JUST NU: Riksbankschefen förklarar räntehöjningen

2023 02 09

Den nya riksbankschefen Erik Thedéen försvarar höjningen av styrräntan.

Under torsdagen kom riksbankens besked kring styrräntan.

En höjning om 50 punkter innebär att styrräntan i Sverige nu ligger på 3,0 procent.

Dessutom har riksbanken flaggat för att det kan komma ytterligare höjningar eftersom inflationen fortfarande bedöms vara allt för hög.

“Ett stort problem”

Räntehöjningen sätter fortsatt press på den svenska ekonomin och beslutet har kritiserats från flera håll.

Riksbankschef Erik Thedéen understryker att kampen mot inflationen alltjämt är av högsta prioritet för riksbanken.

– Det är viktigt att inflationen vänder tydligt ner i år. Den höga inflation vi haft 2022 och en del av 2023 gröper ur hushållens köpkraft med laserprecision. Det är ett stort problem, säger han till Aftonbladet.

Ytterligare åtstramning behövs

Thedéen menar att ett genomsnittligt hushåll med 2 till 3 personer och en disponibel inkomst på 44 700 kronor i månaden förlorar 3 400 kronor i månaden i köpkraft på grund av inflationen.

Av den anledningen kan flera räntehöjningar vara att vänta under våren.

– Vi planerar nu för att det antagligen kommer att behövas ytterligare en åtstramning i april på 25 eller 50 punkter, säger Thedéen.

Tydligt mål

Riksbankens målsättning är att inflationen ska vara 2 procent per år mätt med konsumentprisindex med fast ränta.

Under hösten och vintern har inflationstakten legat högt över målet, vilket fått riksbanken att agera med kraft.

Så uppstår det

Under det gångna året har inflation varit ett stort problem i många länder.

Vad som från början från många håll antogs vara ett övergående fenomen har över tid inneburit stora svårigheter för såväl hushåll som företag.

Inflation kan uppstå när efterfrågan i ekonomin är stark och det blir lättare för företag att höja priserna.

– Inflation kan också uppstå om företagens kostnader ökar, till exempel för löner och energi eller andra faktorer som används i produktionen. Företagen kan då komma att höja sina priser i takt med kostnadsökningen, förklarar riksbanken.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Tv-serie gör braksuccé – enbart “På spåret” ses av fler

2025 12 03

Etablerade program på bästa sändningstid som Carina Bergfeldt, Idol och Förrädarna har inget annat val än att erkänna sig besegrade.

I början av december är det en annan tv-serie som fått svenska folket att bänka sig framför tv-apparaterna.

Det är nämligen årets upplaga av SVT:s julkalender Tidstjuven som inlett månaden med en flygande start.

Enligt siffror från Mediamätning i Skandinavien, MMS, sågs första avsnittet av julkalendern i måndags av minst 1 324 000 personer.

Det kan jämföras med fjolårets succé Snödrömmar som vid första avsnittet lockade 1 077 000 tittare i broadcast.

Enda programmet som slår Tidstjuven på fingrarna är På spåret, som i fredags sågs av 1 910 000 tittare, enligt samma statistik.

"Inget annat än magiskt"

Årets julkalender handlar om 11-årige Clint som har kommit att hata julen sedan hans pappa försvann på julafton. En dag möter Clint en mystisk man som dyker upp i garderoben och har med sig en tidskikare som avslöjar att pappan lever – han är fast i forntiden.

Mottagandet har varit positivt i mediernas recensioner.

– En trevande inledning följs av en lång väntan, men desto närmare den 24:e vi kommer, desto mer spännande blir det. Och finalen är inget annat än magisk, skriver exempelvis DN:s Tara Moshizi.

– På det stora hela levererar årets julkalender, som är en rolig, lagom spännande och även rörande historia om en pojke som reser i tiden för att hitta sin försvunna pappa, framhåller Karolina Fjellborg i Aftonbladet.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Många kända namn

I rollerna syns exempelvis Simon J Berger, Maja Rung, Sissela Kyle och Inger Nilsson. Den sistnämnda är för många sannolikt mest känd som Pippi Långstrump i de klassiska Pippifilmerna från 1960-talet.

Calle Åstrand står bakom regin. Han har tidigare även gjort “Mirakel” från 2020 och “Håkan Bråkan” från 2003.

LÄS MER: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

Foto: Bo Håkanson, SVT På spåret

Text: Redaktionen

Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 04

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen