Riksbankschefen slår larm

2023 05 12

Riksbankens räntehöjningar har inte fått önskad effekt.

Det framhåller Erik Thedeén i en intervju med SvD.

– Effekterna har inte blivit så stora.

– Det är ju en relativt god utveckling i svensk företagssektor, med undantag av detaljhandel och bygg. I övrigt så är det ju inte någon kris i svensk företagssektor. Går det sämre? Ja, det går sämre. Men det är ingen kris, säger riksbankschefen till tidningen.

Flaggar för nya höjningar

Den uteblivna effekten kan tvinga Riksbanken att höja räntan ännu mer.

– Om du tittar på hur vi har agerat så har vi ju hela tiden fått agera mer och mer, säger Erik Thedéen till SvD.

På drygt ett år har Riksbanken höjt styrräntan med tre procentenheter – från 0,5 till nuvarande 3,5 procent.

Den senaste höjningen genomfördes i april.

Inflationen biter sig fast

Riksbanken motiverade sitt beslut med att inflationen är fortsatt hög i Sverige.

– Inflationen är fortfarande alldeles för hög och den underliggande inflationen har under årets första månader blivit påtagligt högre än väntat.

– För att inflationen ska falla och stabiliseras vid målet inom rimlig tid har direktionen beslutat att höja Riksbankens styrränta med 0,5 procentenheter till 3,5 procent, framhöll Riksbanken i ett pressmeddelande.

Uppmanar riksbankschefen

Riksbanken strävar efter att pressa ner inflationen till det utstakade målet på två procent.

Enligt finansanalytikern Peter Malmqvist är det inte nödvändigt.

Han anser att Riksbanken bör ha is i magen och inte höja styrräntan för mycket.

Malmqvist anser att svenska folket klarar av att leva med ”lite högre inflation”.

– Någonstans här under resans gång så vill inte den politiska apparaten eller någon alls ha högre räntor. Vi kan leva med lite högre inflation, sa analytikern till Di i början av veckan.

Han tillade:

– Det är väl inte så farligt? 4-5 procent klarade vi på 60-talet, det var ett gyllene decennium.

Foto: Johanna Hanno

Text: Redaktionen

Kaffepriset förändras i höst

2025 09 14

Med en global prisökning på kaffe kan svenska hushåll nu även förvänta sig en betydande höjning i butikshyllorna.

Effekterna märks främst på snabbkaffe, kapslar och hela bönor under hösten.

I USA steg detaljhandelspriserna på kaffe med nästan 21 procent i augusti jämfört med samma månad förra året – den största årliga ökningen sedan 1997, rapporterar The New York Times.

På månadsbasis ökade priserna med fyra procent, den största uppgången på 14 år.

– Kaffepriserna kommer lätt att överstiga tidigare rekord när effekterna av de 50-procentiga tullarna på Brasilien slår igenom i butikshyllorna, säger Diane Swonk, chefsekonom på revisionsföretaget KPMG, till CNN.

LÄS MER: Matpriserna sjunker

Brasilien drabbas hårt

De största exportländerna är de som drabbas hårdast av tullarna.

Brasilien, en av de största leverantörerna i världen, möter 50-procentiga tullar.

Colombia och Vietnam har fått tullar på 10 respektive 20 procent. Dessa åtgärder infördes som ett svar på politiska spänningar med Brasilien, vilket nu påverkar marknaden direkt.

Sverige påverkas

Denna snabba prisuppgång påverkar även den svenska marknaden, eftersom Sverige importerar nästan allt kaffe och är beroende av samma stora exportländer som USA.

Om man ser till de senaste fem åren blir prisökningen ännu mer påtaglig.

Sedan sommaren 2020 har kaffepriset mer än fördubblats, medan andra varor – och svenskarnas löner – endast har stigit med drygt 20 procent.

Prishöjning i butik

Enligt ny statistik från Matpriskollen har matpriset stått still i augusti. Men för kaffe ser det inte likadant ut.

– Råkaffepriserna som minskat stabilt sedan slutet på april fick en stark rekyl uppåt i slutet av sommaren vilket har skapat rejäla skillnader i hyllan, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen.

Prishöjningarna i butik har ännu inte slagit igenom helt då förändringar i råvarupriserna ofta påverkar hyllpriserna med viss fördröjning.

LÄS MER: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass – hela listan

Foto: Public Domain Pictures

Text: Redaktionen