Riktar hård kritik mot EU – “Inte ärofyllt”

2023 10 28

De stora stridigheterna mellan Israel och Hamas fortsätter och tusentals människor har förlorat livet i kriget.

I en FN-omröstning uppmanas båda sidor till eldupphör i Gaza, en omröstning som Sverige lade ner sin röst i.

EU-länderna var splittrade i frågan och röstade på olika sätt.

Nu går Carl Bildt till angrepp mot EU, rapporterar Expressen.

“Kan påverka trovärdigheten”

Det rådde ingen enighet bland EU-länderna i omröstningen, där Sverige och flera andra länder valde att avstå.

Österrike, Kroatien och Tjeckien röstade nej, samtidigt som bland andra Frankrike och Spanien röstade ja.

– Inte EU:s mest ärofyllda prestation, milt sagt. Jag befarar att det här kan påverka EU:s trovärdighet även i andra frågor, menar Bildt.

Därför avstod Sverige

Den tidigare statsministern framhåller att det inte rådde någon enighet och tydlighet bland de europeiska staterna.

Sverige valde, precis som flera andra länder, att lägga ner sin röst.

– Sverige avstod eftersom resolutionen inte tydligt fördömer Hamas terroristangrepp mot Israel och inte hänvisar till Israels rätt att försvara sig mot terrorister, säger Tobias Billströms (M) pressekreterare Anna Erhardt.

Kraftiga strider

Under natten har kraftiga strider ägt rum och den israeliska militären uppger att man har gått in i norra Gaza under natten.

150 “underjordiska mål” har slagits ut av IDF, och talesperson Daniel Hagari menar att man avancerar.

– Infanteri-, pansar-, ingenjörs- och artilleristyrkor deltar, åtföljda av kraftfulla flygangrepp, säger Hagari enligt AP.

Flyglarm ljuder

Samtidigt som Israel avancerar ljuder flyglarm på flera håll i landet, däribland Tel Aviv och de centrala delarna av Israel.

Man menar även att en terroristcell har slagits ut i Libanon, och att det rör sig om medlemmar ur milisgruppen Hizbollah, uppger SVT.

Hizbollah har fortsatt riktat attacker mot Israel.

Foto: A. Lallemand

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen