Riksbankschefen varnar svenska folket – gör dessa tre saker

2025 03 10

Riksbankschefen Erik Thedéen och vice riksbankschef Aino Bunge går nu ut och varnar om att det svenska betalsystemet är sårbart i händelse av kris eller krig.

De vill se en rad åtgärder i samhället för att säkra betalsystemet.

Samtidigt understryker de att även allmänheten måste hjälpa till – och uppmanar svenska folket att göra tre saker.

Riktar uppmaningar till folket

På måndag presenteras Riksbankens Betalningsrapport, och inför detta går riksbankschefen och vice riksbankschefen ut med en varning i en debattartikel i DN.

De menar att ett sårbart betalningssystem kan få svåra konsekvenser för samhället.

Riksbankschefen och hans vice understryker bland annat vikten av att kunna betala med kort offline samt att man måste kunna betala livsnödvändiga varor med kontanter.

Samtidigt riktar de tre uppmaningar till svenska folket.

– Ha kontanter i mindre valörer hemma som räcker för en veckas inköp av livsnödvändiga varor, lyder den första uppmaningen.

Men det räcker inte att bara ha kontanter hemma, menar riksbankschefen.

Uppmanas använda kontanterna

För att understödja ett starkt betalningssystem bör man också använda kontanter ibland.

– Använda kontanterna med jämna mellanrum. Butiker och banker behöver se en efterfrågan för att de ska fortsätta ta emot dem, menar Erik Thedéen och Aino Bunge i debattartikeln.

Dessutom uppmanar de svenskarna att ha minst två olika betalkort.

– Ha kort från minst två olika kortutgivare för att kunna betala om ett kort inte fungerar samt komma ihåg pinkoder och fysiska kort ifall det inte går att betala med telefonen, skriver debattörerna.

Riksbanken har redan tidigare krävt lagkrav om att näringsidkare ska kunna ta emot kontanter, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

– Vi anser att det är bråttom. Det är viktigt från en beredskapssynvinkel att hushållen kan betala för livsmedel, mediciner och drivmedel, har första vice riksbankschef Anna Breman tidigare sagt till SR.

Sätter tidsfrist

Riksbankschefen och vice riksbankschefen kräver också att aktörer som är involverade i kortbetalning ska säkra möjligheten att betala offline, och att den möjligheten ska garanteras senast 1 juli 2026.

Dessutom förordar de en kontantplikt vid försäljning av livsnödvändiga varor.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen