JUST NU: Ringde i kyrkklockor – nu är prästen brottsmisstänkt

2022 04 14

En präst i Jönköping ringde för fullt i kyrkklockorna när den danske högerextremisten Rasmus Pauladan skulle inleda sin manifestation mot islam i staden.

Prästen Fredrik Hollertz tog beslutet.

Överösta Pauladan

Målet var att överrösta partiledaren för det högerextrema danska partiet Stram Kurs, som skulle genomföra en manifestation på Råslätts torg i staden.

Han lyckades.

– Klockstapeln är placerad på torget – så det gick inte att höra vad han sa, säger Fredrik Hollertz till Expressen.

Delgavs misstanke om brott

Men prästens beslut fick konsekvenser. Kort efter att kyrkklockorna började ringa spatserade polisen in i kyrkan. Hollertz delgavs misstanke om störande av allmän sammankomst, vilket P4 Jönköping var först med att rapportera om.

– Genom historien finns det flera exempel på det absurda i lagar. Polisen måste kunna anvisa den här typen av manifestationer till andra platser – inte precis utanför vår kyrka, säger Fredrik Hollertz, till Expressen och tillägger:

– Den här mannen gör de här aktionerna för att skapa splittring. Men vi är ett område där kristna, muslimer, hinduer och sekulära lever tillsammans. Vi vill inte att någon ska förstöra vår samexistens.

Polisen bekräftar

Polisen har bekräftat att de har delgivit en person misstanke om störande av allmän sammankomst.

– En förundersökning rubricerad som störande av allmän sammankomst har upprättats. Anledningen till detta är det finns misstanke om att höga ljud sattes igång för att störa den allmänna sammankomsten. Polisen kommer att utreda den enskilda händelsen, skriver polisen i ett pressmeddelande.

Bakgrund

Pauladan har genom åren uppmärksammats för flera kontroversiella koranbränningar. I dag har han anordnat flera manifestationer i Sverige.

På torsdagseftermiddagen planerade han att bränna en koran i Linköping. Det ledde till ett våldsamt upplopp. Flera människor började kasta sten mot polisen.

Tre poliser har skadats

Tre poliser har förts till sjukhus efter upploppet. Två personer ska även ha gripits i samband med händelsen, rapporterar SVT.

Foto: N. Fewings

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen