JUST NU: Riktar skarp kritik mot regeringens Natohantering

2022 11 07

Utrikesminister Tobias Billström (M) tog i helgen avstånd från den kurdiska milisen i Syrien YPG och deras politiska gren, partiet PYD.

– Vi tycker att det finns en tvivelaktighet och problematik när det gäller dem som skadar vårt förhållande till Turkiet. Det är viktigt att man klargör att det inte kommer att finnas några tvivelaktiga kontakter och det får inte finnas någon osäkerhet i det här samröret, sa den nytillträdde utrikesministern i SR Ekots Lördagsintervju. 

YPG och PYD har tidigare stöttats av Sverige. Organisationerna har även länge varit Nato och USA:s allierade i kampen mot terroristorganisationen IS i Syrien.

"Inget nytt"

Statsminister Ulf Kristersson (M) backade upp Tobias Billströms uttalande.

I en intervju i TV4:s Nyhetsmorgon betonade han att utrikesministerns besked inte är ”något nytt”. Avståndstagandet från de kurdiska organisationerna är en del av avtalet mellan Sverige, Finland och Turkiet, betonade statsministern.

– Det finns en för nära koppling mellan de här organisationerna och PKK som är en terrorlistad organisation av EU för att det ska vara bra för relationen mellan oss och Turkiet. Vi ska inte ha politiska samarbeten med organisationer som står så nära PKK, sa Kristersson till TV4.

Kritiken: Följer inte överenskommelsen

Magdalena Andersson (S) var statsminister när Sverige undertecknade avtalet med Turkiet.  

Hon anser att regeringen på ett olämpligt sätt går längre än vad överenskommelsen kräver, rapporterar DN.

– Det Billström sade i Lördagsintervjun är ingenting som följer av den överenskommelsen. I den står ingenstans att man ska ta avstånd från de organisationerna. Det är något annat som den här regeringen gör. Andra Natoländer använder inte heller de orden som han gör, säger Magdalena Andersson till tidningen.

Kritiserar kärnvapenutspel

S-ledaren kritiserar även regeringen för de senaste uttalandena om en potentiell utplacering av kärnvapen på svensk mark vid ett framtida Natomedlemskap.

Försvarsminister Pål Jonsson (M) kunde inte utesluta  ett sådant scenario när han fick frågan i slutet av förra veckan. 

– Vi befinner oss i ansökningsprocessen, den har vi påbörjat hand i hand med Finland i våras. Då är det rimligt att vi har samma förhållningssätt och inte börjar med en massa förbehåll, sa Pål Jonsson till SR och tillade: 

– Vi vill bli medlemmar så fort som möjligt. Det innebär att vi måste stå upp för det som är kärnan i Nato. Den innefattar både avskräckning med konventionella medel, men också med kärnvapen. Det står vi upp för.

Uttalandet förvånar Magdalena Andersson.

– Det är väldigt tydligt att när vi har blivit medlemmar ska vi göra en likadan deklaration som Norge och Danmark har gjort, om att vi inte vill ha kärnvapen och fasta baser på svensk mark. Här är det viktigt att regeringen förtydligar att man står fast vid den ståndpunkten, säger Magdalena Andersson till DN.

LÄS MER: ÖPPNAR FÖR KÄRNVAPEN 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


14 aug 26

Farkost nedskjuten – Finland blixtagerar

2026 08 14

Ett Natostridsflyg har skjutit ned en drönare.

Händelsen inträffade ovanför Lettland under natten mot fredag, uppger den lettiska militären.

– Sök skydd och stanna inomhus. Om du ser ett lågt flygande och misstänkt föremål, håll avstånd och ring polisen, skriver militären i ett inlägg på X.

Samtidigt ljuder flyglarm i flera lettiska regioner längs gränsen mot Ryssland.

Finland blixtagerar

Försvarsmakten i Finland har agerat efter hotet i lettiskt luftrum.

Sjö- och flygtrafiken har tillfälligt begränsats över delar av östra Finska viken, rapporterar Yle.

– Detta är en försiktighetsåtgärd som syftar till att säkerställa medborgares säkerhet och myndigheternas operativa förmåga att bekämpa potentiella drönare, framhåller den finska försvarsmakten i ett uttalande.

Nedskjuten

Senare uppger Lettlands militär att drönaren har bekämpats.

– Allierade stridsflygplan har framgångsrikt skjutit ner den obemannade farkosten som flög in i luftrummet!

LÄS MER: Stridsflyg i luften – trippla varningar i Natoland

Varnat för iscensatt attack

Det är oklart varifrån drönaren har avfyrats.

Ryska myndigheter hävdar att Leningradregionen i västra delen av landet har attackerats under natten. Femton drönare uppges ha skjutits ned över regionen, där Rysslands näst största stad Sankt Petersburg är belägen.

Samtidigt har flera Natoländer varnat för att Ryssland planerar en falsk flagg-attack mot baltstaterna eller Polen.

–  Vi har information om att Ryssland överväger att utföra icke-konventionella kinetiska attacker mot kritisk infrastruktur i Östersjöregionen. Det är troligt att Ryssland kommer att använda ukrainsktillverkade drönare för detta, sade Litauens försvarsminister Robertas Kaunas till den litauiska nyhetskanalen 15min.

En falsk flagg-attack innebär en dold operation vars syfte är att lura allmänheten att en annan aktör bär ansvaret än den som faktiskt planerade och utförde operationen.

LÄS OCKSÅ: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina 

Foto: J. Torcasio

Text: Redaktionen


14 aug 26

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 14

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño. 

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.  

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.  

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen