Riksbanken vill ändra betalningssystemet – det här gäller

2024 03 14

Betalningssystemet i Sverige måste utvecklas.

Det fastslår Riksbanken i sin undersökning Betalningsrapportern 2024 som beskriver och analyserar utvecklingen på betalningsmarknaden.

I rapporten framhåller centralbanken att den svenska betalningsmarknaden har digitaliserats i snabb takt och bidragit till ett effektivt betalningssystem i internationell framkant.

Men utvecklingen är inte enbart positiv.

– Offentliga och privata aktörer måste gemensamt arbeta för att alla i samhället ska kunna betala och bidra till att betalningssystemet fungerar även vid störningar, i fredstida krissituationer och vid höjd beredskap, framhåller Riksbanken i ett uttalande.

Vill ändra betalningssystemet

Riksbankschef Erik Thedéen slår ett slag för kontanternas roll i samhället.

Han vill se ny lagstifning som säkerställer kontanternas framtida roll på betalningsmarknaden.

– Betalningar måste fungera för alla. På sikt är kanske alla betalningar digitala – men fram till dess spelar kontanter en viktig roll, säger han och tillägger:

– Vi behöver lagstiftning som säkerställer att kontanter går att betala med. Bankerna måste dessutom se till att fler kunder får tillgång till betalkonton. Det här är viktiga förutsättningar för att alla ska kunna betala i dag och i framtiden.

Föreslår flera ändringar

I rapporten kommenterar Riksbanken även regeringens nya kontantutredning. Utredningen ska se över möjligheten att betala med kontanter för samhällsviktiga varor, bland annat livs- och drivmedel.

Men den är inte tillräckligt omfattande, enligt Riksbankens bedömning.

Banken anser att utredningen bör utökas med fler åtgärder som kan underlätta för användning av kontanter. Det kan till exempel handla om att kontanter måste kunna transporteras till och från handeln till rimliga priser.

– I dag finns bara ett enda privat företag som erbjuder sådana transporter. Regeringens utredare bör lämna förslag på vilken roll banker respektive Riksbanken och andra myndigheter bör ha för att säkerställa att kontanter kan transporteras om den lösning vi har idag slutar fungera i framtiden, fastslår Riksbanken.

Riksbanken ställer även ett direkt krav på Sveriges storbanker.

– Bankerna bör bli skyldiga att ta emot insättningar av sedlar och mynt från privatpersoner – i dag har de ingen skyldighet att göra det, betonar Sveriges centralbank.

Foto: Axfood resp Jonas Leupe

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

– Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy.

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

– Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy.

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna.

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 27

Ukraina har slagit ut en dyrbar rysk radarstation.

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen