Riksbanken vill ändra betalningssystemet – det här gäller

2024 03 14

Det fastslår Riksbanken i sin undersökning Betalningsrapportern 2024 som beskriver och analyserar utvecklingen på betalningsmarknaden.

I rapporten framhåller centralbanken  att den svenska betalningsmarknaden har digitaliserats i snabb takt och bidragit till ett effektivt betalningssystem i internationell framkant.

Men utvecklingen är inte enbart positiv.

– Offentliga och privata aktörer måste gemensamt arbeta för att alla i samhället ska kunna betala och bidra till att betalningssystemet fungerar även vid störningar, i fredstida krissituationer och vid höjd beredskap, framhåller Riksbanken i ett uttalande.

Vill ändra betalningssystemet 

Riksbankschef Erik Thedéen slår ett slag för kontanternas roll i samhället.

Han vill se ny lagstifning som säkerställer kontanternas framtida roll på betalningsmarknaden. 

– Betalningar måste fungera för alla. På sikt är kanske alla betalningar digitala – men fram till dess spelar kontanter en viktig roll, säger han och tillägger:

– Vi behöver lagstiftning som säkerställer att kontanter går att betala med. Bankerna måste dessutom se till att fler kunder får tillgång till betalkonton. Det här är viktiga förutsättningar för att alla ska kunna betala i dag och i framtiden.

Föreslår flera ändringar

I rapporten kommenterar Riksbanken även regeringens nya kontantutredning. Utredningen ska se över möjligheten att betala med kontanter för samhällsviktiga varor, bland annat livs- och drivmedel.

Men den är inte tillräckligt omfattande, enligt Riksbankens bedömning.

Banken anser att utredningen bör utökas med fler åtgärder som kan underlätta för användning av kontanter. Det kan till exempel handla om att kontanter måste kunna transporteras till och från handeln till rimliga priser.

– I dag finns bara ett enda privat företag som erbjuder sådana transporter. Regeringens utredare bör lämna förslag på vilken roll banker respektive Riksbanken och andra myndigheter bör ha för att säkerställa att kontanter kan transporteras om den lösning vi har idag slutar fungera i framtiden, fastslår Riksbanken.

Riksbanken ställer även ett direkt krav på Sveriges storbanker.

– Bankerna bör bli skyldiga att ta emot insättningar av sedlar och mynt från privatpersoner – i dag har de ingen skyldighet att göra det, betonar Sveriges centralbank.

Foto: Axfood resp Jonas Leupe

Text: Redaktionen

Skattebesked till svenska folket: Regeringen och SD överens

2026 08 14

Det meddelar regeringen och SD i dag, fredag.

Planen omfattar hur finansiering av kommande reformer ska utformas.

Överenskommelsen berör bland annat skattehöjningar. SD och regeringen lovar att två skatter inte kommer att höjas under några omständigheter.

– Framtida reformer ska inte finansieras med höjda skatter på arbete eller sparande, fastslår Tidöpartierna.

Vidare meddelar parterna att man är överens om ytterligare två principer:

- Framtida finansiering av reformer bör inte motverka motståndskraften och konkurrenskraften i den svenska ekonomin.

- Åtgärder som minskar de arbetade timmarna i ekonomin bör också undvikas.

Effektivisera statlig verksamhet

Tidöpartierna är även enats om att tillsätta en slöserikommission, som ska granska myndigheter och andra statliga verksamheter. Målet är att upp till 70 miljarder kronor ska kunna sparas genom att kapa ”onödiga utgifter”, uppger Moderaterna.

– Det kommer vara ett viktigt steg för att kunna möta behoven i välfärden och försvaret samtidigt som vi stärker ekonomin för hårt arbetande svenskar, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) tidigare framhållit.

ANDRA LÄSER: Ryssland hotar Japan med ”monstruösa konsekvenser”

Verksamheter ska avvecklas

Regeringen har gett Åke Nordlander i uppdrag att utreda hur den nya slöserikommissionen ska utformas. Nordlander är tidigare budgetchef i Finansdepartementet och arbetar sedan den 1 september 2025 som generaldirektör vid Exportkreditnämnden.

Han får i uppdrag att:

- kartlägga hur statliga verksamheter och utgifterna för dem har utvecklats under det senaste decenniet,

- lämna förslag på vilka statliga verksamheter och uppgifter som kan avvecklas eller prioriteras ned och hur tilldelningen av medel bör anpassas till förändringarna, och

- lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att statliga myndigheter kan fullgöra sina uppgifter mer kostnads­effektivt.

LÄS OCKSÅ: Svenskt spannmål klarade sig från värmen

Foto: Olle Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen