Riksbankschefen slår larm

2023 05 12

Riksbankens räntehöjningar har inte fått önskad effekt.

Det framhåller Erik Thedeén i en intervju med SvD.

– Effekterna har inte blivit så stora.

– Det är ju en relativt god utveckling i svensk företagssektor, med undantag av detaljhandel och bygg. I övrigt så är det ju inte någon kris i svensk företagssektor. Går det sämre? Ja, det går sämre. Men det är ingen kris, säger riksbankschefen till tidningen.

Flaggar för nya höjningar

Den uteblivna effekten kan tvinga Riksbanken att höja räntan ännu mer.

– Om du tittar på hur vi har agerat så har vi ju hela tiden fått agera mer och mer, säger Erik Thedéen till SvD.

På drygt ett år har Riksbanken höjt styrräntan med tre procentenheter – från 0,5 till nuvarande 3,5 procent.

Den senaste höjningen genomfördes i april.

Inflationen biter sig fast

Riksbanken motiverade sitt beslut med att inflationen är fortsatt hög i Sverige.

– Inflationen är fortfarande alldeles för hög och den underliggande inflationen har under årets första månader blivit påtagligt högre än väntat.

– För att inflationen ska falla och stabiliseras vid målet inom rimlig tid har direktionen beslutat att höja Riksbankens styrränta med 0,5 procentenheter till 3,5 procent, framhöll Riksbanken i ett pressmeddelande.

Uppmanar riksbankschefen

Riksbanken strävar efter att pressa ner inflationen till det utstakade målet på två procent.

Enligt finansanalytikern Peter Malmqvist är det inte nödvändigt.

Han anser att Riksbanken bör ha is i magen och inte höja styrräntan för mycket.

Malmqvist anser att svenska folket klarar av att leva med ”lite högre inflation”.

– Någonstans här under resans gång så vill inte den politiska apparaten eller någon alls ha högre räntor. Vi kan leva med lite högre inflation, sa analytikern till Di i början av veckan.

Han tillade:

– Det är väl inte så farligt? 4-5 procent klarade vi på 60-talet, det var ett gyllene decennium.

Foto: Johanna Hanno

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Mardrömsbesked för Tidöpartierna

2026 08 06

Siffrorna kommer från speljätten Unibet som presenterar sina odds inför valet.  

Det är ingen rolig läsning för regeringen. Enligt oddsen är det nästintill klart att oppositionen (S+V+MP+C) får flest mandat, uppger Unibet.

Med ett odds på 1,15 motsvarar det en sannolikhet på omkring 87 procent att den rödgröna sidan vinner valet och att Magdalena Andersson (S) får bilda regering.

– Politiska odds är ofta träffsäkra. Oddsen samlar in och väger samman all tillgänglig information, som opinionsdata, historiska mönster och politiska händelser samtidigt som de också påverkas av hur spelare väljer att satsa sina pengar, säger Raúl Valencia López, marknads- och pr-ansvarig på Unibet.

– Det ger en tydlig bild av var vi står en månad före valdagen.

SD behåller andraplatsen

Unibets odds indikerar också att Sverigedemokraterna blir näst största parti efter Socialdemokraterna. SD väntas få över 20,5 procent av rösterna.

Samtidigt beräknas Moderaterna tappa i stöd.

– Oddsen lutar åt att M får under 17,5 procent av rösterna, vilket skulle vara en nedgång med ett par procentenheter från valresultatet 2022, uppger Unibet.

Noterbart är även att Liberalerna väntas missa riksdagsspärren. Enligt oddsen har partiet 30 procent chans att klara spärren.

Avslutningsvis indikerar Unibets odds att Vänsterpartiet går mot en stor valframgång. V beräknas bli näst största parti på den rödgröna sidan med ett valresultat på omkring åtta procent.

ANDRA LÄSER: Historisk vändning i Ryssland – tar in förbjuden vara |

FAKTA: Unibets odds på riksdagsvalet 2026

Flest mandat:
Opposition (S+V+MP+C): 1.15
Regeringen (M+SD+KD+L): 4.50

Största parti:
Socialdemokraterna: 1.01
Sverigedemokraterna: 13.00
Moderaterna: 17.00

Över/under riksdagsspärren:
Liberalerna under 4%: 1.34
Liberalerna över 4%: 3.00

Röstandel Socialdemorkraterna:
Under 32,5%: 1.80

Röstandel Moderaterna:
Under 17,5%: 1.75

Röstandel Sverigedemokraterna:
Över 20,5%: 1.60

Röstandel Centerpartiet:
Över 6%: 1.80

Röstandel Vänsterpartiet:
Under 8%: 1.80

Röstandel Kristdemokraterna:
Över 4,5%: 1.34

Röstandel Liberalerna:
Under 4%: 1.34

Röstandel Miljöpartiet:
Över 6,5%: 1.80

Källa: Unibet

LÄS OCKSÅ: Kraftig sänkning vid pump 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen