Riksbanken vill ändra betalningssystemet – det här gäller

2024 03 14

Det fastslår Riksbanken i sin undersökning Betalningsrapportern 2024 som beskriver och analyserar utvecklingen på betalningsmarknaden.

I rapporten framhåller centralbanken  att den svenska betalningsmarknaden har digitaliserats i snabb takt och bidragit till ett effektivt betalningssystem i internationell framkant.

Men utvecklingen är inte enbart positiv.

– Offentliga och privata aktörer måste gemensamt arbeta för att alla i samhället ska kunna betala och bidra till att betalningssystemet fungerar även vid störningar, i fredstida krissituationer och vid höjd beredskap, framhåller Riksbanken i ett uttalande.

Vill ändra betalningssystemet 

Riksbankschef Erik Thedéen slår ett slag för kontanternas roll i samhället.

Han vill se ny lagstifning som säkerställer kontanternas framtida roll på betalningsmarknaden. 

– Betalningar måste fungera för alla. På sikt är kanske alla betalningar digitala – men fram till dess spelar kontanter en viktig roll, säger han och tillägger:

– Vi behöver lagstiftning som säkerställer att kontanter går att betala med. Bankerna måste dessutom se till att fler kunder får tillgång till betalkonton. Det här är viktiga förutsättningar för att alla ska kunna betala i dag och i framtiden.

Föreslår flera ändringar

I rapporten kommenterar Riksbanken även regeringens nya kontantutredning. Utredningen ska se över möjligheten att betala med kontanter för samhällsviktiga varor, bland annat livs- och drivmedel.

Men den är inte tillräckligt omfattande, enligt Riksbankens bedömning.

Banken anser att utredningen bör utökas med fler åtgärder som kan underlätta för användning av kontanter. Det kan till exempel handla om att kontanter måste kunna transporteras till och från handeln till rimliga priser.

– I dag finns bara ett enda privat företag som erbjuder sådana transporter. Regeringens utredare bör lämna förslag på vilken roll banker respektive Riksbanken och andra myndigheter bör ha för att säkerställa att kontanter kan transporteras om den lösning vi har idag slutar fungera i framtiden, fastslår Riksbanken.

Riksbanken ställer även ett direkt krav på Sveriges storbanker.

– Bankerna bör bli skyldiga att ta emot insättningar av sedlar och mynt från privatpersoner – i dag har de ingen skyldighet att göra det, betonar Sveriges centralbank.

Foto: Axfood resp Jonas Leupe

Text: Redaktionen

JUST NU: Över 700 000 kan ha gjort samma fel i deklarationen

2025 07 07

Anledningen är att hundratusentals svenskar har gjort samma fel i deklarationen.

Försvinnande få redovisar nämligen sin handel med kryptotillgångar.

Enligt Skatteverket var det blott 9 000 kryptohandlare som uppgav informationen i sin deklaration förra året. Samtidigt som det bedöms vara uppemot 740 000 personer som handlar med krypto.

Det innebär att det är blott ungefär 5 procent av de som gjort affärer med krypto som gör rätt för sig.

Nu har Skatteverket fått nog.

Nya regler träder i kraft nästa år som ska bygga på ett internationellt regelverk för utbyte av information om tillgångarna.

– Skatteverkets kontrollmöjligheter kommer att öka väsentligt när kryptoaktörer ska rapportera uppgifter om deras användares kryptohandel plus att uppgifter ska utbytas internationellt, säger Anna Olofsson, specialist på kryptobeskattning, på myndigheten.

Felet motsvarar 1,5 miljarder

Skattefelet uppskattades till 1,5 miljarder kronor 2021. Enligt Skatteverket tyder ingenting på att siffran har minskat.

Den senaste kontrollen som myndigheten genomförde, som består av 110 utredningar, ledde till beslut om höjda skatter med 210 miljoner kronor inklusive skattetillägg.

– Vi ser generellt i utredningarna att det finns många olika användningsområden för kryptotillgångar. Både legitima investeringar i krypto men också kriminella syften där det används som ett verktyg för penningtvätt eller bedrägerier, säger Anna Olofsson.

LÄS MER: Coop sätter stopp – för många kunder vill ha samma sak

Kan leda till fängelse

Idag samlar Skatteverket in kontrollmaterial från flera aktörer på kryptomarknaden.

Det ska alltså utökas till nästa år.

För den som åker fast kan det sluta med att skaka galler.

– Vi gör brottsanmälningar i stort sett i alla våra beslut. Vi kan se att även tidigare ostraffade personer döms till fängelse i 1 till 2,5 år, säger Anna Olofsson.

Vid kontroller utgår Skatteverket från ett riskbaserat urval.

LÄS MER: Försäkringsbolag varnar för hembesök – öppna inte dörren

Foto: Magnus D, Skatteverket

Text: Redaktionen