JUST NU: Riksbankschefen förklarar räntehöjningen

2023 02 09

Den nya riksbankschefen Erik Thedéen försvarar höjningen av styrräntan.

Under torsdagen kom riksbankens besked kring styrräntan.

En höjning om 50 punkter innebär att styrräntan i Sverige nu ligger på 3,0 procent.

Dessutom har riksbanken flaggat för att det kan komma ytterligare höjningar eftersom inflationen fortfarande bedöms vara allt för hög.

“Ett stort problem”

Räntehöjningen sätter fortsatt press på den svenska ekonomin och beslutet har kritiserats från flera håll.

Riksbankschef Erik Thedéen understryker att kampen mot inflationen alltjämt är av högsta prioritet för riksbanken.

– Det är viktigt att inflationen vänder tydligt ner i år. Den höga inflation vi haft 2022 och en del av 2023 gröper ur hushållens köpkraft med laserprecision. Det är ett stort problem, säger han till Aftonbladet.

Ytterligare åtstramning behövs

Thedéen menar att ett genomsnittligt hushåll med 2 till 3 personer och en disponibel inkomst på 44 700 kronor i månaden förlorar 3 400 kronor i månaden i köpkraft på grund av inflationen.

Av den anledningen kan flera räntehöjningar vara att vänta under våren.

– Vi planerar nu för att det antagligen kommer att behövas ytterligare en åtstramning i april på 25 eller 50 punkter, säger Thedéen.

Tydligt mål

Riksbankens målsättning är att inflationen ska vara 2 procent per år mätt med konsumentprisindex med fast ränta.

Under hösten och vintern har inflationstakten legat högt över målet, vilket fått riksbanken att agera med kraft.

Så uppstår det

Under det gångna året har inflation varit ett stort problem i många länder.

Vad som från början från många håll antogs vara ett övergående fenomen har över tid inneburit stora svårigheter för såväl hushåll som företag.

Inflation kan uppstå när efterfrågan i ekonomin är stark och det blir lättare för företag att höja priserna.

– Inflation kan också uppstå om företagens kostnader ökar, till exempel för löner och energi eller andra faktorer som används i produktionen. Företagen kan då komma att höja sina priser i takt med kostnadsökningen, förklarar riksbanken.

Foto: Riksbanken 

Text: Redaktionen


CHOCKUPPGIFTER: Då avgår Putin

2025 11 06

Att Rysslands diktator Vladimir Putin inte vill lämna ifrån sig makten är ingen hemlighet.

Det har länge rapporterats om diktatorns ambition att leva ett långt och hälsosamt liv.

Under ett besök i Peking fångade en mikrofon när Putin pratade om ”odödlighet” med Kinas diktator Xi Jinping.

– Med ständiga framsteg inom bioteknik kommer mänskliga organ att transplanteras i allt större utsträckning... vilket låter oss leva allt yngre, och kanske till och med uppnå odödlighet, sade Putin till sin kinesiske motsvarighet.

Uppgifter: Då avgår han

Nu kommer nya uppgifter om Putins maktambitioner.

Enligt den ryske journalisten och historikern Ilja Davlyatjin är Putins plan att regera fram till 2050 – då han fyller 97 år.

– Det finns en enkel förklaring till det:  då fyller hans äldste son Ivan 35. Det är vid den åldern man kan bli vald till president i Ryssland, säger Davlyatjin till finska Iltalehti.

Ett chockbesked från den grävande journalisten. Om prognosen stämmer planerar Putin att stanna ytterligare 25 år vid makten.

LÄS MER: EU slår till mot vanliga ryssar

Barn med elitgymnast

Putins son Ivan – som Davlyatjin förutspår kommer ta över makten i Ryssland – är ett av diktatorns påstådda barn med den tidigare OS-gymnasten Alina Kabaeva.

Enligt obekräftade uppgifter har diktatorn fyra barn tillsammans med Kabaeva.

Kreml har länge förnekat alla kopplingar mellan Putin, 72, och Kabaeva, 42, trots att medier har rapporterat om en romantisk relation i över ett decennium.

I augusti rapporterades det att Putin beordrat massiva säkerhetsåtgärder kring hans bostad i Valdaj – där Kabaveva och hennes två unga söner uppges leva.

Minst tolv luftvärnssystem av modellen Pantsir har placerats ut i området runt bostaden, rapporterade oberoende Moscow Times med hänvisning till satellitbilder.

– Som jämförelse har myndigheterna i Moskvaregionen, där det bor över 20 miljoner människor, placerat ut cirka 60 luftförsvarssystem sedan krigets början – bara fem gånger fler än antalet som skyddar bostaden i Valdaj, uppgav tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU slår till mot vanliga ryssar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Massiv explosion skakar Ryssland – planerades i månader

2025 11 06

Ukrainas militär har förstört en viktigt rysk bas i den ockuperade delen av Donetskregionen.

En stor drönarbas vid Donetsk flygplats har sprängts i luften. Basen användes bland annat för att avfyra iransktillverkade Shahed-drönare mot mål i Ukraina.

Filmklipp visar hur ett enormt svampmoln stiger mot luften efter explosionen.

Operationen planerades i månader och flera ukrainska enheter deltog i insatsen – bland annat Ukrainas specialstyrkor (SSO), missil- och artilleritrupper samt den 414:e separata brigaden som är specialiserade på obemannade luftfarkoster.

Attacken var mycket framgångsrik, enligt Robert Brovdi, befälhavare för drönar- och robotbrigaden USF.

– Basen, som användes för lagring och avfyring av shaheder, finns inte längre, framhåller han i ett inlägg på Telegram.

– Planeringen av attacken mot detta komplexa mål pågick under flera månader. I går kväll genomfördes den med lämpliga anfallsresurser från SSO och missiltrupper, tillägger befälhavaren.

”Pågått i månader”

Enligt uppgift fanns över 1 000 drönare och omkring 1 500 stridsspetsar på flygfältet vid tidpunkten för attacken. Det är oklart hur många som har förstörts, men ukrainska källor uppger att avfyringsbasen är helt utslagen.

– En rysk bas för förvaring och uppskjutning av Shahed-drönare har förstörts i det ryskockuperade Donetsk. Basen var belägen på Donetsk flygplats område. Förberedelserna för operationen har pågått i månader, skriver Anton Gerashchenko, tidigare rådgivare till Ukrainas inrikesminister, på X.

LÄS MER: Trippelattack mot Ryssland

Prioriterat mål

Ukraina har utfört flera luftattacker mot ryska drönaranläggningar.

Mellan juli och augusti attackerade ukrainska styrkor flera anläggningar som används för att producera, lagra och avfyra drönare.

Flera av attackerna har varit framgångsrika.

Antalet avfyrade drönare mot Ukraina minskade från 6 303 i juli till 4 132 i augusti, uppger Kyiv Post.

LÄS OCKSÅ: Storbritannien slår larm – fartyg beskjutet 

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen