Glädjebesked för hushållen

2024 01 11

De senaste åren har svenska hushåll tampats med höga räntekostnader.

Riksbanken har höjt styrräntan vid flera tillfällen.

Men nu blir det inga fler höjningar.

Räntetoppen är nådd.

Det fastslår vice riksbankschef Per Jansson under ett besök hos Swedbank i Stockholm.

– Inflationen har fortsatt att sjunka och jag har blivit allt mer övertygad om att räntetoppen är nådd, säger Jansson.

Han hänvisar till att inflationen har fortsatt att sjunka sedan Riksbankens penningpolitiska möte i november.

Samtidigt har svensk ekonomi mattats av ungefär på det sätt Riksbanken sett framför sig.

– Inflationsutvecklingen ser fortsatt bra ut och den senaste tidens utfall i Sverige och omvärlden stärker min bild av att inflationstrycket verkligen är på väg ner. Det är mycket välkommet och viktigt så att svenska folket kan få köpkraften tillbaka, säger vice riksbankschefen.

Kronan har stärkts

Per Jansson hänvisar även till att kronans värde sammantaget har stärkts den senaste tiden.

En viktig signal. Det minskar risken för att inflationen ska bita sig fast på en för hög nivå, enligt riksbankschefen.

– Men växelkurser kan svänga snabbt och vi behöver hela tiden vara medvetna om att snabba och ofta svårförståeliga växelkursrörelser kan inträffa, som i sin tur kan påverka inflationsutsikterna.

Kvarstår frågetecken

Trots positiva tongångar kvarstår det fortfarande en del frågetecken kring inflationsdynamiken, enligt Per Jansson.

Han pekar bland annat på att företag har ändrat sitt prissättningsbeteende när inflationen skjutit i höjden.

– Många företag har under den här perioden fört över kostnadsökningar till konsumentpriserna i större utsträckning än tidigare. Det är viktigt att den här typen av ”passa-på-beteende” inte lever kvar om nya kostnadschocker uppstår, framhåller riksbankschefen.

Möte i januari

Riksbankens direktion har sitt nästa penningpolitiska möte den 31 januari.

På mötet kommer man att diskutera penningpolitiken och enas om en lämplig väg framåt för att inflationen ska bli i linje med inflationsmålet.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

JUST NU: Finsk försvarsplan mot Ryssland stoppas

2025 10 17

Finland har fått ett tydligt nej på sina krav om ökat skydd vid den östra gränsen.

EU nekar en särskild drönarmur längs den östra gränsen som flera östliga medlemsländer menar är en nödvändighet för att kunna försvara sig mot ett potentiellt ryskt anfall.

Detta har väckt stark kritik i Helsingfors, rapporterar Svenska Yle.

Nobbar Finlands krav

Finland och flera östliga medlemsländer har krävt att EU:s nya försvarsplan ska innehålla ett särskilt drönarskydd för unionens östra gräns – där hotet från Ryssland är som störst.

Men i den plan som EU-kommissionen nu presenterat finns inga särskilda zoner för östländerna.

– Vi måste kunna skydda vår infrastruktur i hela Europa, men fokus borde först ligga på de mest utsatta områdena, säger Pekka Toveri, EU-parlamentariker för Samlingspartiet, till Svenska Yle.

Trots Finlands påtryckningar har kommissionen valt en modell som ska gälla hela EU – inte bara gränsstaterna.

LÄS MER: Trippelattack mot Ryssland

EU-länder sätter stopp

Bakom beslutet ligger motstånd från flera stora medlemsländer, däribland Tyskland, Frankrike och Italien.

De vill hellre använda EU-medel till att stärka befintliga system än till att bygga nytt i öst.

– Motståndet mot ett projekt som fokuserade enbart på östra gränsområden var så starkt att kommissionen tvingades ändra förslaget för att få det igenom, säger Ville Niinistö, EU-parlamentariker för De Grönas.

Han betonar samtidigt att EU:s försvar måste byggas snabbt – och på riktigt.

– I min egen grupp finns en tydlig uppfattning om att det östra områdets behov måste prioriteras, eftersom vi bär ansvaret för de beslut som fattas, säger Niinistö.

”Får inte glömmas bort”

Många finländska politiker uttrycker oro över att landets särskilda läge – som EU:s gräns mot Ryssland – inte beaktas tillräckligt.

– Vi måste ha en särskild ställning, på samma sätt som de länder som bara har några hundra kilometer mot Rysslands gräns, säger ledamoten Maria Guzenina (SDP).

Även vänsterledaren Li Andersson varnar för att ett enhetligt system kan bli för urvattnat.

EU hoppas att det gemensamma drönarförsvaret ska stå klart före slutet av 2027.

LÄS MER: Krigsministern hotar Ryssland

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen

Postnord ändrar regler – gäller i hela Sverige

2025 10 17

Från och med nästa år kan nya postregler börja gälla.

De nya reglerna innefattar en förändring i tidsramen för postutskick.

Det innebär i praktiken att från och med den 1 januari 2026 kan postutdelningen ta längre tid än tidigare, enligt ett nytt regeringsförslag som välkomnas av Post- och telestyrelsen.

Längre befordringstid

Regeringen har lagt fram ett förslag om att ändra kravet på befordringstid för den samhällsomfattande posttjänsten.

Det innebär att minst 85 procent av inrikesbrev ska levereras inom tre arbetsdagar, jämfört med dagens krav på två dagar för 95 procent av breven.

För 97 procent av breven gäller fem dagar.

– Förslaget innebär att minst 85 procent av de inrikes brev som lämnas in för tredagarsbefordran före angiven senaste inlämningstid ska ha delats ut inom tre påföljande arbetsdagar och minst 97 procent inom fem påföljande arbetsdagar, meddelar regeringen.

Kort sagt kan alltså postutdelningen komma att ta längre tid än idag, särskilt i områden där digital kommunikation blivit allt vanligare.

LÄS MER: Postnord varnar kunder – hela Sverige påverkas

PTS välkomnar förändringen

Post- och telestyrelsen (PTS) ser positivt på förslaget och menar att det kan bidra till en mer hållbar postgång i hela Sverige.

– Regeringens förslag ligger i linje med de resultat PTS kommit fram till. Vi ser samtidigt att samhället behöver fortsätta öka den digitala inkluderingen samt tillhandahålla alternativ för dem som är beroende av posttjänsten, meddelar Joakim Levin, chef vid PTS enhet för postfrågor.

– De samhällsviktiga funktionerna måste också anpassa sin verksamhet till längre befordringstider. De flesta kan förhålla sig till längre befordringstider men allt kommer inte kunna digitaliseras.

Postgången förändras

Den svenska postverksamheten har förändrats dramatiskt under de senaste decennierna. Antalet brev har mer än halverats sedan millennieskiftet, medan paketleveranser har ökat kraftigt.

– Vilken typ av försändelser som delas ut till hushållen har förändrats dramatiskt. Från att handla mest om direktreklam, brev och räkningar har nu en stor del av posten ersatts av paketleveranser, uppger Postnord.

Den minskade mängden brev påverkar också hur postoperatörer kan planera utdelningen och vilka regler som ska gälla för leveranstider.

LÄS MER: Larmet: 600 000 bilister är en trafikfara – ”Politikerna gör inget”

Foto: Postnord

Text: Redaktionen