Riksbankschefen förutspår nästa smäll för hushållen

2023 03 04

Riksbanken kommer att höja styrräntan i april.

Den prognosen gör riksbankschefen Erik Thedéen utifrån nuvarande omständigheter i en längre intervju med Sveriges Radio Ekot på lördagen.

"Det är inte bra nyheter"

Höjningen kommer i så fall ligga mellan 0,25 och 0,50 procentenheter, vilket Riksbanken har flaggat för redan tidigare.

Anledningen till en sannolik höjning i april är enligt Thedéen en oväntad ökning av den underliggande inflationen i euoroområdet, vilket direkt påverkar situationen här i Sverige.

– Sedan exakt hur den utvecklas i Sverige det får vi se, men det är inte bra nyheter, säger Erik Thedéen i intervjun.

Varnar för Riksbankens agerande

Ett flertal ekonomer har kritiserat – och till och varnat – för att Riksbanken går alldeles för aggressivt fram i sina åtgärder.

– Jag är orolig att detta kan trigga Riksbanken att fortsätta med sina alltför kraftiga räntehöjningar som har väldigt negativa effekter för vanliga människors liv, sade exempelvis Torbjörn Hållö, ekonom på LO, till SVT efter att de nya inflationssiffrorna kom i februari.

"Knäcker svensk ekonomi"

En annan som svingat hårt mot riksbankschefen och räntehöjningarna är Annika Winsth, chefsekonom på storbanken Nordea.

– Om han ska försvara kronan varje gång som marknaden testar “tänker du bry dig om kronan” är risken uppenbar att han knäcker svensk ekonomi och bostadsmarknad, sade hon till Svenska Dagbladet i veckan och tillade:

– Riksbanken har målat in sig i ett hörn.

Svarar: "Vi ska vara varsamma"

I intervjun med Ekot svarar nu riksbankschefen på kritiken.

– Självklart ska vi vara varsamma så att vi inte orsakar större skada än nytta, men där tycker jag inte att vi är. Vi pratar ändå om en relativt mild nedgång av svensk ekonomi som prognoserna ligger, säger Erik Thedéen.

Storbanken: "Ett förlorat år"

Nordea har tidigare uttalat sig om att svensk ekonomi är pressad på grund av högt kostnadsläge och kraftigt höjda ränta.

Banken betraktar 2023 som ett “förlorat konjunktursår” som innebär helt nya situationer för hushållen.

– Redan i november förra året räknade Nordea med att ett såväl BNP som den privata konsumtionen skulle falla med 1,8 procent i år, vilket är ett mycket stort tapp i en historisk jämförelse, uttryckte Annika Winsth i ett pressmeddelande i slutet av förra månaden.

– Riskerna har nu ökat då Riksbanken förväntas höja räntan mer än vad som låg i den kalkylen.

LÄS MER: Riksbanken vädjar till alla hushåll om hjälp

Foto: Johann Hanno Riksbanken resp M. Lis

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen