Riksdagsparti kritiserar fångutväxlingen

2024 06 16

Ett riksdagsparti kritiserar regeringen efter fångutväxlingen med Iran.

Under lördagen återvände de två svenska medborgarna Johan Floderus och Saeed Azizi till Sverige.

Båda har suttit i fängelse i Iran, men har fått återvända efter att Sverige gjort upp med den iranska regimen om en fångutväxling.

Samtidigt som de två svenskarna skickades hem till Sverige, släpptes den dömde mördaren och folkrättsbrottslingen Hamid Noury och åkte hem till Iran.

Men alla är inte nöjda med Sverige uppgörelse med Iran.

En som riktar skarp kritik mot utväxlingen är SD:s nya ledamot i Europaparlamentet, Charlie Weimers.

”Gör mig bedrövad”

Weimers tillhör alltså regeringens stödparti, men är ändå starkt kritisk till regeringens agerande, rapporterar Expressen.

– Fångutväxlingen mellan Sverige och Iran gör mig bedrövad, skriver Weimers på X.

Weimers menar att glädjen över att två svenska fångar har friats överskuggas av att en massmördare inte kommer att få sona sina brott.

Det leder till att Iran uppmuntras till gisslandiplomati, menar han.

”Har inte varit med”

Charlie Weimers framhåller att SD inte har varit delaktiga i beslutet om fångutväxlingen, som alltså gör honom ”bedrövad”.

– Det är viktigt att framhålla att Sverigedemokraternas avtal med regeringspartierna inte omfattar utrikespolitiken. Vi har med andra ord inte varit med och fattat beslut om fångutväxlingen, uppger Weimers.

Han anser att Sverige och EU inte bör ha några diplomatiska relationer med Iran.

– Sverige och EU måste naturligtvis avsluta alla diplomatiska relationer med den islamiska regimen i Teheran, anser han.

”Har fattat svåra beslut”

Bland övriga Tidöpartier ses fångutväxlingen dock som en stor framgång.

Liberalernas partiledare Johan Pehrson uttrycker sin glädje över vad han beskriver som svåra men viktiga beslut, uppger Aftonbladet.

– Vi har fattat svåra beslut som krävdes för att få våra svenska medborgare fria, framhåller han på X.

Ebba Busch formulerar sig på liknande sätt, och Ulf Kristersson har sagt att han känner sig ”oerhört trygg” i att Sverige har fattat rätt beslut.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen


Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen


21 februari 2026

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen