Riksbankschefen slår larm

2023 05 12

Riksbankens räntehöjningar har inte fått önskad effekt.

Det framhåller Erik Thedeén i en intervju med SvD.

– Effekterna har inte blivit så stora.

– Det är ju en relativt god utveckling i svensk företagssektor, med undantag av detaljhandel och bygg. I övrigt så är det ju inte någon kris i svensk företagssektor. Går det sämre? Ja, det går sämre. Men det är ingen kris, säger riksbankschefen till tidningen.

Flaggar för nya höjningar

Den uteblivna effekten kan tvinga Riksbanken att höja räntan ännu mer.

– Om du tittar på hur vi har agerat så har vi ju hela tiden fått agera mer och mer, säger Erik Thedéen till SvD.

På drygt ett år har Riksbanken höjt styrräntan med tre procentenheter – från 0,5 till nuvarande 3,5 procent.

Den senaste höjningen genomfördes i april.

Inflationen biter sig fast

Riksbanken motiverade sitt beslut med att inflationen är fortsatt hög i Sverige.

– Inflationen är fortfarande alldeles för hög och den underliggande inflationen har under årets första månader blivit påtagligt högre än väntat.

– För att inflationen ska falla och stabiliseras vid målet inom rimlig tid har direktionen beslutat att höja Riksbankens styrränta med 0,5 procentenheter till 3,5 procent, framhöll Riksbanken i ett pressmeddelande.

Uppmanar riksbankschefen

Riksbanken strävar efter att pressa ner inflationen till det utstakade målet på två procent.

Enligt finansanalytikern Peter Malmqvist är det inte nödvändigt.

Han anser att Riksbanken bör ha is i magen och inte höja styrräntan för mycket.

Malmqvist anser att svenska folket klarar av att leva med ”lite högre inflation”.

– Någonstans här under resans gång så vill inte den politiska apparaten eller någon alls ha högre räntor. Vi kan leva med lite högre inflation, sa analytikern till Di i början av veckan.

Han tillade:

– Det är väl inte så farligt? 4-5 procent klarade vi på 60-talet, det var ett gyllene decennium.

Foto: Johanna Hanno

Text: Redaktionen

Sveriges bilister överens – ny lag måste införas

2026 08 16

För ett par år sedan framförde socialdemokratiska ledamöter en motion om lagstadgad skyldighet att bära reflex när det är mörkt ute.

En undersökning visar samtidigt att åtta av tio svenska bilister vill se samma lagkrav.

Frågan kan komma att aktualiseras på nytt vid ett regeringsskifte.

Ny lag kan införas

Var tredje gångtrafikant, 34 procent, använder aldrig eller sällan reflex i mörker.

Detta enligt en undersökning från Synoptik.

Majoriteten av landets bilister vill se ett lagkrav för gångtrafikanter att bära reflex i mörker, någonting som skulle kunna bli verklighet vid ett regeringsskifte.

Tidigare förslag

I dagsläget ligger inget sådant förslag på bordet.

Men för ett par år sedan framförde Fredrik Lundh Sammeli (S), Linus Sköld (S) och Ida Karkiainen (S) en motion om saken.

– Enligt nuvarande lagstiftning i Sverige ska cyklar, mopeder, rullstolar, sparkar, traktorer, hästfordon och släpfordon som dras av traktorer eller motorredskap vara utrustade med reflexer vid färd i mörker. Det finns dock ingen motsvarande lag som ålägger fotgängare att bära reflex, menades det då.

Läs mer: Dagligvaruhandeln växer

“Bör överväga”

Lundh Sammeli, Sköld och Karkiainen blickade mot Sveriges grannland i öst för inspiration.

– I Finland är det lagstadgat att fotgängare som rör sig på väg under mörker ska bära en ändamålsenlig reflex. Detta är en princip som Sverige bör överväga att införa. 

“Förståeligt”

Åtta av tio bilister vill införa en reflexlag för gångtrafikanter i mörker, likt den som redan finns för cyklister. 

– En säker och trygg trafikmiljö handlar om ett samspel mellan alla trafikanter, sade Synoptiks Cecilia Blom Hesselgren i samband med undersökningen.

– Med tanke på att så få fotgängare bär reflex i mörkret är det förståeligt att bilisterna välkomnar ett lagkrav. Av egen erfarenhet som förare vet man hur stor skillnad reflexen gör för synligheten i mörker.

Läs mer: Svenskt spannmål klarade sig från värmen

Foto: T. Pal

Text: Redaktionen