Riksbanken vill ändra betalningssystemet – det här gäller

2024 03 14

Det fastslår Riksbanken i sin undersökning Betalningsrapportern 2024 som beskriver och analyserar utvecklingen på betalningsmarknaden.

I rapporten framhåller centralbanken  att den svenska betalningsmarknaden har digitaliserats i snabb takt och bidragit till ett effektivt betalningssystem i internationell framkant.

Men utvecklingen är inte enbart positiv.

– Offentliga och privata aktörer måste gemensamt arbeta för att alla i samhället ska kunna betala och bidra till att betalningssystemet fungerar även vid störningar, i fredstida krissituationer och vid höjd beredskap, framhåller Riksbanken i ett uttalande.

Vill ändra betalningssystemet 

Riksbankschef Erik Thedéen slår ett slag för kontanternas roll i samhället.

Han vill se ny lagstifning som säkerställer kontanternas framtida roll på betalningsmarknaden. 

– Betalningar måste fungera för alla. På sikt är kanske alla betalningar digitala – men fram till dess spelar kontanter en viktig roll, säger han och tillägger:

– Vi behöver lagstiftning som säkerställer att kontanter går att betala med. Bankerna måste dessutom se till att fler kunder får tillgång till betalkonton. Det här är viktiga förutsättningar för att alla ska kunna betala i dag och i framtiden.

Föreslår flera ändringar

I rapporten kommenterar Riksbanken även regeringens nya kontantutredning. Utredningen ska se över möjligheten att betala med kontanter för samhällsviktiga varor, bland annat livs- och drivmedel.

Men den är inte tillräckligt omfattande, enligt Riksbankens bedömning.

Banken anser att utredningen bör utökas med fler åtgärder som kan underlätta för användning av kontanter. Det kan till exempel handla om att kontanter måste kunna transporteras till och från handeln till rimliga priser.

– I dag finns bara ett enda privat företag som erbjuder sådana transporter. Regeringens utredare bör lämna förslag på vilken roll banker respektive Riksbanken och andra myndigheter bör ha för att säkerställa att kontanter kan transporteras om den lösning vi har idag slutar fungera i framtiden, fastslår Riksbanken.

Riksbanken ställer även ett direkt krav på Sveriges storbanker.

– Bankerna bör bli skyldiga att ta emot insättningar av sedlar och mynt från privatpersoner – i dag har de ingen skyldighet att göra det, betonar Sveriges centralbank.

Foto: Axfood resp Jonas Leupe

Text: Redaktionen

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 11

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister. 

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris. 

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam" 

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger  republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.  

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.  

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen