JUST NU: Riksbankschefen förklarar räntehöjningen

2023 02 09

Under torsdagen kom riksbankens besked kring styrräntan.

En höjning om 50 punkter innebär att styrräntan i Sverige nu ligger på 3,0 procent.

Dessutom har riksbanken flaggat för att det kan komma ytterligare höjningar eftersom inflationen fortfarande bedöms vara allt för hög.

“Ett stort problem”

Räntehöjningen sätter fortsatt press på den svenska ekonomin och beslutet har kritiserats från flera håll.

Riksbankschef Erik Thedéen understryker att kampen mot inflationen alltjämt är av högsta prioritet för riksbanken.

– Det är viktigt att inflationen vänder tydligt ner i år. Den höga inflation vi haft 2022 och en del av 2023 gröper ur hushållens köpkraft med laserprecision. Det är ett stort problem, säger han till Aftonbladet.

Ytterligare åtstramning behövs

Thedéen menar att ett genomsnittligt hushåll med 2 till 3 personer och en disponibel inkomst på 44 700 kronor i månaden förlorar 3 400 kronor i månaden i köpkraft på grund av inflationen.

Av den anledningen kan flera räntehöjningar vara att vänta under våren.

– Vi planerar nu för att det antagligen kommer att behövas ytterligare en åtstramning i april på 25 eller 50 punkter, säger Thedéen.

Tydligt mål

Riksbankens målsättning är att inflationen ska vara 2 procent per år mätt med konsumentprisindex med fast ränta.

Under hösten och vintern har inflationstakten legat högt över målet, vilket fått riksbanken att agera med kraft.

Så uppstår det

Under det gångna året har inflation varit ett stort problem i många länder.

Vad som från början från många håll antogs vara ett övergående fenomen har över tid inneburit stora svårigheter för såväl hushåll som företag.

Inflation kan uppstå när efterfrågan i ekonomin är stark och det blir lättare för företag att höja priserna.

– Inflation kan också uppstå om företagens kostnader ökar, till exempel för löner och energi eller andra faktorer som används i produktionen. Företagen kan då komma att höja sina priser i takt med kostnadsökningen, förklarar riksbanken.

Foto: Riksbanken 

Text: Redaktionen

JUST NU: 18 forskare attackerar regeringen

2025 10 22

Regeringen och Tidöpartierna får stenhård kritik av hela 18 forskare i socialt arbete.

Forskarna anklagar regeringen för att ”straffa barn” samt att ”misstänkliggöra” och ”demonisera” människor.

”Misstänkliggör” och ”demoniserar”

18 forskare från gruppen Kunskapsmiljön Aktiv, som består av forskare i socialt arbete vid en rad svenska universitet, går till hård attack mot regeringen i en debattartikel i DN.

Forskarna är kritiska till regeringens bidragsreform, som bland annat innehåller ett bidragstak för stora barnfamiljer.

– Människor hålls kvar i fattigdom, samtidigt som de misstänkliggörs av politiker som lata, otacksamma och bidragsberoende, skriver de 18 forskarna i debattartikeln.

Samtidigt anklagar de regeringen för att vara okunnig – och för att ”demonisera” bilden av utrikesfödda barnfamiljer.

– Att svaja på siffrorna i fråga om statistik och beräkningsmodeller, som ministrarna gör, visar bara på deras djupa okunskap om försörjningsstödssystemet, och de förstärker samtidigt en demoniserande diskurs riktad mot utrikesfödda barnfamiljer som lever i fattigdom, menar debattörerna från Kunskapsmiljön Aktiv.

LÄS OCKSÅ: Hushåll kan få 30 000 kronor mer - på ett villkor

”Straffar” barnen

Vidare hävdar de att regeringen ”straffar” barn.

– När regeringen nu vill skära i stödet till barnfamiljer handlar det därför inte om en rättvis politik, utan om en bestraffande politik. De som straffas är de som annars är våra mest skyddsvärda i samhället: barnen, skriver de 18 forskarna i debattartikeln.

Forskarna i Kunskapsmiljön Aktiv forskar om ekonomiskt bistånd, kommunal arbetsmarknadspolitik och fattigdom.

De hävdar vidare att det redan idag lönar sig mycket mer att arbeta än att leva på bidrag.

– Löntagare har löneutveckling, pension, trygghet i socialförsäkringen och tillgång till skattefinansierade resurser som rut och rot, skriver forskarna.

Regeringen vill bryta bidragsberoende

Regeringen och Tidöpartierna menar emellertid att deras bidragsreform är helt nödvändig för att bryta det bidragsberoende som många lever i idag.

För många människor lönar det sig inte att arbeta, och det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas, skriver Arbetsmarknadsdepartementet.

– Det här handlar om rättvisa. Det måste löna sig mer att arbeta än att inte göra det. Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande, har äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tidigare sagt i ett uttalande.

Även regeringens stödparti Sverigedemokraterna ser bidragsreformen som nödvändig. Det är en fråga om rättvisa, menar de.

– Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle, har SD:s gruppledare Linda Lindberg tidigare sagt.

LÄS OCKSÅ: Total förvirring - Kreml ger nytt besked om Putin och Trump

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen