Riksbanken säker – nu förändras svenska kronan

2023 12 11

Det framhåller  vice riksbankschef Aino Bunge under ett besök på Industrins Finansförening i Stockholm.

– Riksbanken har inget mål för kronan, vi har ett mål för inflationen. Men växelkursen påverkar utsikterna för inflationen och därför behöver vi följa den noga, säger Bunge.

Ljus prognos

Under sitt besök diskuterade Aino Bunge även Riksbankens syn på kronans utveckling.

Trots att kronans svaga värde bidrar till stor osäkerhet hörs positiva tongångar från Sveriges centralbank.

Riksbanken bedömer att kronan är undervärderad, berättar Aino Bunge.

Enligt vice riksbankschefen talar de ekonomiska förutsättningarna i Sverige för att kronan kommer att stärkas.

Bunge pekar på att Sverige har starka statsfinanser, en motståndskraftig arbetsmarknad och en god konkurrenskraft.

– Om spekulation bidragit till att försvaga kronan de senaste åren, kan det betyda att den kan stärkas relativt snabbt när omsvängningen väl sker, och placerarna tar nya positioner baserat på att trenden har brutits, säger hon och tillägger:

– Kanske är vi redan där. Den senaste tiden har kronan stärkts. Men den är fortfarande svag och vår prognos är att den ska stärkas ytterligare.

Pekar ut risker

Förra veckan konstaterade vice riksbankschef Per Jansson  att han blivit allt mer övertygad om att inflationstrycket avtar i Sverige.

– Man ska vara försiktig med att dra långtgående slutsatser från enskilda månadsutfall.

– Men det går inte att komma ifrån att det senaste inflationsutfallet för oktober innehåller ett stort antal förändringar i prisbilden som tydligt säger att inflationstrycket nu avtar, sa Jansson under ett besök på Handelsbanken i Malmö.

Aino Bunge delar sin kollegas bedömning, men höjer samtidigt ett varningens finger inför framtida inflationsbesked.

– Det finns visserligen mycket som tyder på att inflationen ska fortsätta falla. Men det är för tidigt att säga att vi är klara med inflationsbekämpningen.

–  Det finns fortsatt risk för bakslag och en svag krona är en del av detta. Inflationen ska ner hela vägen till målet på 2 procent, och vi ska leva upp till det starka förtroendet för inflationsmålet som ekonomins aktörer har.

Foto: Riksbanken 

Text: Redaktionen

Går i konkurs efter 106 år – efter dödsolyckan

2025 05 25

Det var under sommaren 2023 som en tragisk olycka inträffade vid nöjesparken Gröna Lund i Stockholm.

En 35-årig kvinna förlorade livet och flera skadades när berg-och dalbanan Jetline spårade ur.

En rättsprocess inleddes då mot bland annat Göteborgs Mekaniska Werkstad – som nu går i konkurs.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Går i konkurs

Göteborgs Mekaniska Werkstad – med anor från 1919 – krävs på miljoner för inblandning i dödsolyckan.

Åklagare lämnade förra året in en talan om grovt vållande till annans död, flera fall av grovt vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan mot Göteborgsbolaget.

Detta eftersom Göteborgs Mekaniska Werkstad på uppdrag av Mekosmos levererade en bärarm till nöjesparken.

Bärarmen knäcktes enligt TV4 vid dödsolyckan.

Inte på grund av rättsprocessen

Det ska dock enligt konkursförvaltaren inte vara på grund av rättsprocessen som bolaget går i konkurs – utan på grund av prissättningen.

Göteborgs tingsrätt har fattat beslut om konkurs och bolaget hade vid konkurstillfället 15 anställda.

Enligt de senast tillgängliga siffrorna hade bolaget en nettoomsättning på 17 227 000 kronor, och bokförda tillgångar på 9 402 000 kronor, uppger Konkurslistan

“Hade inte hänt”

Senior åklagare Christer B. Jarlås vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har sagt att dödsolyckan inte hade hänt om alla regler hade följts.

– I tivolianordningar ska alla delar vara säkra och det finns ett tydligt regelverk med svenska standarder att följa, har han sagt till SVT.

– Om företagen hade följt reglerna hade detta inte hänt.

Anlitades av Mekosmos

Tre företag misstänktes för brott efter dödsolyckan, däribland just Göteborgs Mekaniska Werkstad.

Underentreprenören Mekosmos ska utan Gröna Lunds vetskap ha anlitat Göteborgs Mekaniska Werkstad för produktion av bärarmarna.

Göteborgs Mekaniska Werkstads försvarsadvokat framhöll förra året att ”bolaget bestrider ansvar och motsätter sig därför att betala företagsbot.”

Det rapporterar SVT.

Foto: Gröna Lund

Text: Redaktionen

Ny butik öppnar – men alla får inte handla där

2025 05 25

I Rannebergen i de nordöstra delarna av Göteborg öppnar nu en ny klädbutik.

Butiken säljer kläder från märken som Didrikson, Nudie och Maxomorra – men alla får inte handla där.

Köp i butiken kräver medlemskap – och medlemskap är bara till för personer som har en viss inkomst.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Tydlig målgrupp

Butiken KlädRätt finns för medlemmar som lever i ekonomisk utsatthet och deras primära målgrupp är barnhushåll i ekonomisk utsatthet.

– Men alla som uppfyller kriterierna för medlemskap är välkomna att handla hos oss, framgår via butikens webbsida.

Den vars inkomst är lägre än 14 100 kr i månaden efter skatt kan bli medlem.

Aldrig mer än en tredjedel

Priset på kläderna varierar men ett plagg kostar aldrig mer än en tredjedel av Konsumentverkets snittpris för normala kostnader för kläder och skor. 

På vissa plagg kan det förekomma små defekter, “men alla plagg som säljs är nya och användbara”. 

– Vårt mål är att ha ett brett och varierat utbud, men eftersom kläderna har donerats till oss kan sortimentet se olika ut från dag till dag.  

Ökar i Sverige

I Sverige levde 6 procent av befolkningen i materiell och social fattigdom under 2023. 

Det motsvarar drygt en halv miljon personer. 

Andelen som är den näst lägsta i hela EU har ökat med 2 procentenheter mellan 2021 och 2023.

Av de indikatorer som mäter materiell och social fattigdom är det vanligast i Sverige att inte ha råd att betala en större oförutsedd utgift.

Det konstaterade Statistiska centralbyrån i en rapport från slutet av 2024.

Så ser det ut i EU

EU-landet med lägst andel i materiell och social fattigdom är Slovenien, 5 procent av befolkningen. 

Högst är andelen i Rumänien, Bulgarien och Grekland, cirka en tredjedel av befolkningen. 

– Jämfört med 2021 har andelen i dessa tre länder minskat något, dock har den ökat i de flesta andra EU-länder, förklarar Statistiska centralbyrån i rapporten.

– Den största procentuella ökningen av materiell och social fattigdom skedde i Finland och Österrike.

Foto: M. Petrucci

Text: Redaktionen