JUST NU: Riktar skarp kritik mot regeringens Natohantering

2022 11 07

Utrikesminister Tobias Billström (M) tog i helgen avstånd från den kurdiska milisen i Syrien YPG och deras politiska gren, partiet PYD.

– Vi tycker att det finns en tvivelaktighet och problematik när det gäller dem som skadar vårt förhållande till Turkiet. Det är viktigt att man klargör att det inte kommer att finnas några tvivelaktiga kontakter och det får inte finnas någon osäkerhet i det här samröret, sa den nytillträdde utrikesministern i SR Ekots Lördagsintervju. 

YPG och PYD har tidigare stöttats av Sverige. Organisationerna har även länge varit Nato och USA:s allierade i kampen mot terroristorganisationen IS i Syrien.

"Inget nytt"

Statsminister Ulf Kristersson (M) backade upp Tobias Billströms uttalande.

I en intervju i TV4:s Nyhetsmorgon betonade han att utrikesministerns besked inte är ”något nytt”. Avståndstagandet från de kurdiska organisationerna är en del av avtalet mellan Sverige, Finland och Turkiet, betonade statsministern.

– Det finns en för nära koppling mellan de här organisationerna och PKK som är en terrorlistad organisation av EU för att det ska vara bra för relationen mellan oss och Turkiet. Vi ska inte ha politiska samarbeten med organisationer som står så nära PKK, sa Kristersson till TV4.

Kritiken: Följer inte överenskommelsen

Magdalena Andersson (S) var statsminister när Sverige undertecknade avtalet med Turkiet.  

Hon anser att regeringen på ett olämpligt sätt går längre än vad överenskommelsen kräver, rapporterar DN.

– Det Billström sade i Lördagsintervjun är ingenting som följer av den överenskommelsen. I den står ingenstans att man ska ta avstånd från de organisationerna. Det är något annat som den här regeringen gör. Andra Natoländer använder inte heller de orden som han gör, säger Magdalena Andersson till tidningen.

Kritiserar kärnvapenutspel

S-ledaren kritiserar även regeringen för de senaste uttalandena om en potentiell utplacering av kärnvapen på svensk mark vid ett framtida Natomedlemskap.

Försvarsminister Pål Jonsson (M) kunde inte utesluta  ett sådant scenario när han fick frågan i slutet av förra veckan. 

– Vi befinner oss i ansökningsprocessen, den har vi påbörjat hand i hand med Finland i våras. Då är det rimligt att vi har samma förhållningssätt och inte börjar med en massa förbehåll, sa Pål Jonsson till SR och tillade: 

– Vi vill bli medlemmar så fort som möjligt. Det innebär att vi måste stå upp för det som är kärnan i Nato. Den innefattar både avskräckning med konventionella medel, men också med kärnvapen. Det står vi upp för.

Uttalandet förvånar Magdalena Andersson.

– Det är väldigt tydligt att när vi har blivit medlemmar ska vi göra en likadan deklaration som Norge och Danmark har gjort, om att vi inte vill ha kärnvapen och fasta baser på svensk mark. Här är det viktigt att regeringen förtydligar att man står fast vid den ståndpunkten, säger Magdalena Andersson till DN.

LÄS MER: ÖPPNAR FÖR KÄRNVAPEN 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen