3 mars 2026

Riksbankschefen slår larm

2023 05 12

Sveriges riksbankschef Erik Thedeén är oroad.

Riksbankens räntehöjningar har inte fått önskad effekt.

Det framhåller Erik Thedeén i en intervju med SvD.

– Effekterna har inte blivit så stora.

– Det är ju en relativt god utveckling i svensk företagssektor, med undantag av detaljhandel och bygg. I övrigt så är det ju inte någon kris i svensk företagssektor. Går det sämre? Ja, det går sämre. Men det är ingen kris, säger riksbankschefen till tidningen.

Flaggar för nya höjningar

Den uteblivna effekten kan tvinga Riksbanken att höja räntan ännu mer.

– Om du tittar på hur vi har agerat så har vi ju hela tiden fått agera mer och mer, säger Erik Thedéen till SvD.

På drygt ett år har Riksbanken höjt styrräntan med tre procentenheter – från 0,5 till nuvarande 3,5 procent.

Den senaste höjningen genomfördes i april.

Inflationen biter sig fast

Riksbanken motiverade sitt beslut med att inflationen är fortsatt hög i Sverige.

– Inflationen är fortfarande alldeles för hög och den underliggande inflationen har under årets första månader blivit påtagligt högre än väntat.

– För att inflationen ska falla och stabiliseras vid målet inom rimlig tid har direktionen beslutat att höja Riksbankens styrränta med 0,5 procentenheter till 3,5 procent, framhöll Riksbanken i ett pressmeddelande.

Uppmanar riksbankschefen

Riksbanken strävar efter att pressa ner inflationen till det utstakade målet på två procent.

Enligt finansanalytikern Peter Malmqvist är det inte nödvändigt.

Han anser att Riksbanken bör ha is i magen och inte höja styrräntan för mycket.

Malmqvist anser att svenska folket klarar av att leva med ”lite högre inflation”.

– Någonstans här under resans gång så vill inte den politiska apparaten eller någon alls ha högre räntor. Vi kan leva med lite högre inflation, sa analytikern till Di i början av veckan.

Han tillade:

– Det är väl inte så farligt? 4-5 procent klarade vi på 60-talet, det var ett gyllene decennium.

Foto: Johanna Hanno

Text: Redaktionen


9 juli 2026

Yrke kan förbjudas – 6 000 svenskar riskerar jobbet

2026 07 09

Tusentals svenskars jobb hänger på en allt skörare tråd.

Över 6 000 personer i Sverige jobbar som telefonförsäljare, enligt siffror från Statistiska centralbyrån.

Inom kort kan samtliga behöva se sig om efter ett nytt arbete.

Regeringen meddelar nämligen på torsdagen att en utredning tillsätts för att se över om telefonförsäljning ska förbjudas.

– Telefonförsäljning upplevs av många som både missvisande och påträngande, säger civilminister Erik Slottner (KD) i ett uttalande.

Kan bli olika slags förbud

Redan för ett år sedan krävde Konsumentverket hårdare tag mot telefonförsäljning. Då förespråkade myndigheten bland annat ett förbud mot försäljning av lån.

– Det är försäljningsmetoden som sådan som är problematisk. Extra svårt är det för utsatta målgrupper som äldre, personer med kognitiva funktionsnedsättningar eller de med låga kunskaper i svenska, framhöll myndighetens generaldirektör Cecilia Tisell på DN Debatt hösten 2024.

Nu hörsammar regeringen uppmaningarna.

Utredningen kommer analysera och ge förslag på hur konsumenter bättre kan skyddas från försäljare där det är företagen som ringer kunden. Utredningen ska bland annat granska om telefonförsäljning bör förbjudas helt, eller om det enbart ska ske inom särskilda branscher eller produkter.

– Vissa grupper i samhället riskerar också att hamna i kläm, inte minst äldre. Vi behöver se över frågan grundligt och om det kan vara motiverat med ett förbud, säger Erik Slottner. 

LÄS MER: Ska bli lättare att komma till Sverige och arbeta

Brett stöd

Om regeringen väljer att gå vidare med att föreslå förbud mot telefonförsäljning kan de sannolikt räkna med stöd från oppositionen.

Vänsterpartiet har tidigare varit tydliga med att man vill se ett totalförbud.

– Vill man att försäljare ska ringa upp en och sälja saker, då förslår vi att man sätter upp sig på en lista för det. En omvänd så kallad ”nix-lista”, sade V-ledaren Nooshi Dadgostar till TV4 för två år sedan. 

LÄS MER: Ersättning till fastighetsägare höjs

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


9 juli 2026

Ryssarna flyr – Ukraina tar kontroll

2026 07 09

Ryska styrkor tvingas lämna ockuperade områden i Ukraina.

Under torsdagsmorgonen kommer beskedet.

En by i regionen Donetsk har befriats från de ryska ockupanterna.

Glädjen var stor när de ukrainska styrkorna pressade undan motståndarna, som tvingades backa från sina positioner, rapporterar RBC-Ukraine.

– Novokhatske är tillbaka under Ukrainas väpnade styrkors kontroll! Genom gemensamma och samordnade insatser har soldaterna från den 37:e marinbrigaden och deras vapenbröder från den 79:e luftlandsättningsbrigaden utplånat de ryska ockupationsstyrkorna i byn Novokhatske i regionen Donetsk, uppger den ukrainska militären i ett uttalande, enligt tidningen.

Steg för steg

Ukraina har avancerat steg för steg genom det kraftigt minerade området.

Slutligen lyckades operationen och de ryska soldaterna tvingades bort från området, efter att ha lidit stora förluster. Det uppger den ukrainska militären.

Samtidigt pågår hårda strider i en annan stad i samma region.

Putin hävdar framgång

I förra veckan gick den ryske diktatorn Vladimir Putin ut och hävdade att Ryssland tagit kontroll över staden Kostiantynivka i regionen Donetsk.

– Rysk kontroll har etablerats över staden, sade han, enligt RBC-Ukraine.

– Jag vill påpeka att erövringen av Kostyantynivka bara är det första, men mycket viktiga, steget i förstörelsen av den ukrainska arméformationen som för närvarande håller området.

LÄS OCKSÅ: Två jättefartyg står i brand

Zelenskyj slår tillbaka

Ukrainas president tillbakavisar uttalandet från den ryske ledaren.

Striderna i staden är långt ifrån avgjorda, menar Volodymyr Zelenskyj.

– Striderna fortsätter också för Kostiantynivka, som Putin redan har gjort anspråk på, men uppenbarligen kommer han aldrig att riskera att dyka upp där. För i verkligheten har han bara Moskva, Sankt Petersburg och sina residens, sade han enligt tidningen.

Svåra förluster

Den ukrainske presidenten passade också på att lyfta de stora ryska förlusterna vid fronten. Ett faktum som Putin ogärna talar högt om.

– I juni var det nästan 30 000 bekräftade förluster bland de ryska ockupanterna vid fronten – döda eller svårt skadade, sade Zelenskyj, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Nato överens – så mycket får Ukraina

Foto: L. Johnns

Text: Redaktionen