Riksbanken varnar – ”Ingen vet hur det blir”

2025 03 03

Konjunkturläget i Sverige är fortsatt svagt, rapporterar Riksbanken.

I de flesta delar av ekonomin är läget i stort sett oförändrat jämfört med i höstas – det vill säga tufft.

Samtidigt finns en stor osäkerhetsfaktor, enligt Riksbankens nya företagsundersökning, där representanter för 44 företag inom industri, bygg, handel och delar av tjänstesektorerna har intervjuats.

”Det är trögt därute”

Enligt undersökningen tror företagen att läget bara kommer att vara marginellt bättre om ett halvår.

Många har hoppats på en stark återhämtning under 2025, men det kan dröja längre än man trott innan det blir en påtaglig förbättring, enligt undersökningen.

– Ingen stark vind i seglen, heter det i en kommentar i undersökningen.

Dagligvaruhandeln har förvisso en stabil försäljningstillväxt.

Men för sällanköpshandeln och besöksnäringen går det betydligt trögare, enligt företagsundersökningen.

– Vid någon punkt kommer konsumenten börja handla, menar en företrädare för handeln.

Men än så länge går det trögt och konsumtionen har inte riktigt tagit fart. Företagen hoppas på att räntesänkningar och reallöneökningar ska få konsumtionen att komma igång igen så småningom – men mycket tyder alltså på att det kan dröja innan det blir rejäl fart i ekonomin igen.

– Det är trögt där ute, säger en av de intervjuade personerna i undersökningen.

Trögt för industrin

Även industrin drabbas av svag efterfrågan. Några industriföretag uttrycker optimism, men läget försvåras av de allvarliga problem som Europas fordonsindustri dras med.

Industriföretagen tror inte på en snabb vändning i konjunkturen, och beskriver läget som utmanande.

De tror att förbättringen kan komma först i slutet av 2025.

”Ingen vet hur det blir”

Det finns också en stor osäkerhetsfaktor för företagen.

Det handlar om importtullar som har aviserats av USA, vilket också kan få EU att svara med tullar.

Många företag uppfattar det som en risk för återhämtningen.

– Ingen vet hur det blir, säger en person som intervjuats.

Majoriteten bedömer dock att tullarna bara kommer att påverka i liten utsträckning.  Vissa säger dock att de kommer att behöva höja sina priser.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen