JUST NU: Riksbankschefen förklarar räntehöjningen

2023 02 09

Den nya riksbankschefen Erik Thedéen försvarar höjningen av styrräntan.

Under torsdagen kom riksbankens besked kring styrräntan.

En höjning om 50 punkter innebär att styrräntan i Sverige nu ligger på 3,0 procent.

Dessutom har riksbanken flaggat för att det kan komma ytterligare höjningar eftersom inflationen fortfarande bedöms vara allt för hög.

“Ett stort problem”

Räntehöjningen sätter fortsatt press på den svenska ekonomin och beslutet har kritiserats från flera håll.

Riksbankschef Erik Thedéen understryker att kampen mot inflationen alltjämt är av högsta prioritet för riksbanken.

– Det är viktigt att inflationen vänder tydligt ner i år. Den höga inflation vi haft 2022 och en del av 2023 gröper ur hushållens köpkraft med laserprecision. Det är ett stort problem, säger han till Aftonbladet.

Ytterligare åtstramning behövs

Thedéen menar att ett genomsnittligt hushåll med 2 till 3 personer och en disponibel inkomst på 44 700 kronor i månaden förlorar 3 400 kronor i månaden i köpkraft på grund av inflationen.

Av den anledningen kan flera räntehöjningar vara att vänta under våren.

– Vi planerar nu för att det antagligen kommer att behövas ytterligare en åtstramning i april på 25 eller 50 punkter, säger Thedéen.

Tydligt mål

Riksbankens målsättning är att inflationen ska vara 2 procent per år mätt med konsumentprisindex med fast ränta.

Under hösten och vintern har inflationstakten legat högt över målet, vilket fått riksbanken att agera med kraft.

Så uppstår det

Under det gångna året har inflation varit ett stort problem i många länder.

Vad som från början från många håll antogs vara ett övergående fenomen har över tid inneburit stora svårigheter för såväl hushåll som företag.

Inflation kan uppstå när efterfrågan i ekonomin är stark och det blir lättare för företag att höja priserna.

– Inflation kan också uppstå om företagens kostnader ökar, till exempel för löner och energi eller andra faktorer som används i produktionen. Företagen kan då komma att höja sina priser i takt med kostnadsökningen, förklarar riksbanken.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

“Är ni så dumma?” – Putin officiellt varnad

2026 10 14

– Ryssland kan attackera Nato. Jag är inte säker på att vi kan avskräcka galningen.

Så säger Martin Herem, Estlands nya försvarsminister, och syftar på Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Om deras första attack blir mot Estland är jag inte säker på. Det kan vara Lettland eller någon annanstans. De vill uppnå inflytande. De behöver makt, säger Herem i en intervju med European Pravda.

Varnas av Natochefen

Utspelet kommer i samma veva som Natos generalsekreterare Mark Rutte är på besök i Estland. Under ett tal i Tallin tar han upp säkerhetsfrågan och hotet mot medlemsländerna i försvarsalliansen.

Enligt Natochefen finns i dagsläget inget “överhängande hot” mot Natos territorium.

Men.

Putin är officiellt varnad.

– Naturligtvis, exakt vad vi kommer att göra om ryssarna är dumma nog att attackera, det får ni se då, säger Rutte enligt Sky News.

– Jag kommer inte att gå in på detaljer. Men ni kan vara säkra på att vi kommer att försvara oss.

Sverige rycker in

Mark Rutte understryker också att Nato aldrig kommer att vara den som går till attack.

– Vi är en försvarsallians och vill skydda vår livsstil, våra intressen och våra värderingar, säger generalsekreteraren.

Talet kommer i samband med att fler varningar hörs om säkerhetsläget i Europa. I september gick den danska försvarsunderrättelsetjänsten, FE, ut med att man nyligen dokumenterat tio allvarliga incidenter i Europa, bland annat drönarupptäckten vid Leipzigs flygplats i Tyskland.

Läs mer: ”Tiden är inne” – Natojätte slår larm

FE gör bedömningen att Ryssland under de kommande månaderna kommer att intensifiera hybridkriget med “mer frekventa attacker” mot väst och Nato. Dessutom med "större konsekvenser för de drabbade länderna än tidigare”.

Nato har även nyligen stärkt försvaret i östra Europa. Bland annat ska Sverige skicka Patriotluftvärn och bidra med stridsflyg till en Natoinsats vid den polska östgränsen i december, ett besked som kom så sent som förra veckan.

– Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Läs mer: Kaos i Ryssland – smäller om och om igen

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Skarpt krav från S – vill att priset ska höjas

2026 10 14

Socialdemokraterna vill att EU agerar för att pressa upp priserna.

Samtidigt som regeringsförhandlingarna pågår för fullt i Sverige, fortlöper det politiska arbetet för de svenska EU-parlamentarikerna.

Nu sätter Socialdemokraterna ner foten och vill att unionen agerar för att stärka den inhemska produktionen, och minska beroendet av Kina. Partiet kräver nu ett gemensamt prisgolv för att pressa upp priserna för kritiska råmaterial.

– Europa kan inte göra sig beroende av andra för material som är avgörande för vår industri och säkerhet, säger Europaparlamentarikern Sofie Eriksson (S), i ett uttalande.

– Våra bruksorter står redo för att ta emot investeringar, vi behöver få i gång mer egen produktion och se till att satsningar faktiskt blir av. Vi har inte råd att vara beroende.

LÄS OCKSÅ: Skarp uppmaning till alla med lån – gör det innan vintern

Säkra svenska jobb

Investeringar i europeiska gruvor går trögt, samtidigt som Kina dominerar marknaden när det gäller råmaterial till exempelvis batterier, vindkraft, elmotorer och försvarsmateriel, menar S. Europas beroende skapar också en skör situation, där handelskonflikter med tullar och hot om exportstopp kan användas som maktmedel.

Samtidigt skulle ett prisgolv göra att fler vågar göra satsningar i Europa, även i Sverige, menar Sofie Eriksson.

– Det är svårt att satsa miljarder när råvarupriserna svänger och används i utpressningssyfte i en orolig omvärld, säger hon.

– Ett prisgolv kan säkra jobb, garantera investeringar och hålla viktig gruvdrift i gång. Det minskar också risken för lokalsamhällen som vill satsa på skola, omsorg och infrastruktur.

Förslaget går nu vidare i EU och nästa steg är att EU-parlamentet avgör om frågan ska utredas.

Regeringen har satsat

Under den senaste mandatperioden har regeringen satsat på att förstärka arbetet med att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige. Syftet har varit att trygga försörjningen av mineral och metaller som är kritiska för samhällets funktion, men också att bidra till den tekniska utvecklingen och omställningen till grön energi.

– Genom detta uppdrag gör regeringen den största satsningen på flera decennier för att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) i samband med att satsningen annonserades 2024.

LÄS MER: BEKRÄFTAT: Då tjänar hushållen på att binda elpriset

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen