Riksbankschefen förutspår nästa smäll för hushållen

2023 03 04

Riksbanken kommer att höja styrräntan i april.

Den prognosen gör riksbankschefen Erik Thedéen utifrån nuvarande omständigheter i en längre intervju med Sveriges Radio Ekot på lördagen.

"Det är inte bra nyheter" 

Höjningen kommer i så fall ligga mellan 0,25 och 0,50 procentenheter, vilket Riksbanken har flaggat för redan tidigare.

Anledningen till en sannolik höjning i april är enligt Thedéen en oväntad ökning av den underliggande inflationen i euoroområdet, vilket direkt påverkar situationen här i Sverige. 

– Sedan exakt hur den utvecklas i Sverige det får vi se, men det är inte bra nyheter, säger Erik Thedéen i intervjun.

Varnar för Riksbankens agerande 

Ett flertal ekonomer har kritiserat – och till och varnat – för att Riksbanken går alldeles för aggressivt fram i sina åtgärder. 

– Jag är orolig att detta kan trigga Riksbanken att fortsätta med sina alltför kraftiga räntehöjningar som har väldigt negativa effekter för vanliga människors liv, sade exempelvis Torbjörn Hållö, ekonom på LO, till SVT efter att de nya inflationssiffrorna kom i februari.

"Knäcker svensk ekonomi" 

En annan som svingat hårt mot riksbankschefen och räntehöjningarna är Annika Winsth, chefsekonom på storbanken Nordea.

– Om han ska försvara kronan varje gång som marknaden testar “tänker du bry dig om kronan” är risken uppenbar att han knäcker svensk ekonomi och bostadsmarknad, sade hon till Svenska Dagbladet i veckan och tillade:

– Riksbanken har målat in sig i ett hörn. 

Svarar: "Vi ska vara varsamma" 

I intervjun med Ekot svarar nu riksbankschefen på kritiken. 

– Självklart ska vi vara varsamma så att vi inte orsakar större skada än nytta, men där tycker jag inte att vi är. Vi pratar ändå om en relativt mild nedgång av svensk ekonomi som prognoserna ligger, säger Erik Thedéen.

Storbanken: "Ett förlorat år" 

Nordea har tidigare uttalat sig om att svensk ekonomi är pressad på grund av högt kostnadsläge och kraftigt höjda ränta.

Banken betraktar 2023 som ett “förlorat konjunktursår” som innebär helt nya situationer för hushållen.

– Redan i november förra året räknade Nordea med att ett såväl BNP som den privata konsumtionen skulle falla med 1,8 procent i år, vilket är ett mycket stort tapp i en historisk jämförelse, uttryckte Annika Winsth i ett pressmeddelande i slutet av förra månaden. 

– Riskerna har nu ökat då Riksbanken förväntas höja räntan mer än vad som låg i den kalkylen. 

LÄS MER: Riksbanken vädjar till alla hushåll om hjälp

Foto: Johann Hanno Riksbanken resp M. Lis

Text: Redaktionen

19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen