JUST NU: Riktar skarp kritik mot regeringens Natohantering

2022 11 07

Utrikesminister Tobias Billström (M) tog i helgen avstånd från den kurdiska milisen i Syrien YPG och deras politiska gren, partiet PYD.

– Vi tycker att det finns en tvivelaktighet och problematik när det gäller dem som skadar vårt förhållande till Turkiet. Det är viktigt att man klargör att det inte kommer att finnas några tvivelaktiga kontakter och det får inte finnas någon osäkerhet i det här samröret, sa den nytillträdde utrikesministern i SR Ekots Lördagsintervju. 

YPG och PYD har tidigare stöttats av Sverige. Organisationerna har även länge varit Nato och USA:s allierade i kampen mot terroristorganisationen IS i Syrien.

"Inget nytt"

Statsminister Ulf Kristersson (M) backade upp Tobias Billströms uttalande.

I en intervju i TV4:s Nyhetsmorgon betonade han att utrikesministerns besked inte är ”något nytt”. Avståndstagandet från de kurdiska organisationerna är en del av avtalet mellan Sverige, Finland och Turkiet, betonade statsministern.

– Det finns en för nära koppling mellan de här organisationerna och PKK som är en terrorlistad organisation av EU för att det ska vara bra för relationen mellan oss och Turkiet. Vi ska inte ha politiska samarbeten med organisationer som står så nära PKK, sa Kristersson till TV4.

Kritiken: Följer inte överenskommelsen

Magdalena Andersson (S) var statsminister när Sverige undertecknade avtalet med Turkiet.  

Hon anser att regeringen på ett olämpligt sätt går längre än vad överenskommelsen kräver, rapporterar DN.

– Det Billström sade i Lördagsintervjun är ingenting som följer av den överenskommelsen. I den står ingenstans att man ska ta avstånd från de organisationerna. Det är något annat som den här regeringen gör. Andra Natoländer använder inte heller de orden som han gör, säger Magdalena Andersson till tidningen.

Kritiserar kärnvapenutspel

S-ledaren kritiserar även regeringen för de senaste uttalandena om en potentiell utplacering av kärnvapen på svensk mark vid ett framtida Natomedlemskap.

Försvarsminister Pål Jonsson (M) kunde inte utesluta  ett sådant scenario när han fick frågan i slutet av förra veckan. 

– Vi befinner oss i ansökningsprocessen, den har vi påbörjat hand i hand med Finland i våras. Då är det rimligt att vi har samma förhållningssätt och inte börjar med en massa förbehåll, sa Pål Jonsson till SR och tillade: 

– Vi vill bli medlemmar så fort som möjligt. Det innebär att vi måste stå upp för det som är kärnan i Nato. Den innefattar både avskräckning med konventionella medel, men också med kärnvapen. Det står vi upp för.

Uttalandet förvånar Magdalena Andersson.

– Det är väldigt tydligt att när vi har blivit medlemmar ska vi göra en likadan deklaration som Norge och Danmark har gjort, om att vi inte vill ha kärnvapen och fasta baser på svensk mark. Här är det viktigt att regeringen förtydligar att man står fast vid den ståndpunkten, säger Magdalena Andersson till DN.

LÄS MER: ÖPPNAR FÖR KÄRNVAPEN 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen