varianterna.

– Det enda jag har hört och det enda vi har sett är att det verkar som att just den här varianten som cirkulerar just nu verkar orsaka värre halsont än andra varianter, säger Donald Dumford, läkare i infektionssjukdomar vid Cleveland Clinic Akron General i Ohio, till samma tidning.

Nya symptom

Förra veckan påtalade Klara Sondén, biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, att symtomen för viruset har förändrats.

Hon framhåller att det har blivit svårare att skilja covid-19 från en vanlig förkylning.

– Nu för tiden, 2025, så ser vi inte längre att man tappar luktsinnet eller att man har feber i åtta dagar och den typen av bild som många hade när de hade sin kanske allra första covidepisod, säger Klara Sondén till Aftonbladet.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen