Risk för bakslag – påverkar flygresenärer

2023 08 27

Covidpandemin påverkade som bekant flygindustrin kraftigt i och med att resandet bromsade in ordentligt.

Sedan dess har industrin återhämtat sig, men nu finns en rejäl risk för att priserna på flygbiljetter kan vara på väg att skjuta i höjden.

Efterfrågan på flygbränsle väntas inom ett år nå de högsta nivåerna sedan före pandemin.

Det rapporterar Bloomberg.

Pressar upp priserna

Lagernivåerna i betydande depåer för flygbränsle i såväl Singapore som Nederländerna ligger under normala nivåer bland annat på grund av problem i raffinaderier.

Priset på flygbränsle har redan ökat med 30 procent sedan början av juli.

Det väntas leda till att biljettpriserna pressas upp ordentligt.

Samtidigt börjar miljontals kineser resa igen i takt med kinesiskt återöppnande, vilket ökar efterfrågan på flygbränsle ytterligare.

Når högt i september

Tillgången till bränsle kan dessutom minska då underhållsarbete behövs i raffinaderier i såväl Nordamerika som Europa.

Det innebär att flygbolag väntas lägga över de ökade kostnaderna till kunderna.

– Flygbränslepriserna kan nå en topp i september, vilket kommer att sätta press på flygbolag som återhämtar sig, säger Mukesh Sahdev vid forskningsföretaget Rystad Energy.

Ökat resande

Resebolag framhåller även att det råder ökat tryck när det kommer till resandet.

– En stark efterfrågan på framför allt utrikesresor till Europa och flygbolagens satsningar på våra flygplatser bidrar till att vi sammantaget i juli välkomnar fler resenärer och att resandet närmar sig nivåerna före pandemin, förklarar Swedavias vd Jonas Abrahamsson.

Stark utveckling

Swedavia har noterat en ordentligt ökning vad gäller människor som velat resa utomlands.

– Sommarresandet har fortsatt att utvecklas starkt för flygets del under juli. Drygt 3,2 miljoner resenärer flög via Swedavias tio flygplatser under månaden, en ökning med drygt 14 procent jämfört med juli i fjol.

Foto: K. Woblick

Text: Redaktionen

Nästan dubbel avgift för pensionärer

2026 05 21

Många svenskar sparar i fonder.

Men generellt betalar äldre svenskar nästan dubbelt så höga avgifter som yngre personer, enligt färska siffror från Finansinspektionen.

– Billiga indexfonder har fått större genomslag under senare år. Yngre sparare använder oftare digitala plattformar där sådana produkter är vanliga, säger Finansinspektionens konsumentskyddsekonom Moa Langemark, i ett uttalande.

Nästa dubbelt

Bland personer mellan 35 och 44 år sparar omkring hälften i passiva fonder, exempelvis indexfonder.

Men bland de som är över 64 år är det endast 20 procent som väljer den typen av fonder.

I genomsnitt betalar den yngre gruppen 0,6 procent i avgift för aktiefonderna. För den äldre gruppen är motsvarande siffra 1,1 procent, enligt Finansinspektionen.

– Äldre sparare kan samtidigt ha äldre innehav som inte har bytts ut i samma takt, till exempel för att innehaven ligger på en fonddepå och att en försäljning sannolikt innebär att spararna behöver betala en kapitalskatt, säger Moa Langemark.

Stora skillnader

Skillnaderna mellan de passiva globalfonderna och de aktivt förvaltade fonderna är stor.

Medianavgiften för de passiva är 0,35 procent. Motsvarande avgift för de aktivt förvaltade är 1,25 procent.

– Den som har sparat länge kan ha mycket att vinna på att se över sina fondavgifter. Även små skillnader i avgift kan få stor betydelse för avkastningen när sparandet växer under många år, säger Moa Langemark.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Så sparar de olika åldersgrupperna

Andelen som sparar i passiva fonder:

- 18–24 år: cirka 30 procent

- 25–34 år: cirka 45 procent

- 35–44 år: cirka 50 procent

- 45–54 år: cirka 35 procent

- 55–64 år: cirka 30 procent

- 64+ år: cirka 20 procent

I genomsnitt betalar de olika åldersgrupperna följande avgift för valda fonder:

- 18–24 år: 0,9 procent

- 25–34 år: 0,65 procent

- 35–44 år: 0,6 procent

- 45–54 år: 0,8 procent

- 55–64 år: 0,95 procent

- 64+ år: 1,1 procent

Källa: Finansinspektionen

LÄS MER: Viktigt meddelande till alla som får elstödet

Foto: Andrea Piacquadio

Text: Redaktionen