SVERIGE: Riktar uppmaning till alla som storhandlar

2023 10 01

De som storhandlar kan behöva se över sina vanor.

I takt med att priserna på livsmedel har stigit ordentligt har även frågan om matsvinn blivit aktuell.

De nordiska länderna skickar över 3,5 miljarder ton mat i soporna årligen, och det Nordiska ministerrådet har för avsikt att halvera den siffran till 2030.

Nu går Livsmedelsverkets matsvinnsexpert Karin Fritz ut med en uppmaning till alla som storhandlar.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Det är bättre”

Fritz framhåller att storhandla i många fall kan leda till ökat matsvinn, och riktar en uppmaning till de som storhandlar om att ändra sina vanor.

– Det är bättre att handla oftare och ha lite koll på vad man har hemma, och köpa hem precis vad man behöver, säger hon till SR.

Ny rapport

I en ny rapport från Livsmedelsverket om matsvinn framgår att det främst är frukt och grönsaker som hamnar i soptunnan i onödan.

Därefter följer bröd, matrester, korv och köttpålägg.

Svenska folket slänger ungefär 33 kilo mat och dryck per person och år i hushållet.

36 procent

Frukt och grönt utgör omkring 36 procent av det totala matsvinnet.

– I rapporten lyfts vilka kategorier mat som är vanligast att hushållen slänger i onödan. Frukt och grönt utgjorde 36 procent av matsvinnet, följt av bröd och brödprodukter med 19 procent, förklarar Livsmedelsverket.

– Efter dessa följde kategorin ”övrigt” med 15 procent, matrester samt kött och köttpålägg som vardera utgjorde 12 procent av svinnet. Analysen gjorde det också möjligt att på detaljnivå identifiera exakt vilka livsmedel vi ofta slänger.

Kunskapsluckor ett problem

Livsmedelsverket förklarar vidare att deras undersökningar har avslöjat stora kunskapsluckor, bland annat om hur länge mat egentligen håller.

– Tyvärr ser vi att mycket mat slängs på grund av bristande kunskap. Många behöver de där enkla vardagstipsen som kan göra stor skillnad för att minska sitt matsvinn. Att få lära sig något nytt och göra några små förändringar i vardagen kan ge det där viktiga självförtroendet, fortsätter Fritz.

Foto: J. Gow ICA-gruppen

Text: Redaktionen

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 02

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år.

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år.

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

– Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

– Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 02

En omtalad skatt i Sverige har blivit ett EU-ärende.

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt.

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

– Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen