JUST NU: Riksbanken varnar för turkiska attacker

2023 01 26

Turkiska hackare uppmanar till cyberattacker mot svenska myndigheter.

Under de senaste veckorna har relationen mellan Sverige och Turkiet försämrats kraftigt.

Efter Rasmus Paludans koranbränning utanför den turkiska ambassaden i Stockholm utbröt stora protester i såväl Turkiet som flera andra länder.

Nu utfärdar Riksbanken en varning om att turkiska hackare manar till cyberattacker mot svenska myndigheter och banker, rapporterar SR Ekot.

– Det är i dagsläget oklart hur allvarligt hotet är. Får vi hot mot oss så anpassar vi vår bevakning, säger Rickard Faleij, informationssäkerhetsansvarig hos den svenska centralbanken.

Pekas ut som måltavla

Informationen om potentiella attacker upptäcktes av Riksbanken i en kanal på chattappen Telegram.

Riksbanken pekas av en grupp som kallar sig för ”Türk hackteam” ut som en möjlig måltavla för cyberattacker.

Riksbanken har därefter gått ut med en varning som omfattar såväl banker som organisationer och andra instanser.

Stor frustration

Hotet om cyberattacker kommer efter det att Turkiet uttryckt stort missnöje mot den koranbränning som tog plats i Stockholm.

Tidigare under torsdagen uttalade sig den turkiske utrikesministern Mevlut Cavusoglu om händelsen, rapporterar Aftonbladet.

– Denna avskyvärda handling i Sverige är ett hatbrott. Det är en rasistisk handling. Ingen ska försöka berätta för oss att detta är tankefrihet, säger han.

“Måste bestämma sig”

Cavusoglu menar även att Turkiet inte har något intresse av att delta i ett förhandlingsmöte med Finland och Sverige angående Natoprocessen

– Sverige måste bestämma sig. Vill de gå med i Nato eller inte?  Det är upp till Sverige att ta itu med de problem som fortfarande finns, framhåller utrikesministern.

Stort missnöje

I Turkiet har såväl bilder på Rasmus Paludan som den svenska flaggan blivit uppbrända av turkiska demonstranter.

Kritiken mot det svenska hanterandet av koranbränningen har varit stor och Turkiet har tillsammans med Saudiarabien, Jordanien och Kuwait fördömt händelsen.

Riksbanken uppges ha gjort en analys om vad cyberhotet innebär men har ännu inte uttalat sig om det. 

Foto: I. Alassiry

Text: Redaktionen


03 aug 26

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen


04 aug 26

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen