Riksbanken vill ändra betalningssystemet – det här gäller

2024 03 14

Betalningssystemet i Sverige måste utvecklas.

Det fastslår Riksbanken i sin undersökning Betalningsrapportern 2024 som beskriver och analyserar utvecklingen på betalningsmarknaden.

I rapporten framhåller centralbanken  att den svenska betalningsmarknaden har digitaliserats i snabb takt och bidragit till ett effektivt betalningssystem i internationell framkant.

Men utvecklingen är inte enbart positiv.

– Offentliga och privata aktörer måste gemensamt arbeta för att alla i samhället ska kunna betala och bidra till att betalningssystemet fungerar även vid störningar, i fredstida krissituationer och vid höjd beredskap, framhåller Riksbanken i ett uttalande.

Vill ändra betalningssystemet 

Riksbankschef Erik Thedéen slår ett slag för kontanternas roll i samhället.

Han vill se ny lagstifning som säkerställer kontanternas framtida roll på betalningsmarknaden. 

– Betalningar måste fungera för alla. På sikt är kanske alla betalningar digitala – men fram till dess spelar kontanter en viktig roll, säger han och tillägger:

– Vi behöver lagstiftning som säkerställer att kontanter går att betala med. Bankerna måste dessutom se till att fler kunder får tillgång till betalkonton. Det här är viktiga förutsättningar för att alla ska kunna betala i dag och i framtiden.

Föreslår flera ändringar

I rapporten kommenterar Riksbanken även regeringens nya kontantutredning. Utredningen ska se över möjligheten att betala med kontanter för samhällsviktiga varor, bland annat livs- och drivmedel.

Men den är inte tillräckligt omfattande, enligt Riksbankens bedömning.

Banken anser att utredningen bör utökas med fler åtgärder som kan underlätta för användning av kontanter. Det kan till exempel handla om att kontanter måste kunna transporteras till och från handeln till rimliga priser.

– I dag finns bara ett enda privat företag som erbjuder sådana transporter. Regeringens utredare bör lämna förslag på vilken roll banker respektive Riksbanken och andra myndigheter bör ha för att säkerställa att kontanter kan transporteras om den lösning vi har idag slutar fungera i framtiden, fastslår Riksbanken.

Riksbanken ställer även ett direkt krav på Sveriges storbanker.

– Bankerna bör bli skyldiga att ta emot insättningar av sedlar och mynt från privatpersoner – i dag har de ingen skyldighet att göra det, betonar Sveriges centralbank.

Foto: Axfood resp Jonas Leupe

Text: Redaktionen


Varje svensk kan spara 500 kronor – nya regler för Skatteverket

2025 10 09

Mellan 2018 och 2021 kostade momsbedrägerier skattebetalarna fem miljarder kronor, enligt Skatteverket.

Summan motsvarar 500 kronor per svensk.

Nu ska miljarderna räddas.

En ny lag ska sätta stopp för momsbedrägerierna. Lagen stärker Skatteverket kontroller och möjligheter att stoppa momsbedrägerier, meddelar regeringen.

–  Regeringen kraftsamlar på flera plan för att strypa den kriminella ekonomin. En viktig del i arbetet är att stoppa momsbedrägerier. Nu får Skatteverket flera verktyg som möjliggör att kontrollerna kan skärpas ytterligare, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Flera ändringar

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026 och innebär bland annat att Skatteverket får:

- utökade möjligheter till kontroll i samband med registrering för moms

- neka registrering eller avregistrera en person från moms

- möjlighet att besluta att ett registreringsnummer för moms ska visas som ogiltigt i VAT Information Exchange System (VIES)

- möjlighet att besluta att överskjutande ingående moms inte ska tillgodoräknas i fall där det finns risk för undandragande av skatt.

LÄS MER: Skatteverket får helt nytt uppdrag – det här gäller

Efterlängtad åtgärd

Skatteverket har länge vädjat till regeringen om nya åtgärder för att bekämpa momsbedrägerier.

Bland annat har myndigheten efterfrågat möjligheten att kunna visa ett momsregistreringsnummer som ogiltigt i EU:s momsdatabas – något som alltså nu blir verklighet genom de nya direktiven för VIES.

VIES är ett sökverktyg som ägs av EU-kommissionen och som används av företag för att kontrollera andra företags momsregistreringsnummer vid gränsöverskridande handel.

LÄS OCKSÅ: Polisen uppmanar allmänheten: Köp inte rosorna

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: Finland gör jätteaffär med Trump

2025 10 09

Under torsdagen välkomnas Finlands president Alexander Stubb och landets statsminister Petteri Orpo till Vita huset av USA:s president Donald Trump.

På mötet väntas herrarna meddela att de enats om en stor affär.

Enligt källor till Reuters ska Finland sälja fyra isbrytare till USA. Dessutom ska USA bygga sju nya isbrytare vid sina egna varv, med hjälp av finsk expertis. 

Affären värderas till 6,1 miljarder dollar – motsvarande cirka 58 miljarder kronor.

Stubb ger besked 

President Stubb bekräftar affärren.

– Det är fint att man litar på finsk expertis. Samarbetet gynnar Finland och USA, skriver han i ett inlägg på X.

– Avtalet lägger grunden för kommersiella avtal mellan den amerikanska kustbevakningen och finska företag, tillägger presidenten.

Kamp mot Kina

President Trump har visat ett stort intresse för att köpa isbrytare. De svårtillverkade fartygen bedöms bli mycket viktiga i takt med att sjövägarna öppnas i Arktis.

Fler isbrytare ger USA större möjligheter att operera i isiga vatten.

Stormaktskonkurrenten Kina rustar också upp sin isbrytarflotta. Dessutom har Ryssland tillgång till omkring 40 isbrytare.

LÄS MER: Grönland trotsar Trump

Världens blickar riktas mot Arktis

Trump har konsekvent framhållit att USA bör anskaffa 40 nya isbrytare med anledning av säkerhetsläget i Arktis.

Det gigantiska området har blivit en geopolitisk “hotspot”, där såväl Ryssland som Nato ökat sin militära närvaro. 

Regionen är rik på outnyttjade resurser som gas, olja och mineraler och har en stark strategisk betydelse. I takt med att isarna smälter på grund av klimatförändringar växer också nya sjöfartsrutter fram, vilket minskar restiden från Europa, Asien och USA.

Det har lett till att Kina också börjat intressera sig för Arktis, vilket den amerikanska militären målat upp som ett hot mot hela den regionala stabiliteten.

Samtidigt har det inte undgått någon att USA:s nytillträdde president Donald Trump är intresserad av att ta över Grönland, som tillhör kungariket Danmark. Presidenten har hotat att använda militärt våld för att ta kontroll över ön.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot Turkisk vapenaffär: ”Förskräckligt”

Foto: Nato resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen